second opinion
Annie Lööf har tröttnat på personbevakningen

Foto: Allan Seppa / Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
Annie Lööf pratade om sitt missnöje med Aftonbladet, de arga reaktionerna mot hennes politiska förebild och sina personliga framtidsmål på SNS Visions seminarium i torsdags.
Annie Lööf gästade i torsdags nätverket SNS Vision för ett samtal, lett av Second Opinions redaktör, Maria Bjaring. Där berättade hon bland annat att hon funderade länge innan hon tackade ja till uppdraget som näringsminister och partiledare för Centerpartiet i september.
– Man blir ju mer granskad, inte bara jag, utan även min familj, mina systrar och min man. Sedan har vi hela säkerhetspådraget runt omkring en och att man kan inte röra sig så som man har gjort. Ens klädval och sminkval och hårval kommenteras i spaltmeter. Det är väldigt märkligt.
En annan svår omställning var att hon blev exekutiv näringsminister och förväntades fatta beslut i flera frågor som beretts av företrädaren, Maud Olofsson, i samma minut som hon tillträdde.
– Jag läste extremt mycket och pratade extremt mycket med Maud i telefon. I förhandlingar drar alla lite tjuvkort och de kan lätt få igenom saker, särskilt när man är ny och inte kan historien. Då är det väldigt viktigt att bygga upp den kunskapsbanken.
Två övertramp av Aftonbladet
Annie Lööf upplever att hon blivit väl behandlad av journalistkåren sedan hon tillträdde, bortsett från två tillfällen då hon blivit irriterad på Aftonbladet. Det första tillfället var när Maud Olofsson annonserade sin avgång i juni förra året.
– Min syster skulle gifta sig och jag var toastmadame. Aftonbladet ville ha en kommentar så de åkte de ner till Maramö utanför Värnamo, gick runt bland gästerna och försökte leta upp mig under bröllopsfesten. Där tycker jag att man gör ett övertramp.
Den andra gången gällde det en artikel om hennes bostäder, som hon tidigare skrivit om på Second Opinion.
– Nyheten föll platt och det bara var Aftonbladet som tog upp den, men det tråkiga är att de trycker upp stora löpsedlar, inte minst hemma i Småland. Det sätter sig när det står "bostadsfifflaren Annie".
Personfokus under hösten
Under hösten upplevde Annie Lööf att det var svårt att nå ut med sin politik, delvis på grund av att redaktionerna följde Socialdemokraterna och Kristdemokraterna så intensivt, men nu känner hon att den sakpolitiska mediedebatten är på väg tillbaka.
– I höstas blev det oerhört mycket personfokus, omslagsbilder på magasin och personporträtt. I julas började jag känna att jag måste synas i politiska frågor också. Jag är så trött på att svara på senast lästa bok, senast sedda bio och vad jag helst äter på sommaren.
Hon försöker att ge cirka 80 procent av sin kapacitet i det dagliga arbetet, detta för att kunna vara mer förberedd för de perioder som kräver 120 procent.
– Ligger man och maxar och kör 70 timmar i veckan vecka in och vecka ut är det svårt att hantera både kriser och annat. Det är ett väldigt bra mål, men det är också svårt att leva upp till. Man översköljs ju av uppgifter som man måste ta itu med, men jag är ganska noga med att försöka ha tre lediga helger i månaden och någon kväll i veckan helt blank.
Kontroversiell förebild
Annie Lööf väckte stor uppmärksamhet i medierna när hon berättade att hon såg den tidigare brittiska premiärministern Margaret Thatcher som en politisk förebild. Själv tycker hon att Thatcher har en fantastisk meritlista som aldrig kommer upp i den svenska debatten, eftersom många bara förknippar henne med fackföreningskonflikter och liknande.
– Jag tycker att hon är väldigt fascinerande, men hon väcker också ilska hos väldigt många. Jag blir lite fascinerad över den besatthet som finns, inte minst från vänsterhåll och ibland journalisthåll, över denna kvinna.
Att det skulle vara kontroversiellt att lyfta fram just Margaret Thatcher var hon medveten om redan från start.
– Ja, sådant tänker man ju på, men jag brukar oftast inte begränsa mig av den tanken. Jag har lyft fram både henne och Karin Söder och Gudrun Schyman. Jag tror att en del centerpartister tycker att det är lite märkligt att jag lyfter upp Gudrun Schyman till exempel, men ibland måste man ta bort de här partipolitiska skygglapparna och lyfta fram kvinnor som vågat och gått före.
Sparar energi inför kriser
Fram till nästa val har Annie Lööf som mål att stärka sitt parti, men hon vill inte sätta någon siffra för hur många procent av folkets röster Centerpartiet kommer att få.
– Jag kommer att jobba med andra modeller och målsättningar inför valet 2014, som att vi ska ha fler riskdagsmandat i de valkretsar där vi i dag inte har mandat och fler statsråd. Jag märkte att det blev lite förlamande 2008 när vi sa att vi skulle få 16 procent. Då tänkte medlemmarna i partiet att det aldrig skulle gå och så lade man ner.
Hon har också ett mål om att bli Sveriges första kvinnliga statsminister i framtiden.
– Jag jobbar sedan 2006 med en professionell ledarskapscoach och då skriver jag ned både mina personliga mål och vad jag har uppnått sedan sist för att systematisera och hela tiden sporra mig själv att inte hamna i det här trygga hörnet.
Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Nils Gustavsson
Annie Lööf är ett nyliberalt skämt. Hon har ingen som helst koll på verkligheten.
Ett parti som väljer en 28 åring som aldrig haft ett riktigt arbete till partiledare får problem...
Att den tuffaste konkurrenten var 5-7 år äldre och i övrigt hade samma meriter säger ännu mer.
Centern kommer åka ur riksdagen 2014.
Ilmar Repan
Att Annie Lööf blir kvinnlig statsminister är lika troligt som att Göran Hägglund blir detsamma. Vilket nu är möjligt när KD tillåter könsbyte utan sterilisering!
Robert Stenkvist
"Ens klädval och sminkval och hårval kommenteras i spaltmeter. Det är väldigt märkligt. "
Var då? har aldrig sett detta.
Abe Bergegårdh
Om det är kontroversiellt att en person som Margaret Thatcher som politisk förebild? Med tanke på att denna eminenta stödde de Röda Khmerena med vapenutbildning på 80talet så ja jo, kanske lite märkligt... Men detta är det helt tyst om till skillnad från drevet mot Jan Myrdal.
"In its report, The Coward’s War, Asia Watch named two foreign powers that ‘are or have been involved in the use of mines and explosives against civilian as well as military targets’. They are China and Britain. Asia Watch confirmed that the British SAS (an elite military squad) had trained Cambodian guerillas allied to the Khmer Rouge, and the mines and booby traps in the SAS training programme were standardized among the guerilla groups, including the Khmer Rouge. In January 1992, Amnesty International published a report, Repression Trade UK Limited: how the UK makes torture and death its business, which highlights the mines training by the SAS."