Nordbor genetiskt olika. Så rubricerade Svenska dagbladet en artikel om ny genforskning den 24 oktober. I artikeln står att ny forskning vid Helsingfors universitet visar att tyskar och britter är mer lika varandra än svenskar och finnar.

Vad som inte framkommer i vare sig artikeln eller pressmeddelandet från KI är vad man menar med till exempel svenskar.
”Urvalet är gjort efter sådana som identifierar sig själva som svenskar”, säger Professor Juha Kere vid Karolinska institutet. Han har varit med och gjort studien.

Så det är ingen föreställning om någon viss ras som är svenskar?
”Nej. Urvalet är gjort efter personer som säger att de är svenskar och bor i Sverige.”

Inga invandrare
Men efter en rad frågor framkommer att inga invandrare är med i studien – förutom fyra som visade sig vara från Finland.
”Detta är inte något problem. Målet var att försöka få sådana prover som representerade urbefolkningen. Vi är väl medvetna om att ungefär 10 procent av Sveriges befolkning är invandrare, det var inte det vi ville titta på.”

Det framgår inte i varken Svenska dagbladet eller någon annan tidning att det är ”urbefolkning” man undersökt. Borde man inte vara tydlig med det här och förklara vad som menas med svenskar?
”Jag är inte journalist. Jag tror att journalister har problem med att det är så himla många ord, man har inte så mycket utrymme.”

Spär på föreställningar

Jonas Engman, etnolog vid Stockholms universitet, har inte tagit del av studien men tycker att svensk låter som en vag kategorisering.
”Om urvalet är gjort endast efter personer som själva anser sig vara svenskar, då faller ju hela frågan om huruvida att man är genetiskt olika. Det behöver man knappast undersöka.”
Jonas Engman tycker att det är överhuvudtaget väldigt problematiskt att använda begreppet svensk på det här sättet. ”Det handlar om hur vi definierar saker; är man svensk för att man bor där eller för att man har ett visst genetiskt ursprung? Rimligen måste det väl vara för att man bor på ett ställe, annars vet jag inte vad det är. Sedan undrar jag vad de menar med ursvensk - ser de någon slags ursprungsbefolkning som skulle vara mer svensk än man är i dag? Vilka skulle det vara? Möjligen samer då.”

Värdegrund från 1800-talet

Svenskhet är ingen biologisk bestämning, säger Jonas Engman.
”Man kan tala om nationell svensk och kulturellt svensk tillhörighet; det ena är att man är medborgare juridiskt och det andra är att man kulturellt sätt ser sig som svensk. Det låter som att forskningen skulle gå i en fallgrop om man gör anspråk på att det i etnicitet ingår att man hävdar att man har samma genetiska ursprung. Det är väldigt tveksamt om det är så. Rastanken är irrelevant genetiskt sätt så vitt jag förstår."
Jonas Engman säger att han utgår ifrån att studien är vetenskapligt legitim och motiverad, men att han är bekymrad över att medierna lyfter fram sådan här forskning okritiskt.
”Det är sorgligt att vi är i en tankefigur i västvärlden där vi tror att vi kan förklara så mycket genetiskt. Vad som händer här är att medierna okritiskt plockar upp och spär på en föreställning som går tillbaka till en människosyn som var rådande under 1800-talet och som nationalsocialisterna använde sig av.”

Journalister borde vara kritiska

Problemet med ordet svenskar är att de flesta ändå utgår ifrån att det handlar om något slags ursprungssvenskar, säger Jonas Engman.
”Det här blir ett inlägg i hur vi tänker kring svenskhet, och på det sättet bidrar det till hela segregationsmekanismen. Svenskar borde vara de som är svenska medborgare, inget annat.”

Hur tycker du att man som journalist ska göra när man skriver om en sådan här studie?
”Jag utgår ifrån att forskarna har definierat begreppet på ett tydligt sätt så att det är adekvat för deras forskning, annars är det som om de uttalar sig om samhället. Om jag vore journalist hoppas jag att jag vore så pass kritisk till forskning att jag ställde följdfrågor som exempelvis: vad menar du med svenskar? En av de jätteviktiga figurerna med vår tid handlar om vilka som inkluderas och vilka som exkluderas. Man skulle önska att en vaken journalist börjar tänka kring vad det får följder för samhället om han eller hon inte ställer några kritiska frågor."

Borde varit tydligare

Carl-Johan Bilkenroth som skrivit artikeln i Svenska dagbladet håller med om att den innehåller odefinierade begrepp.

"Det kan jag gå med på. Jag borde ha varit tydligare med begreppen och frågat vad man menade. Det kommer ju sådana här typer av studier hela tiden, det är en fråga som man får ta med som journalist - att vara tydligare med definitioner och gränsdragningar.”

Vad beror det på att det ofta, som i det här fallet, ändå inte görs?
"Tidsbrist och platsbrist. Själva nyhetsartikelns form är inte att definiera allt i grunden, man har inte samma möjligheter som till exempel en vetenskaplig artikel."

Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se