I denna kan man läsa bland annat följande: ”Efter ­denna studie går det knappast att hävda att frukt skulle vara så oerhört nyttigt, som Livsmedelsverket påstår.”

Han hänvisar dels till opublicerade fall där patienter på inrådan av sin läkare har minskat sitt energiintag och gått ned i vikt, dels till en studie som nyligen publicerats i Journal of Clinical Investigation, och menar att den gemensamma nämnaren är fruktkonsumtion.

Inte en enda frukt inblandad

När det gäller artikeln i Journal of Clinical Investigation (1), tycks Christer Enkvist dock fullkomligt ha missat att denna inte alls handlar om frukt, utan om läsk. Forskarna undersökte nämligen hur ett intag av fruktos- eller glukossötad läsk, motsvarande 25 % av det totala energibehovet, under 10 veckor påverkade kroppsvikt och kroppsfettsdistribution hos några personer.

Artikeln heter till och med "Consuming fructose-sweetened, not glucose-sweetened, beverages increases visceral adiposity and lipids and decreases insulin sensitivity in overweight/obese humans", vilket ger en ledtråd kring innehållet.

Resultatet av försöket blev bland annat att båda grupperna gick upp ungefär lika mycket i vikt, och att gruppen som druckit den fruktossötade läsken fick en större inlagring av bukfett, så kallad visceralt fett, än gruppen som druckit glukossötad läsk.

Livsmedelsverket går med all rätta till motangrepp, också i DN:s artikel ”Frukt är inte farligt – tvärt om”, där SLVs chef Ulf Bohman får uttala sig för en journalist som uppenbarligen redan bestämt sig för vad han vill att läsarna ska tycka och tänka om detta verk.

Dåligt omdöme likställa frukt med fruktos

För det första är det ett prov på dåligt omdöme att likställa frukt med raffinerad fruktos. Frukt är mer än enbart fruktos.

Låt oss göra några enkla räkneexempel: Om SLV rekommenderar fem portioner, 500 gram, frukt (och grönt) per dag, och vi utgår från att en frukt väger 100 gram (kiwin nedan sätter vi till 50 gram och äter därför två av i det här exemplet), skulle det kunna se ut så här:

* En apelsin (2,7 gram fruktos, totalt 104 kcal)
* Ett päron (4,8 gram fruktos, totalt 54 kcal) En banan (2,7 gram fruktos, totalt 101 kcal)
* Två kiwi (6,8 gram fruktos, totalt 56 kcal)
* Ett (skalat) äpple (4,4 gram fruktos, totalt 63 kcal)

Den totala mängden fruktos i denna uppställning blir totalt 20,4 gram. Om vi för enkelhetens skull antar att genomsnittspersonen har ett energibehov om 2000 kcal per dag, skulle 20,4 gram fruktos motsvara 4 procent av det totala energibehovet. (Hela fruktkonsumtionen svarar för 378 kcal, vilket skulle motsvara knappt 20 procent av hela energibehovet.)

I studien som hänvisas till ovan fick försökspersonerna dricka drygt 6 gånger så mycket fruktos som finns i de fem portionerna frukt ovan. Detta under förutsättning att vi utgår från samma totala energibehov som i mitt räkneexempel (25 % av 2000 kcal är 500 kcal, som – omräknat till motsvarande mängd fruktos – blir 125 gram).

En läsk motsvarar hela dagsintaget av frukt

En deciliter fruktossirapssötad läsk innehåller ungefär 10 gram kolhydrater. Om vi antar att hälften av detta utgörs av fruktos, får konsumenten i sig 5 gram fruktos per deciliter läsk. Fruktoset i frukterna i exemplet ovan skulle därför motsvara fyra deciliter läsk, alltså en 33 cl-burk och lite till.

Den mängden läsk som försökspersonerna drack motsvarar således ungefär 2,5 liter. (Eller drygt 1,2 liter om fruktossirapen hade den högsta halten fruktos).

Att påstå att frukt gör dig fet är därför inte sant, åtminstone inte om man vill luta sig på den här studien. Ett lika dåligt sätt att behandla information på skulle vara att hävda att vi ska akta oss för att äta morötter, eftersom de innehåller A-vitamin, som blir toxiskt i mängder som motsvarar 6 gånger det rekommenderade intaget (Den övre gränsen, UL-värdet, ligger drygt tre gånger högre än RDI.)

Morötter innehåller förvisso beta-karoten, som görs om till A-vitamin i kroppen, men jag tror att du som läsare förstår min poäng.

Dålig journalistik

För det andra är det dålig journalistik att spinna vidare på den tacksamma tråden om frukt, kolhydrater och övervikt utan att nyansera budskapet. Det finns många bra undersökningar som visar att en kolhydratbegränsad kost är hälsosam för många överviktiga människor, och vi vet att fruktos har oönskade effekter i raffinerad form och stora mängder. Men därmed är det inte sagt att frukt måste vara den bov i dramat som först ska tas itu med.

Slutsats – en rad efterlysningar

Jag efterlyser mer kritisk granskning av studier från överläkare Christer Enkvists sida, innan han går ut i media och bidrar till desinformationen kring kolhydrater som idag härjar fritt.

Jag efterlyser journalister som vågar presentera nyanserad och icke fördunklad fakta och som har yrkesstolthet nog att ställa en läkares illa förankrade påstående om frukt mot vetenskapens mer objektiva fanbärares uppfattning om raffinerat fruktos och, som i fallet ovan, en hälsomässigt helt orimlig konsumtion av läsk.

Jag efterlyser redaktörer som vågar stötta sina journalister i deras arbete genom att acceptera artiklar som inte bara tjänar som demagoger i Mammons tjänst genom att stryka kolhydratmotståndarna medhårs, utan som också kan utgöra basen för objektiv och allmän folkbildning.