Skärpta lagar har fått bort vapnen från gatorna i Köpenhamn, skriver Dagens Nyheter på söndagens förstasida. I en helsideartikel berättas det att det blivit lugnare i stadsdelen Nørrebro efter polisens visiteringsinsatser och kommunens satsning på ett exitprogram för unga gängmedlemmar. Rubrikerna om att det är just de hårdare vapenlagarna som ligger bakom det minskade våldet baseras i artikeln på ett uttalande från chefen för Köpenhamns speciella grupp mot gängkriminalitet.   

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, reagerar över att DN lägger så stor vikt vid betydelsen av lagstiftningen i artikeln. 
– Jag kan inte bedöma hur viktiga lagändringarna varit i detta fall, men enligt min erfarenhet har lagändringar vanligtvis ganska marginell betydelse. Det är polisens sätt att arbeta och inte minst resursallokering som betyder något.

Flera faktorer kan påverka
Det är vanligt att politiker och tjänstemän hänvisar till kommande och genomförda lagförändringar i sin argumentation om brottslighet, säger Jerzy Sarnecki.
– Politikerna gör det för att det är deras sätt att visa handlingskraft när det uppstår problem och tjänstemännen hänvisar till otillräckliga lagar för att förklara varför de inte gör mera. Medierna i sin tur blir en del av problemet, eftersom journalister sällan undersöker påståendena själva, utan bara köper det folk säger.

Polisen brukar ofta hävda framgång när brottsproblem av olika slag minskar, utan att ordentligt ha tagit reda på effekter av sina egna åtgärder, menar han.
– Jag vet inte hur den danska polisen gör, men den svenska polisen låter vanligtvis bli att systematiskt utvärdera sitt arbete. Ett gangsterkrig kan ta slut tack vore polisens insatser, att den ena sidan inblandad i konflikten har lyckats utplåna den andra, att den ena sidan har gett upp eller för att gangstrarna har kommit överens. Vad just den aktuella förbättringen av situationen beror på i det här fallet kan man inte veta utan att utreda det hela.

Ointresse för utvärderingar
Jerzy Sarneckis egen teori om varför utvärderingar så sällan görs är att de inte krävs för att uppfattas som en välfungerande organisation i medierna. Han tycker att öronmärkta belopp för studier kring åtgärdernas effekter bör ingå i budgeteringen av alla nya insatser som rör polisens verksamhet.
– Först då skulle man få veta vad som fungerar och vad som inte fungerar, men det finns ett stort ointresse här. Polisen vill ju gärna framställa sin verksamhet i så god dager som möjligt och då gäller samma sak som för många andra offentliga byråkratier, att man bara kan förlora på att ta reda på om man göra nytta eller om framgångarna egentligen beror på andra faktorer. Sedan finns förstås det vanliga problemet med att utvärderingar tar tid och kostar pengar.

När det gäller mediebevakningen av våldet i Malmö är det viktigt att ge utrymme till de polisiära frågorna, men efter att de kortsiktiga problemen blivit lösta måste debatten om de långsiktiga problemen ta vid, säger han. 
– Medierna har gjort helt rätt i att lyfta frågan om illegala vapeninnehav, eftersom vi nu har en akut situation som måste lösas. Vad man däremot har förbigått, åtminstone i riksmedierna, åtminstone till att börja med, är varför det har blivit på det här sättet. Vilka människor är det som ingår i de här kriminella gängen? Min uppfattning är att det handlar om människorna i fattiga och invandrartäta områden och då behöver man diskutera jobb och utbildning för att hitta en långsiktig lösning på våldsproblematiken. 

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se