KOMPLETTERING. Björn Lund uppmuntrar dock forskningen som gått ut på att studera sandavlagringar bakåt i tiden, för att spåra tidigare jättevågor.

”Det är viktigt med historisk fakta för att vi ska kunna reda ut vilka jordskalv som orsakar en stor tsunami”

Större geografisk täckning krävs

Björn Lund menar att man hade behövt undersöka stränderna i hela Indiska oceanen för att få in tillräckligt med material.

”Nu vet man inte riktigt om avlagringen kommer från en stor tsunami som gått över hela Indiska oceanen eller en mer lokal tsunami, som ju ändå måste ha varit tillräckligt stor lokalt sett för kunna kasta upp så mycket sand på stranden.”

Risken är också att inte alla spänningar urladdades i samband med flodvågskatastrofen för fyra år sedan.

”Absolut. Det kan komma flera skalv under längre sekvenser. Det har vi sett på Sumatra där det var ett flertal större skalv från början av 1800-talet till 1870-talet.”

Rekommenderar tsunamivarnare

Björn Lund är också skeptisk till geologen Stein Bondeviks uttalande om att det nu kan vara onödigt att satsa på tsunamivarningssystem.

”Jag tycker att det är lite cyniskt. Om man kunde slå fast att det går 600 år mellan varven så ligger det något i det men vi vet inte hur ofta det kommer stora tsunamis.”

Omfattande studier har visat att större jordskalv uppstår med 100-150 års mellanrum och Björn Lund tycker att det är bäst att vara försiktig tills man vet mer om jättevågorna.

”Jag tycker att man borde ha både jordskalvsövervakning och tsunamivarnare. Jordskalvsövervakning för att vi ska lära oss så mycket som möjligt om processen som leder fram till större skalv, för att så småningom kunna förutsäga dem. Tsunamivarningsystem för att detektera när en tsunami faktiskt bildas, och kunna varna för den i tid.”

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se