Stödet för moderaterna är det största på tolv år och gapet mellan blocken minskar. Det skriver Dagens Nyheter och ett flertal stora nyhetsmedier med hänvisning till en opinionsundersökning från Sifo.

Några dagar senare, den 18 mars, toppar DN med en annan Sifo-undersökning om att stödet för Reinfeldt är rekordhögt, och "oerhört lågt" för Mona Sahlin.

Second Opinion har tidigare problematiserat hur journalister gör politik och stora nyheter av enstaka undersökningar, utan att problematisera eller nyansera resultaten.

Kd backar kraftigt, skriver Aftonbladet den 11 januari, den gången med hänvisning till undersökningar från Skop och Demoskop. Second Opinion ringer då upp ett flertal forskare som alla är kritiska till svenska journalisters ivriga övertolkande av enstaka undersökningar. Henrik Oscarsson, valforskare och docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det finns en stor risk för att en enda undersökning missar målet.

"Enstaka undersökningar bör vi ta med en stor nypa salt. De statistiska lagarna gör att vi oftast hamnar rätt även med små urvalsundersökningar. Men vi kan aldrig vara helt säkra på att en enskild undersökning träffat rätt. Det vi dock kan vara väldigt statistiskt säkra på är hur osäkra vi är. Felmarginalerna är viktiga att ta hänsyn till när vi ska tolka resultaten."

Bär sig lättvindigt åt
Alltför ofta bär sig opinionsjournalisterna för lättvindigt åt med opinionsundersökningarna, tycker Henrik Oscarsson.

- Journalister och ledarskribenter gör politik av undersökningarna, det händer hela tiden. Det händer väldigt ofta att man övertolkar förändringarna, blundar för verkliga förändringar och även tolkar sådana förändringar som inte är statistiskt säkerställda.

Hur borde man göra som journalist när man ska presentera opinionsundersökningar?
- Man borde göra som vi forskare gör och som många amerikanska opinionsjournalister gör. Man bakar ihop och använder information från många undersökningar för att kunna uttala sig om några förändringar. I USA förekommer mer sällan det här presenterandet av enstaka mätningar än i svenska medier, utan man beräknar genomsnitt på många opinionsundersökningar och presenterar trenderna.

Dramaturgisk fullträff
Anledningen till att medierna vurmar så mycket för snabba förändringar i opinionen är att de erbjuder en dramatik som är en fullträff för en nyhetsjournalist, säger Lars Nord, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

- Siffrornas magi har stort nyhetsvärde. Man inte kan motstå de färgade staplarna. Forskare som sysslar med kvantitativa data, staplar och siffror har alltid lättare att få sina studier presenterade.

De positiva sidorna av opinionsmätningarna är att det är det finns ett stort intresse i att få kunskap om den här typen av förändringar, eftersom väljarna är mer rörliga än förut, påpekar Lars Nord.

- Om ett parti ligger under fyraprocentspärren är det viktig politisk information. Det är svårt att tänka sig ett Sverige där det inte förekom några opinionsundersökningar.

Sedan kommer de negativa sidorna som handlar om vilken kvalitet undersökningarna har, om medierna berättar om villkoren - och alla tolkningar som görs, säger Lars Nord.

- Det kan till och med vara så att medierna har tre roller i mätningarna; dels beställer de undersökningarna själva, dels rapporterar den om den, och för det tredje tolkar man dem på egen hand.

En valrörelse i stress
Ett överdrivet användande av opinionsundersökningarna skapar lätt ett nervöst läge över politiken, tycker Olof Ruin, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

- Jag tycker att partierna är lite för nervösa. Det hade varit bättre om de i större utsträckning drev vissa ståndpunkter, och inte hela tiden såg efter hur opinionen står. Men det är klart att vi ska ha opinionsundersökningar.

Lars Nord håller med om att överanvändningen av opinionsundersökningarna leder till ett stressigt klimat, och påpekar att det lätt leder till en kortsiktighet i politiken.

- Hela valrörelsen är stressig i dag. Jag är medförfattare till boken "Valfeber och nyhetsfrossa". Där skriver vi om att både politiker och journalister är i en konstant stress, delvis på grund av alla opinionsundersökningar.

Lars Nord ser också en fara i att man ständigt ska lyssna av opinionen.

- Ett gott ledarskap bygger på att lyssna men också att argumentera för sin sak. Blir man fången i den här opinionen dagligen blir det svårt att upprätthålla ett sådant ledarskap.

Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se