Två larmrapporter sprids dagligen i europiska medier. Vad får detta för konsekvenser och vad kan vi lära av tidigare falsklarm?

Ragnar Löfstedt, professor inom riskkommunikation vid Kings College i London, inleder seminariet på Norra Latin om vikten av nyanserad larmrapportering. Han har undersökt de drivkrafter som påverkar hur människor uppfattar risker och berättar att nästan samtliga faktorer passar in på svininfluensan.

– Den är ofrivillig, utan kontroll, okänd och orättvis. Den har låg risk med stora konsekvenser och drabbar barn och kvinnor. Är det då så konstigt att vi oroar oss för det här? Inte alls. Det här är helt naturligt.

Försiktigt om gravida

Att larmrapporter är så populära att sprida beror på att medierna föredrar negativa nyheter, förklarar DN:s vetenskapsredaktör Karin Bojs i den efterföljande paneldebatten.

– Jag tycker att man ska vara restriktiv med larm, framför allt när det rör barn, gravida och nyfödda.
Egentligen borde man larma max fyra gånger per år.

När Karin Bojs får frågan om hur hon förhåller sig till fruktlarmet som nyligen publicerades på DN Debatt poängterar hon att debattsidorna är en separat avdelning på tidningen.

– Det är en viktig princip att ha ett debattforum där alla möjliga läsare får chansen att göra sin röst hörd och det är inte min sak att censurera innehållet.

Tillsatserna skrämmer

55 procent av svenskarna oroar sig för att äta vissa livsmedel, berättar Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentverket i Stockholm.

– Det är de här småsubstanserna i maten vi är rädda för nu. För tio år sedan har jag för mig att det var genteknik, så det här varierar ju lite.

Trots urspårade rubriker om livsmedel slår hon ändå ett slag för larmrapporternas värde. 

– Alla larm är inte av ondo. Till exempel har ju transfetterna i maten minskat efter att det debatterades.

Slutade äta fisk

Eva Corp, kommunikationschef på Livsmedelsverket, är kritisk till en artikel i Svenska Dagbladet där man lyfter fram några omdiskuterade E-nummer. I artikeln framgår att exempelvis konserveringsmedel är riskfritt i 7 fall och starkt ifrågasatt i 20 fall.

– Här bör man tala om vilka det är som ifrågasätter och hur starkt ifrågasättandet är. Jag kan tycka att det är tuffare med de här larmen som bara väcker en massa frågor.

Själv anser hon att Livsmedelsverket lyckades bra med att hålla nere oron under vinterns larm om dioxiner i fläskkött. Hon anser dock att Livsmedelsverket misslyckades med sin kommunikation om akrylamidlarmet och råden över vilken typ av fisk gravida fick äta.

– Det visade det sig att många kvinnor slutade att äta fisk eftersom de var rädda. Då formulerade vi om våra budskap, så att nyttan med att äta fisk också framgick.

Saknade tredje världen

Omotiverade larm motverkas genom granskning av förstahandskällor, interna diskussioner och avstämning med de ansedda vetenskapliga tidsskrifterna, säger Karin Bojs. Hon tycker att DN:s bevakning av svininfluensan har varit balanserad, men håller med om att saker hade kunnat skötas bättre under fågelinfluensarapporteringen.

– Där finns det inslag som utrikesredaktionen står för som jag var starkt emot. Till exempel borde vi ha skrivit mer om tredje världen och Indonesien.

Hon visar ingen oro för dalande popularitet på grund av tidningens hållning mot de säljande larmen. 

– Vi kanske inte har den bästa nyheten alla dagar, men vi tror att man förlorar på larmen på sikt.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se

Karin Bojs syn på larm från nu och då:

Alltför små larm
Neurosedyn
Plötslig spädbarnsdöd
Hormonersättning

Alltför stora larm
Akrylamid i chips
Sol
Genmat

Lagom
Globala uppvärmningen
Pandemi

Senast publicerat från DN, Aftonbladet, SvD och Expressen om svininfluensan.