Enligt en studie som Lisa Jakobsson och Lisah Pettersson, Mittuniversitet genomfört så inverkar nyhetsankarna enligt dem själva aktivt på det innehåll som tv‐redaktionerna förmedlar till det svenska folket.

– Programledarna vaktar våra kollektiva världsbilder och vi har ett oerhört inflytande, säger Rikard Palm.

Nyhetsankarna berättar att det finns förutfattade meningar om nyhetsankarets roll.
– De som tror att nyhetsankaret bara kommer in en timme innan sändning, blir sminkad och får allting serverat har nog sett sådana där Hollywood-filmer, säger Ulrika Nilsson.

Studien visar att nyhetsankare knappast är några porslinsdockor som bara sitter i rutan och är fina. Nyhetsankaret är en gedigen journalist som jobbar minst åtta timmar per dag.
– Människor i allmänhet vet inte att vi är journalister. De tror inte heller att vi skriver eller påverkar själva nyhetsvärderingen. De tror att vi, som i en del andra länder, är valda för att vi ser bra ut, och får ett manus i handen och lite smink, säger Lisbeth Åkerman.

– Det finns definitivt en förutfattad mening. Det finns de som frågar mig på fullt allvar när jag kommer till jobbet och vad jag gör hela dagarna, för det kan väl inte ta så lång tid att sitta i sminket en stund och sedan läsa upp nyheterna, säger Claes Elfsberg.

Studien visar också att nyhetsinnehållet styrs beroende på vem som är ankare för en specifik nyhetssändning. – Det finns stora skillnader på hur aktiva och engagerade nyhetsankarna är i sin roll och det varierar från person till person, säger Göran Larsson, redaktör för Rapport.

Lillis Larsson, redaktör TV4-Nyheterna, håller delvis med:
– Om Bengt Magnusson är programledare har han mycket att säga till om eftersom han alltid skriver om påannonser, löp och livespeakrar. Nyhetsankaret har stor möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka körschemat, säger han.
Nyhetsankaret har även stor makt genom att alla programledare skriver sina egna manus.

– Det ska fan mycket till om någon ska gå in och ändra i mitt manus, säger Claes Elfsberg. Alla är eniga; journalistisk kompetens och trovärdighet är A och O i rollen som nyhetsankare. – Det är viktigt att ha en gedigen journalistefarenhet, ett gediget journalistiskt tänkande och stora kunskaper på en rad områden, säger Claes Elfsberg.

De nyhetsankare som genom skicklighet och erfarenhet vunnit inflytande får en betydande gatekeeping-funktion.
– Som nyhetsankare måste du kunna stanna upp när alla springer åt samma håll och ifrågasätta "Vänta lite nu, vad signalerar detta? Är det här verkligen journalistiskt hållbart?". Det tror jag är otroligt viktigt, för i slutändan krävs det att någon vågar vara tittarnas ombudsman, eller spela djävulens advokat, säger Lisbeth Åkerman. Detta är enligt nyhetsankarna ett stort demokratiskt ansvar med tv‐mässiga hänsyn att ta utöver de strikt journalistiska.

Nyhetsankarna efterlyser därför en större förståelse bland kollegor och allmänhet för att bättre kunna fullgöra sin demokratiska funktion som gatekeepers och påverkare.
– Jag tror att reportrarna behöver en större förståelse för vårt jobb. Det skulle vi nog faktiskt tjäna på, säger Rikard Palm.

LISAH PETTERSSON

Studien Nyhetsankaret finns att ladda ned i sin helhet här. 

FAKTARUTA: Intervjuade nyhetsankare:

• Jesper Börjesson
• Claes Elfsberg
• Peter Lindgren
• Anna Lindmarker
• Bengt Magnusson
• Ulrika Nilsson
• Rikard Palm
• Lennart Persson
• Ann-Britt Ryd Pettersson
• Lisbeth Åkerman
• Yvonne Åstrand

För bakgrundsresearch:
• Göran Larsson
• Lillis Larsson
• Rolf Tardell
• Jesper Strömbäck
• Jonas Eek