Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.svd.se 10 April 2009 / Konsument
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(9)     Begrav den här! +(2)

Fyll påskägget utan barnarbete

Chokladen i ditt påskägg kan komma från odlingar där barn arbetar under tvång bland livsfarliga kemikalier, skriver Svenska Dagbladet. ”Det finns inte så mycket annan kakao”, säger Nestlés informationschef Marie-Louise Elmgren till tidningen.
– Ingen god ursäkt, säger Ola Höiden, kommunikationsansvarig på Rättvisemärkt. Han menar att det finns alternativa arbetssätt.

Dela |


Redan 2006 slog organisationen Swedwatch larm om förhållandena på kakaoplantagerna i Ghana och Elfenbenskusten. Barnarbete, tvångsarbete och hälsovådlig användning av bekämpningsmedel var några av de problemen som förekom på plantagerna. Tre av de största chokladföretagen i Sverige – Cloetta och Fazer, Kraft Foods och Nestlé – har tre år senare inga eller få kontroller av arbetsförhållandena på odlingarna, något som Svenska Dagbladet skriver om inför påsk. 

Men det går att fylla påskägget utan att bidra till barnarbete. Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Den choklad som bär Rättvisemärkts certifieringsmärke har kontrollerats av en oberoende part som bland annat ser till att barnarbete motverkas på kakaoodlingarna.

– Det handlar inte om att bygga radhus på de här odlingarna, utan att se till att man får en betalning som åtminstone kan täcka produktionskostnaderna, att användningen av bekämpningsmedel begränsas och att barnen ska kunna gå i skolan – grundläggande saker som borde vara självklara men som inte är det idag, säger Ola Höiden, kommunikationsansvarig på Rättvisemärkt i Sverige.

ola200.jpg
Går att hitta i mataffären

Intresset från konsumenterna för rättvisemärkta varor har funnits länge, men utbudet har varit dåligt. Men idag går det att hitta Rättvisemärkt i nästan alla matbutiker och på många caféer.


– Nästan alla kedjor i dag har ett hyfsat stort utbud. Fler företag har börjat sälja Rättvisemärkt choklad och butikerna tar ett större ansvar för att ta in produkterna och exponera dem i butikshyllorna.

Vissa butikskedjor har till och med egna produktserier som innefattar Rättvisemärkt choklad och kakao. Det skiljer sig lite från butik till butik så det gäller att vara uppmärksam i butiken och kanske inte sträcka sig efter den billigaste chokladkakan utan titta runt lite grann.

Dålig ursäkt
I Svenska Dagbladet beklagar Nestlés informationschef Marie-Louise Elmgren att barn fortfarande arbetar i deras odlingar, men menar att det inte finns så mycket annan kakao att välja mellan.

– Och frågan är vad vi vinner på att dra oss ur helt,  då är det kanske ännu fler som inte får någon lön eller något arbete, säger Marie-Louise Elmgren.
Men det är en dålig ursäkt menar Ola Höiden. Det finns alternativa arbetssätt.

– Man ska inte dra sig ut ur länderna, utan stanna och förbättra situationen. Ett verktyg för det är just Rättvisemärkt. Handel bidrar till utveckling, men vi anser att mänskliga rättigheter aldrig ska få kränkas i produktionen – och det gör det i dag.

"Bra att det uppmärksammas”
Allt fler företag arbetar aktivt med samhällsansvar, men trots det är det svårt för företagen att säkerställa produktionsvillkoren om de saknar ett oberoende kontrollorgan.

– Däri ligger vår styrka som en oberoende produktkontroll av en tredje part. Vi ser hemskt gärna att de här företagen börjar sälja Rättvisemärkt choklad, säger Ola Höiden.

Han är förvånad över att medierna inte skriver mer om vilket val konsumenten har om hon eller han vill påverka. 

– Det finns en ökad debatt kring klimatfrågan och den debatten handlar även om företagens etiska och moraliska ansvar. Många skänker pengar till ideella organisationer men väljer ändå det billigaste kaffet och chokladen. Det är bra att sådana här saker uppmärksammas så att konsumenterna förstår att det enkelt går att göra skillnad genom sina dagliga köpbeslut.

Freja Salö
redaktion@second-opinion.se


Mer läsning: 
Test av rättvisemärkt choklad från 2007
Swedwatchs uppföljning 
Swedwatch Chokladens mörka hemlighet (2006)

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(9)    Begrav den här! +(2)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 13 April 2009 14:51:29

Johan B. Löfquist

frilansjournalist

Frilansjournalist och mediestrateg. Jobbar delvis med olika medieprojekt och utbildning i Kenya. Föreläser om mediekritik och arbetar ideellt med att utveckla biståndsprojekt.

Tack för den här artikeln. Det är viktigt att lyfta fram frågan om konsumentmoral, och där har medierna ett stort ansvar - som de sällan tagit.

Jag har själv varit i Naivasha, Kenya, och gjort reportage om hur arbetarna på blomsterfarmerna har det. Jag har hört dussintals arbetare vittna om hårt arbete till rena slavlöner; hur de tvingas arbeta med DDT och andra bekämpningsmedel som varit förbjudna i västvärlden i decennier; hur de får använda skyddskläder en dag per år - när den årliga, väl förannonserade, verksamhetskontrollen görs. Jag har träffat fackföreningsmedlemmar som sparkats för sitt fackliga engagemang, fått knäskålarna sönderslagna, mordhotats etc.

Jag har varit i slummen där arbetarna bor, sett hur de saknar vatten, samtidigt som det står sprinklers och vattnar gräsmattor och golfbanor på blomsterfarmarnas ägor. Arbetarna får sparken - utan lön - om de försöker smuggla ut ens en halvlitersflaska med vatten. De är istället hänvisade att använda det (av blomsterfarmerna) förgiftade sjövattnet.

Visst är det märkligt att ren lyxkonsumtion i väst kan ske på villkor som vi själva aldrig skulle tillåta när det gäller våra egna barn.

I Kenya lever i dag nära 10 miljoner människor på svältgränsen, på grund av matbrist och höga matpriser. Samtidigt odlas det tonvis med rosor och andra prydnadsväxter för de rika västländerna.
Nu har den ekonomiska krisen dessutom drabbat blomsterfarmerna också, så de tvingas bränna hela skördar... Cynismen är total.

I Naivasha handlar det om prydnadsblommor, på andra håll om kakao, thé eller kaffe. Men överallt sker det övergrepp på lokalbefolkningen. Det är de som får betala priset för att vi kan konsumera billigt.

Det är där mediernas ansvar kommer in. Jag tror inte att människor har förstått hur vidrigt våra medmänniskor behandlas. Medierna lyfter undantagsvis fram något enstaka exempel, som förra årets stentillverkning i kina, eller som nu, kakaoodling. Vad man inte berättar är att det ser lika illa ut inom varenda bransch.
Det vore kanske inte så bra för mediehusens affärer, för vem vill annonsera i en tidning som presenterar för många sanningar?

Om folk visste hur illa det är i verkligheten skulle de gladeligen betala det högre priset för fair trade-produkter, tror jag.