Om knappt en månad ska Yttrandefrihetskommittén internt ta ställning till om nuvarande yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, och tryckfrihetsförordningen, TF, ska ersättas med en ny, teknikoberoende grundlag. Redan under tisdagens utfrågning av partirepresentanterna i kommittén tog Folkpartiets representant, Erik Wassén, tydlig ställning mot en ny grundlag. 
– Det här är tredje gången som en statlig utredning tittar på den här frågan och min prognos är att det är tredje gången en statlig utredning kommer att misslyckas med den affären. Vi har från Folkpartiets sida en betydande skepticism mot försöken att göra en teknikneutral lagstiftning. Det är min egen utgångspunkt i alla frågor att man inte ska försöka laga något som inte är trasigt.

Han menade att en ny grundlag skulle bli mer svårtolkad och oförutsägbar än nuvarande lagstiftning.  
– De alternativ som vi fick fram i den här utredningen och som vi arbetat vidare med ställer upp fler rekvisit för att lagstiftningen ska bli tillämplig än dagens TF och YGL. Jag kan inte riktigt se skälet till att göra det mer problematiskt för människor att få del av det skydd grundlagarna ger.

Vill inte låsa upp sig
Övriga representanter på plats uttryckte sig mer försiktigt och meddelade att de inte ville stänga några dörrar innan förslagen hade debatterats mer. Tänkbara alternativ till en ny grundlag var enligt panelen att se över språket i nuvarande lagstiftning, göra YGL mer fristående från TF och att flytta över detaljfrågor till tillämpningslagen. Moderaten Ulrika Karlsson menade att det finns för- och nackdelar med båda förslagen, men framhöll att hon inte ville rucka på dagens grundbultar, som ensamansvaret, censurförbudet, etableringsfriheten och meddelarskyddet. Socialdemokraten Helene Petersson var inne på samma spår. 
– Jag tycker inte att det är rätt att låsa upp sig fullständigt, men det finns väldigt mycket som vi upplever är bra med de grundlagar vi har och som vi har lite tvivel om att lösa genom en teknikneutral lag. 

Vänsterpartisten Ingrid Burman framhöll vikten av att inte gå före och lagstifta om tänkta problem i framtiden. 
– Det tycker jag är ganska dumt, utan man ska förhålla sig till hur det ser ut idag. Hittills i de diskussioner som har varit i kommittén har inte jag varit övertygad om att en ny YGL skulle säkra yttrande– och tryckfriheten i den form vi har i dag.

Hårda EU-förhandlingar
Vidare diskuterades huruvida en eventuell ny grundlag skulle försvåra möjligheterna att förhandla fram undantag i EU och panelen var enig om att det var en fördel att kunna hävda de svenska grundlagarnas anor. Ulrika Karlsson menade att man kan komma långt genom att skicka goda förhandlare till Bryssel, men att svenskarna kanske måste välja sina slag bättre framöver.  
– Det är väldigt osäkert att våra undantag ska vara beroende av antalet kaffekoppar och då får man vara lite pragmatisk och se vad det är vi kan skala bort. Vi kanske kan leva med att inte ha ett grundlagsskydd för bipacksedlar till medicinförpackningar, men vi kanske vill behålla ensamansvaret, eftersom vi inte tycker att det är rimligt att vi ska bistå med polisförhör med journalister i landet som skrivit en text. 

Alla panelens deltagare röstade nyligen emot att införa ett nytt integritetsbrott i grundlagen, utom miljöpartisten Alf Karlsson som lade ned sin röst och moderaten Ulrika Karlsson som röstade för. Alf Karlsson ville avvakta och se hur det nya skyddet i regeringsformen utvecklas och fungerar innan han tar ställning, medan centerpartisten Inger Fredriksson motiverade sin röst med att hon inte såg så stora problem med övertramp gällande integritet i de grundlagsskyddade medierna. 
– Om vi skulle skärpa reglerna skulle vi kanske vinna för några, men försämra för fler, eftersom media kanske inte skulle vara så intresserade av att vara med i självsaneringssystemen, som fungerar ganska bra, längre.  

