MEG2012. En av de mest omtalade annonsbojkotterna i den svenska presshistorien riktades mot Göteborgs Handels-och Sjöfartstidning (GHT) och dess redaktör Torgny Segerstedt i början av andra världskriget. Hur uppstod den, hur omfattade var den och vilka konsekvenser fick den? 

Det är ämnet för en programpunkt vid Mediedagarna i Göteborg på fredag. Historia, javisst. Men ett ämne som är ständigt aktuellt. Alla svenska tidningar med självaktning anser sig någon gång ha varit utsatt för en annonsbojkott. Och Torgny Segerstedts gärning som den främste kritikern av Hitler-Tyskland får ny uppmärksamhet i höst, då Jan Troells film om honom har premiär.

Annonsbojkotten initierades i december 1939 av ett öppet brev i Göteborgs-Posten (GP) och Göteborgs Morgonpost med udden riktad mot GHT och Segerstedt. Det var författat av tre göteborgsköpmän, Richard Berlin, Sven Gulin jr och Valerius Hansson, ägare till var sin herrekipering och storannonsörer i göteborgstidningarna. De tre “skräddarna” protesterade mot Handelstidningens “arroganta och hatfyllda skriverier om Tredje riket” och menade att “den hetspropaganda tidningen utövar och det språk den för mot krigförande stormakter är icke vad som bör förekomma i ett neutralt lands tidningar”.

Dagen efter “skräddarbrevet” framförde sex skeppsredare och en varvschef ett “varmt tack” till Berlin, Gulin och Hansson. Därefter kom ett instämmande från 62 Lunda-akademiker, som visserligen hade “olika uppfattning om det riktiga i professor Segerstedts kritik mot Tyskland” , men som enhälligt vände sig mot det sätt på vilket den framfördes. Nästa protest mot Segerstedt kom från 34 advokater i Göteborg.

I GHT kommenterade Segerstedt själv brevet samma dag det var infört: “Att författaren till detta aktstycke skulle kunna begripa, att den hållning Handelstidningen intar, förestavas av en bestämd och samvetsgrant genomtänkt övertygelse är givetvis uteslutet”.

Protesterna mot Segerstedt uppfordrade också till motangrepp. Det mest uppmärksammade stödet fick Segerstedt av Göteborgs arbetarrörelse. Fackliga Centralförsamlingen tog bestämt “avstånd från den lika oförsynta som odemokratiska proteströrelse som nyligen igångsatts mot Handelstidningen och dess chefredaktör” och typografernas fackförening bjöd in Segerstedt till ett medlemsmöte, där han avtackades med ett kraftfullt besvarat fyrfaldigt leve.

Men vad blev det då av den annonsbojkott som de tre göteborgsköpmännen försökte organisera? Enligt mytbildningen innebar den början till slutet för Handelstidningen. Det är en populär och enkel förklaring till att Harry Hjörnes Göteborgs-Posten gick förbi Segerstedts Handelstidning. Den håller dock inte vid närmare granskning. Handelstidningen tappade visserligen något mer i annonsvolym än övriga göteborgstidningar under de första krigsåren, men skillnaden var marginell. Handelstidningen hade fortfarande större annonsintäkter än Göteborgs-Posten, trots att GP hade en mycket större upplaga, 123.000 ex mot GHT:s 44.000 ex. GP hade redan 1932 gått förbi. Handelstidningens svårigheter hade andra orsaker, framför allt en felsatsning på en morgontidning som skulle ta upp kampen med Hjörne.

Annonsbojkotten fick en klen anslutning. “De tre skräddarna” fick inte ens med sig sina kolleger i Föreningen Göteborgs Herrekiperingar och ordföranden i Annonsörernas förening – som stödde protestaktionen mot Segerstedt – misslyckades med att göra kampanjen nationell. Den fick inte heller avsedd effekt på GHT:s innehåll, tvärtom.

Det är över huvud taget svårt att hitta tydliga exempel på hur enskilda bojkottaktioner från annonsörer påverkat tidningars innehåll. Ingen tidning vill självfallet medge att man fallit undan för sådana påtryckningar, men även om så skett är det knappast något effektivt sätt att “bestraffa” en tidning för dess innehåll. Det är en lärdom man kan dra av aktionen mot Segerstedt.

Däremot finns åtskilliga exempel på hur företag och organisationer “belönat” tidningar vars innehåll man sympatiserat med genom stödannonsering. Men det är en annan sida av saken.

Lars-Åke Engblom

(medverkar tillsammans med journalisten och författaren Britt-Marie Mattsson i programmet “Annonsbojkotten mot Segerstedt” fredagen den 9 mars kl. 13.00 på Mediedagarna. De har båda ingått i ett forskningsprojekt om Göteborgspressens historia).