Kön spelar roll!
I lönekuvertet, för uttag av föräldraförsäkring och i våldsanvändning. Eller för vem du identifierar dig med i en bok.

Att skapa bredare könsroller är viktigt för både samhälle och individ. Att använda hen, istället för hon eller han kan ses som en del av det arbetet. Hen möjliggör att tala ett språk befriat från genusbagage. Därför släpper vi nu Kivi & Monsterhund- den första svenska barnboken som använder hen, istället för hon eller han.

Sedan nyheten om boken Kivi & Monsterhund släpptes har känslorna stormat i kommentarsfält och på bloggar. Många är positiva, men andra upplever användandet av hen som upprörande och hotfullt. Vissa skulle bli arga om de kallades för hen. Nu är ju inte tanken att man ska använda hen när könet är känt eller av betydelse. Men ändå är det intressant att det väcker så starka känslor. Varför?

Hur man ska vara flicka eller pojke socialiseras vi in ifrån att vi föds och könstillhörigheten blir en del av vår identitet. Könet upplevs som viktigt eftersom det ger förväntningar. Men inte alla uppfyller dessa. Vilket leder till både inre och yttre konflikter. Ofta straffas den personen på ett eller annat sätt, ibland rent fysiskt: till exempel överfölls en liten pojke i Jönköping under 2011 för att han gick utanför ramarna och använde rosa och nagellack.

Många ser könsrollerna som naturgivna och det som hotar dem som konspiratoriskt. Det tolkas inte sällan som ett krig mot män, vilket är befängt då vi menar att kvinnor och män har lika mycket att vinna på att slippa skolas in i dagens snäva könsroller. Och det handlar inte om att alla ska bli lika, utan att alla ska få vara olika – oavsett kön.

Det är en viktig allmängiltig rättighetsfråga att skapa ett samhälle som tolererar olika sätt att vara flicka, pojke och människa. Genom att inte könsbestämma Kivi och använda hen kan alla barn få identifiera sig med Kivi. Ingen kan säga: ”du kan inte vara Kivi, för du är kille!” Genom köning får språket betydelse för hur vi uppfattar en figur eller person. Hen ger möjlighet att möta världen mer förutsättningslöst och att läsa en text eller föra ett samtal där det viktiga inte blir könstillhörighet utan individens personliga egenskaper.

Att språket utvecklas är inget nytt, och att använda nya ord är ett beprövat sätt inom till exempel politiken för att skapa nya sätt att tänka. Det är helt enkelt inte så bagatellartat eller tramsigt som kritiker gärna hävdat i den pågående hen-debatten. En viktig aspekt är till exempel att hen ger möjligheter att möta den senaste diskrimineringsgrunden ”könsöverskridande identitet och uttryck”.

Hen används redan idag av dem som tycker hon/han är omständligt eller inte rättvisande. Om det betyder att det kommer att kännas självklart i framtiden eller om det är ett uttryck för tidsanda återstår att se. Men att inte testa något nytt som många tycker behövs är att försitta en chans till utveckling. Det som är nytt är ofta skrämmande. Men vi hoppas att hen ska ses som en möjlighet och inte som ett hot. En chans att skapa något bra för kommande generationer. För barn lär sig språk – de föds inte med det – så varför skulle de inte kunna lära sig hen, samtidigt som hon och han? Vi ser bara fördelar med att våga vägra språklig stagnation, och låta språket följa samtidens positiva jämställdhetsutveckling.

För även om andra länder har motsvarighet till hen är det just att föra in något nytt som ger oss en unik chans att skapa förändring som sträcker sig bortom vårt språkbruk. Att skapa språk för större frihet.

Karin Salmson
Marie Tomicic
OLIKA förlag

----------------------------------------
Relaterade artiklar: 

Sydsvenskan: "Vi kan inte bara börja lansera ord"

Hot och påhopp efter DN-artikel om intergenders