I Tyskland är skolskjutningarna fortfarande förstasidesstoff, vid sidan av Fritzl-rättegången. Medieforskare Liselotte Englund har varit i kontakt med den tyska frilansjournalisten Petra Tabeling, som berättar att medierna närgående har skildrat ett stort antal överlevande, anhöriga, grannar och andra.

Fotojournalistiken har varit närgången. Bilder av omkomna och personliga detaljer ur deras liv har rapporterats ganska oreserverat, enligt Petra Tabeling.

– Människors inställning till mediers närvaro vid begravningen var fientlig. TV ville filma i kyrkan, men fick inte.

Oreflekterande rapportering
Petra Tabeling tycker att delar av rapporteringen om mördaren har varit väldigt oreflekterande.

– Magasinet ”Bild” har varit värst av alla. Tyska psykologer har uttryckt farhågor om risker för ´copy cat syndrom´ – motsvarigheten till smittoeffekter. I det här fallet har ”Bild” lagt ut en film online, en slags rekonstruktion av hur det hela kan ha gått till, vilket psykologer anser kan inspirera andra.

Den positiva sidan är att de tyska medierna den här gången – i större utsträckning än tidigare – har reflekterat över sin egen rapportering, berättar Liselotte Englund.

– Runt 200 journalister befann sig på olycksplatsen, och det har lett till att många har behov av att diskutera hur sådan här rapportering sker.

Petra Tabeling – för övrigt Liselotte Englunds tyska motsvarighet som koordinator för organisationen Dart Center for Journalism and Trauma – säger sig dock notera en alltmer ökande medvetenhet inom den tyska journalistkåren kring hur medier bör förhålla sig och arbeta i samband med traumatiska händelser.

Kulturskillnader
De svenska medierna verkar överlag ha haft en mer balanserad bevakning den här gången – dels jämfört med Tyskland men också jämfört med den egna bevakningen i samband med skolskjutningen Kauhajoki.

Liselotte Englund ser ett starkt samband mellan journalisters personliga trauman och bevakningen i tyska medier. Men hon tror också att det rör sig om kulturskillnader.

– Jag kan visserligen för lite om tysk journalistik för att dra några slutsatser om det. Men vad jag förstår är deras ”boulevardpress” lite mer sensationslysten än vår, och det bör rimligen prägla även nyhetsjournalistiken i landet – om de försöker hålla jämna steg med den ”glossy” tidningsmarknaden.

I Sverige har bevakningen denna gång varit mer balanserad än i samband med den finska skolskjutningen i fjol. Har "närheten" till olyckan stor betydelse?
– Ja, det har stor betydelse. Fast genom vår globaliserade mediesituation har betydelsen av det geografiska avståendet minskat. Om svenskar finns med bland de drabbade, så blir långt borta nära. Tsunamin var ju ett tydligt exempel på det. Men om vi jämför en skolskjutning i Finland med en skolskjutning i Tyskland, utan några svenskar inblandade, så upplever vi en högre grad av identifikation med finländarna – både kulturellt och geografiskt.  Därav det ökade intresset då. Sedan kan man väl tänka sig att svenska redaktioner inte går igång lika mycket på ”en nästan likadan händelse någon annanstans”.

Hanna Navier
Hanna.navier@second-opinion.se