Skillnaden mellan Al-Jazeera och svenska medier består av att Ahmadinejads tal inte ifrågasätts, utan konflikten med Israel, palestiniernas situation och arabisk enhet förmedlas.

På kanalen visas inslag där en arabisk talesman från konferensen berättar att den inte får vara ett forum för rasistiska åsikter och värna om yttrandefriheten, det vill säga att man inte skall uttala sig hatiskt när det till exempel gäller ras och religion, översätter Gail Ramsay.

- I Al-Jazeera går det i princip att ta upp vilka frågor som helst till diskussion, så länge inte Qatar eller dess regering kritiseras. Kanalen erbjuder en slags "yttrandefrihet" som inte förekom före Al-Jazeera. Alltså att den israeliska uppfattningen också ventileras i arabiska medier. säger Gail Ramsay.

Hot från Israel ger upphov till löje
Efter det dramatiska uttåget av EU-delegaterna under Ahmadinejads tal den 20 april, visar Al-Jazeera en bild på Ali Larijani, ordföranden för iranska parlamentet, då han uttalar sig om att "Iran är redo att besvara varje attack från Israel" och det meddelas att han säger att en del hot från den israeliska ledningen "ger upphov till löje", berättar Gail Ramsay. Hon är forskare i arabiska samhällen och Mellanöstern vid Utrikespolitiska institutet och docent i arabiska vid Uppsala universitet.

Som uttryck från den andra sidan publiceras också korta notiser från de stora västerländska nyhetsbyråerna på arabiska.

Frågan förenar arabvärlden
Al-Jazeera ger som svenska medier chansen för tittare och läsare att kommentera inslagen. Kommentarerna länkas sedan till nyhetssidan.

- Sådana kommentarer handlar ofta om hur USA och Israel nu ”visar sitt rätta ansikte” och att ”medan den islamistiska världen eftersträvar fred så vill den andra sidan ha krig”, menar Gail Ramsay.

Kommentarerna kommer från tittare från hela den arabiska världen. På det sättet verkar Ahmadinejad förenar muslimerna oavsett om de tillhör shia- eller sunni, bor på den arabiska halvön, i den afrikanska världen, Sydostasien, Iran eller västvärlden.

- Samtidigt finns det diskriminering mot till exempel shiamuslimer i sunnimuslimska samhällen, särskilt i Saudiarabien och i Bahrain, fortsätter hon.

Tittarkommentarer på Al-Jazeera
Efter Ahmadinejads tal på FN-konferensen kommenterar två tittare frågan.

”En fri – en fri arabisk medborgare” från Tripoli skriver: ”Den som vill lära araberna och muslimerna om frihet och demokrati från Väst och Amerika. Till den säger vi: Har du befriat dig själv och ditt land från er herre, Israel? Det räcker med era lögner till världen. Hur länge skall ni ljuga för era folk? Och har araber fått veta vilka som är slavar, egentligen?”

Husayn Rida från Bagdad skriver: ”Guds fred över dig, Ahmadinejad, troende gudskämpe. Må Gud belöna dig med godhet och det bästa... Amen, o, universums herre!”

Det arabiska etablissemangets syn
Enligt Gail Ramsay går det inte att säga att dessa kommentarer reflekterar vad araber i allmänhet eller den arabiska majoriteten tycker. Ahmadinejad är en förenande person för arabvärlden. Men det betyder inte att alla araber vill låta sig representeras av honom.

- Det går inte utifrån kommentarerna på Al-Jazeeras nätsida att säga att arabiska ledare, arabiska intellektuella och individer som önskar god kontakt med Västvärlden vill låta sig ledas av honom.

Arabisk enhet och nationalism
Ofta kontrasteras olika frågor på Al-Jazeera utifrån båda sidor, det västerländska perspektivet och den arabiska ståndpunkten. Notiser från Reuters är vanligt förekommande.

Den 16 april - det vill säga dagarna innan konferensen - rapporteras till exempel om att organisationen Human Watch tycker att Ahmadinejad skulle utestängas från konferensen. Detta kopplas till en annan nyhetssida där det skrivs om att Israels rasism mot palestinierna har ökat från 1948, visar Gail Ramsay.

- Detta upplägg är i linje med Al-Jazeeras agenda, det vill säga att söka polarisera arabvärlden mot andra parter, som USA, ”västvärlden” och Israel, för att stärka den arabisk enheten och nationalismen.

Men detta menas att värna om den pan-arabiska ideologin. Den består av språket, religionen, den gemensamma historien och den gemensamma geografin där Israel är ett störande moment.

Camilla Hermansson

Relaterad läsning: Sydsvenska Dagbladet, HD, Norran, Västerbottens-Kuriren, DN1, DN2