KOMPLETTERING Nu höjs kraven för att komma in på högskolan, skriver Dagens Nyheter. Antalet poäng en student måste ta i engelska dubblas från 100 till 200 och i svenska krävs det 300 poäng mot dagens 200. 100 poäng motsvarar generellt första gymnasieårets studier i en kurs. ”Ungdomarna måste plugga mer", säger utbildningsminister Jan Björklund till Dagens Nyheter, som valt att inte intervjua någon annan än honom. DN hyllar även förslaget på ledarplats.

Pedagogikforskare Christina Cliffordson, som har ägnat mycket tid åt att studera antagning och uttagningskrav till högskolan, tycker att förslaget är tveksamt, och poängterar att man inte bör övervärdera den eventuellt positiva betydelsen av det.

– I förslaget kräver man fördjupningskurser, vilket eventuellt kan ha betydelse för att man klarar sig bättre. Men det är viktigt att man inte har någon övertro på att det är här problemet ligger. Det här är en liten del av helhetsbilden. Möjligen hade det varit bättre att öka betygskraven än att kräva ytterligare kurser i dessa ämnen, en möjlighet som öppnar sig i och med implementeringen av den mera differentierade betygsskalan.

Godkänt ingen bra prognos
Att precis halka över gränsen till godkänt ger ingen bra prognos på hur man sedan klarar sig på högskolan, visar den forskning Christina Cliffordson gjort. 

– Det som har betydelse är att man skaffar sig bra betyg, då räcker det inte med att precis få godkänt. Vi har gjort studie på de som inte har godkänt - de klarar sig förvisso lite sämre, men är det så att man tittar på deras jämförelsetal och tar med det i beräkningen, då är det ingen större skillnad.
Andelen högskolestuderande som inte har godkänt i grundämnena är väldigt få, säger Christina Cliffordson.

– Det är oerhört få individer man kommer åt genom att kräva godkänt i baskurserna i de tre kärnämnena, vilket ändå är ett rimligt krav.

Allvarlig situation
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén riktar inte heller någon direkt kritik mot det enskilda förslaget, men ställer sig frågande till att regeringen bara presenterar små delar i taget.

– Regeringen presenterar tyvärr ingen helhetsbild. Det är en smart medial koreografi, men det gör det svårt att bedöma hur det faller ut totalt.
Oavsett behörighetskrav är dock det viktigaste att man har en god undervisning med tillräckligt många lärare, säger Eva-Lis Sirén. Hon tycker inte att regeringen satsar tillräckligt med resurser.

– Situationen är oerhört allvarlig, 1300 lärare är varslade redan nu, och det kommer inga nya pengar till hösten. Just nu är det dessutom väldigt stora grupper av ungdomar som kommer ut på en arbetsmarknad som är bottenfrusen. Det finns för få platser på högskolan jämfört med de stora ungdomskullar vi har, och de väldigt stora utbildningsbehov som finns. Jag är naturligtvis bekymrad en tid när utbildning är viktigare än någonsin.

Konservatism från högskolorna
I DN-artikeln säger Jan Björklund att han lyssnat på högskolorna som upplever att många studenter är sämre förberedda nu än tidigare. Det är både ren och skär konservatism och en grov förenkling av problematiken, anser Christina Cliffordson.

– Man har byggt ut högskolan och därmed fått en massiv explosion av antalet individer. Då sänks ju gränsen för vilka som kommer in och man får delvis ett annat studentunderlag; då är det inte så konstigt om man har haft en elitutbildning och är van vid en viss typ av studenter. Studenterna behöver inte ha blivit sämre men du får in andra studenter.

En annan viktig aspekt är att de olika skolformerna inte utvecklas i samråd med varandra, vilket skapar olika idéer på gymnasiet och högskolan om vad eleverna ska kunna, säger Christina Cliffordson.

– Tar man matematiken som exempel kan gymnasiet och högskolan ha olika idéer om vad matematiken är; vad det är för matematik man ska lära sig och kunna. Skolorna behöver börja kommunicera med varandra för att ha realistiska förväntningar – det kanske också kan handla om vad för typ av kunskaper som man prioriterar.

En viktig - kanske den viktigaste - orsaken är nog ändå högskoleprovets dåliga prognosförmåga, tror hon.
– De som kommer in på högskoleprov är relativt många och de kan ha förhållandevis dåliga betyg.

Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se