”Vårdköer kortare tack vare belöning” rapporterar Sveriges Radio, efter att statistik från Sveriges kommuner och landsting visat att fyra procentenheter färre fick vänta mer än 90 dagar på behandling i februari i år jämfört med samma tid förra året. 

Men Johan Calltorp, professor i hälso- och sjukvårdsadministration, är skeptisk till att belöningssystemet ska ha haft någon effekt efter bara fem månader. 

– Det gör man inte så snart i det här tröga systemet. I Sverige har vi en tradition med långa köer och det kommer att ta lång tid att vända på ”tänket”. Och en förbättring med fyra procentenheter är ju verkligen på marginalen när det gäller så grova mått som köredovisning. 

Johan Calltorp tycker att idén med kömiljarden är en bra och radikalt annorlunda satsning. 

– Vi har använt incitament för lite i sjukvårdssammanhang eftersom det har ansetts fult. I Sverige har det funnits en hållning som säger att vården bara ska drivas framåt av etiska riktlinjer och att vi inte ska blanda ihop pengar och sjukvård. Jag tycker att det är fel. 

Han var själv nationell samordnare för vårdgarantin vid Sveriges kommuner och landsting mellan 2005 och 2007. Studier inom sjukvården visade då att cirka 30 procent av patienterna på väntelistorna av olika skäl inte längre var i behov av vård. I vissa fall hade tio procent av dem som stod i köerna redan dött av andra åkommor. 

– De förbättringar vi ser nu är en effekt av en mängd olika åtgärder, bland annat gjorde man de åren en stor upprensning. De flesta landstingen åtgärdare problemet genom att göra köredovisningen aktuell, och det fick ganska snabba förbättringar. Kömiljarden kommer säkert att bidra och vara ytterligare en faktor som påverkar detta i rätt riktning. Men det kan vi se först i slutet av året. 

Men är det inte orättvist att de sjukhus som redan klarar sig bra får mer pengar? 
- Den debatten har funnits tidigare och jag sade själv så för tio år sedan. Men min samlade erfarenhet är att köer handlar mindre om resurser och mer om arbetssätt och attityd. 

Johan Calltorp poängterar att vårdköerna i vissa fall kan bero på brist på exempelvis läkare eller precisionssköterskor. 

– Det är otroligt viktigt att sjukvårdsledningen är engagerade och driver det här. Om man inte har kapacitet eller en bra ledning hjälper inte kömiljarden. Det handlar om arbetssätt och attityder och inte pengar. Men om man tycker att det saknas pengar faller många tillbaka till att gripa tag i köerna. 

årdköerna blir en symboliskt viktig fråga i valet, spår Johan Calltorp.

– Det är klart att Göran Hägglund gärna hoppas att köerna ska minska tack vare belöningen.