Daterade direktiv 
Helene Petersson delade uppfattningen att de största kränkningarna sker i icke-grundlagsskyddade områden och poängterade att det hittills varit relativt få svenska fall uppe i Europadomstolen.
– Vi tar hand om det inom landet i det pressetiska systemet och håller varandra i öronen på en lägre nivå. Där tror jag också att ensamansvaret bidrar, att man har någon som tar ansvar för det som publiceras. Jag tror att det kan finnas en rädsla bland media annars, att överhuvudtaget våga granska och göra djupa analyser. 

Erik Wassén hoppades på en ändring i ofredandebestämmelsen framför integritetsbrott i grundlagen och menade att kommitténs direktiv, att se över svensk lagstiftning i relation till Europadomstolens omtalade dom i fallet med Caroline av Monaco, var daterade. 
– Efter kommitténs sammanträden har Europadomstolen kommit med två nya domar, dels den andra Carolina av Monaco-domen där man går åt andra hållet och dels en dom där man sagt att förbundsrepubliken Tyskland gått för långt och hindrat Springerkoncernens rätt till yttrandefrihet. Rättsutvecklingen i Europa talar för tryck- och yttrandefrihet och mindre för skydd för privat- och familjeliv, så argumenten som finns i våra direktiv gäller inte riktigt längre.

Fortsatt behov av självsanering
Ulrika Karlsson poängterade att hon gärna sett en del revideringar i det förslag hon röstat för, men stod fast vid att hon ville ha ett skydd för integriteten inskrivet i grundlagen.
– Det sades ju här att de flesta övertrampen inte sker inom det grundlagsfästa området, men vi ser likväl en rad allvarliga övertramp inom den nya tekniken, på nätet. Jag tycker inte att det är rimligt att man registrerar en databas för att undgå straffansvar vid de absolut grövsta övertrampen.

Risken för att medierna skulle gå ur de självsanerande systemen till följd av en sådan lag bedömde hon samtidigt som liten. 
– Jag tror att den här farhågan med självsaneringen är sagd lite i stridens hetta. Jag tror att man fortfarande kommer att ha en självsanering, för det kommer naturligtvis att vara så att det kommer att finnas en hel del andra övertramp som man behöver sanera bort, där inte lagstiftningen plockas in.

Oenighet om utökat meddelarskydd
Ämnet fortsatte in på kommitténs skrivelse till regeringen med önskan om att utreda möjligheterna att utöka meddelarskyddet inom skattefinansierade privata företag. Erik Wassén var, liksom de rödgröna partierna för förslaget, men poängterade att en utredning i ämnet måste få ta tid.
– Det har varit i varje fall tre gånger då socialdemokratiska regeringar inte har lagt fram propositioner trots att de har kunnat det och det har funnits utredningsförslag, vilket bland annat berott på att LO har sagt att man inte vill ha en sådan här lag. Det är lite oförenligt med skyddet för företagshemligheter, men jag tror inte att det är olösligt.

Ulrika Karlsson var dock fortfarande skeptisk till huruvida ett utökat meddelarskydd var rätt väg att gå.
– Det är ju komplicerat. Var drar man gränsen för offentliga medel? Vem ska det omfatta i så fall? Den som vårdar? Den som städar? Den som tvättar kläderna? Den som säljer medicinen? Det finns många delar i detta och det är en svår gränsdragning som man bör ha utrett. Den här utredningen har inte landat i något ställningstagande, men jag står bakom att vi skrivit det brevet vi skickade till regeringen, att de får titta på den frågan. Sedan är jag inte sen att ändra mig om det kommer goda argument för att man bör vidga meddelarskyddet i den delen. 

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se

Relaterad läsning: Göran Lambertz dementerar kritik mot egna kommittén