”De sista ljuva åren är mycket riktigt de bästa i livet”. Så inleds ett TT-telegram i Expressen. Artikeln handlar om en fransk studie om hur vi mår i olika åldrar. Studien visar enligt artikeln att vi mår som bäst mellan 60 och 70. Vidare skriver TT att den stora svackan är mellan 40 och 50, och att efter 50 är en tid då de flesta ännu inte drabbats av några hälsoproblem.

De flesta av oss kan mycket riktigt räkna med 10-15 bekymmersfria år kring tiden när man går i pension, säger Mats Thorslund vid Karolinska institutet. Han är professor i socialgerontologi, ett ämne som berör socialt åldrande.

”Det som har hänt är en fullständig explosion och en oerhört positiv utveckling. Förr i tiden på 50-talet var folk i dåligt skick när de gick i pension vid 65 eller 67. De kunde inte njuta av sin pensionstillvaro på samma sätt som i dag."

Till en början är det kul att vara gammal för merparten, säger Mats Thorslund.

”Genomsnittet av de som vi kan kalla yngre äldre är friska. Vid pensionsåldern minskar andelen som svarar att de har värk. Även de som har lite värk kan ofta anpassa livet så att det passar dem. Det här är en god nyhet vad gäller vårt åldrande.”
Samtidigt kommer ofta en tid när en del av ansvaret för anhöriga minskar, säger Mats Thorslund.

”En jobbig tid i livet kan vara när man måste ta ansvar för både föräldrar och småbarn eller oroa sig för tonåringar. Efter en viss tid slipper man en del av ansvaret, antingen dör föräldrarna eller så har barnen flyttat hemifrån.”

Sista åren inte ljuva
Efter ett tag kommer dock sjukdomarna.

”När man är uppe i 80-årsåldern är festen slut, då handlar det om att leva i fem-tio år i dåligt skick. Det är den här gruppen, de allra äldsta, som jag forskar i.”
De flesta upplever den sista tiden som allt annat än ljuv, säger Mats Thorslund.

”Förr i tiden kunde man lite slarvigt säga att man kunde dö frisk, man fick exempelvis hjärtinfarkt, eller man dog kvickt. Nu dör man efter att ha varit skröplig ett antal år. Även om många människor kan finna sig i situationen och tycka att de har haft bra liv och att det okej att dö, tycker många att det här är en jobbig tid. Sanningens ögonblick är när man blir skröplig.”

Mats Thorlund säger att man lite slarvigt kan dela upp livet i fyra faser.

”Den andra fasen är den yrkesverksamma åldern, den tredje fasen är tiden då man har gått i pension men fortfarande är frisk. Det är den tiden som vi kan kalla de ljuva åren. Den fjärde och sista fasen är en nergång i de flesta avseenden. ”

Många faktorer påverkar
Mats Thorlund poängterar att det handlar om grova generaliseringar - hur man mår påverkas av en rad faktorer som social klass, livsstil och personlighet.

”Man brukar säga att det inte handlar om hur man har det utan hur man tar det. En del människor har en förmåga att ha en förhållandevis hög livskvalitet ändå och vara nyfikna på livet. Sedan finns det andra som gräver ner sig och ältar sina problem – det handlar om personlighet. Nu talar jag om den sista tiden i livet när det är försent att lägga om sin livsstil, en period då motion och grönsaker inte hjälper.”

Även i gruppen 60-70 är det till exempel inte alla som tycker att det är kul att gå i pension, säger Mats Thorslund.

”Genomsnittligt är det en större omställning för männen än för kvinnorna, eftersom männen i större utsträckning har förknippat sitt liv och sin identitet med arbetet. För kvinnorna som genomsnittligt har flera arenor att röra sig på finns det andra saker i livet än jobbet.”