Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.dn.se 11 November 2011 / Vård
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(13)     Begrav den här! +(2)

"Herregud, som medierna får till det om äldrevården"

DSC_0387[1].JPGDen kommunanställda sjuksköterskan Charlotta Leijonflycht anser att journalisterna som skriver om äldrevården ofta är okunniga om ämnet och att medierna drar förhastade slutsatser om vanvård utan att det finns utredningar som belägger påståendena.  

Dela |


Det privata sjukvårdsföretaget Carema har varit i blåsväder den senaste månaden, sedan DN:s och Dokument Inifråns granskningar av äldreboendet Koppargården. Carema ger i sin blogg flera exempel på felaktigheter i rapporteringen och kritiska röster har krävt nyansering i mediedebatten på bland annat Newsmill, BT.se och DN Debatt.

Inlägget på DN Debatt skrevs av Charlotta Leijonflycht, sjuksköterska i Norrköpings kommun, som upplever att journalisterna saknar sakkunskap om äldrevården. Debatten om hur man vårdar äldre människor är nödvändig, men den förs på fel sätt, säger hon till Second Opinion.
– Debatten som förs nu är ofruktsam, osaklig och oseriös. Det känns faktiskt som att det ibland räcker med en ledsen och upprörd anhörig för att media skall publicera en artikel om vanvård, utan erforderliga efterforskningar.

I sitt debattinlägg skriver hon om svårigheterna att behandla äldre människor som slutar att äta, med anledning av att en 90-årig kvinna avlidit till följd av undernäring på ett Caremaboende.
– Rubriker om att äldre "svälter ihjäl" på äldreboenden skadar hela debatten. Hur kan man skriva att det handlar om vanvård innan en fullständig utredning är klar? Jag upplever att medierna braskar i väg innan de vet tillräckligt om saken.

Vägning av skydd en rutin
Som det är nu blir även Charlotta Leijonflychts kollegor indignerade över mediebevakningen, berättar hon.
– Ibland när vi ser de nya artiklarna är vi  rörande överens och säger "herregud, som de får till det". Jag bara hoppas att vi själva aldrig behöver förekomma i ett sådant osakligt sammanhang. Vanligtvis har man inte tid som sjuksköterska att själv skriva debattartiklar eller ringa journalister för att poängtera vad som är fel. Vårt jobb är ju att ta hand om de äldre, men nu har jag gjort det ändå eftersom jag fick nog.

En av nyheterna hon har reagerat över är DN:s artikel med rubriken "Kissblöjorna vägs". Hon tycker inte att det har framgått av medierapporteringen att vägning av inkontinensskydd är vanligt förkommande inom äldrevården. På hennes arbetsplats är det rutin att, i samråd med den äldre, väga skydden på nya vårdtagare under två till tre dagar för att prova ut den optimala storleken för just dem.
– Syftet är att det ska bli så bekvämt som möjligt för den äldre. Det blir det inte om man måste gå runt med ett skydd som är onödigt stort eller med ett för litet skydd, som innebär att personen ifråga måste väckas flera gånger varje natt. Dessutom använder man inte ordet blöja när det handlar om vuxna människor, utan skydd. Det handlar om respekt.  

Efterfrågar budgetdebatt
Charlotta Leijonflycht efterfrågar ett större perspektiv på mediebevakningen. Till exempel tycker hon att det är märkligt att medierna rapporterat om mängden Caremaärenden hos Socialstyrelsen utan att jämföra antalet anmälningar med andra vårdgivare. 
– Det hade varit mer intressant att diskutera upphandlingen av vår välfärd till riskkapitalbolag och frågorna om hur man ska budgetera för att svensk äldrevård ska kunna fungera. Man kan inte trolla med knäna, men det är det ingen som skriver om.

Hon tycker att det är tråkigt om allmänheten får fel uppfattning om äldrevården genom förenklade artiklar som inte förklarar bakgrunden till olika problem.
– Jag är rädd att folk litar för mycket på media och tror att det är så där det går till. När jag pratar med anhöriga får jag ibland höra att de tycker synd om oss som jobbar i äldreboende med tanke på debatten i media. Andra personer som vet att jag jobbar i äldrevården undrar om rapporteringen stämmer och då får man lugna dem så gott det går.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(13)    Begrav den här! +(2)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 28 November 2012 02:00:06

Wholesale Snapback Hats

If we look Wholesale Snapback Hats at the practical side, be patient with Beanie Hats link building MLB Snapback Hats are a great support NFL Snapback Hats to beat the heat, protect NBA Snapback Hats from the rains or New York Mets Snapback to ward off the cool New York Yankees Snapback breeze. If one is Boston Celtics Snapback having a bad hair day Chicago Bulls Snapback then, a hat is just Cleveland Cavaliers Snapback the right thing that Miami Heat Snapback comes handy.

Ladies panama New York Knicks Snapback hats or even fedora Oklahoma City Thunder Snapback hats for women certainly Orlando Magic Snapback mean style and class Utah Jazz Snapback and never go out Atlanta Falcons Snapback of fashion. It is the Baltimore Ravens Snapback final touch to your Buffalo Bills Snapback outfit. However, there are Chicago Bears Snapback still many who are Cleveland Browns Snapback not sure how to Dallas Cowboys Snapback go about selecting Denver Broncos Snapback a ladies panama Detroit Lions Snapback hat.

Given below are a Green Bay Packers Snapback few guidelines that may Miami Dolphins Snapback be helpful: If you are New England Patriots Snapback a person with a long face, then you can opt New Orleans Saints Snapback for a panama hat that has a low Pittsburgh Steelers Snapback crown and a wide brim.

Den 14 December 2011 13:57:44

Freja Morsdotter

En sjuksköterska gör en organisations bedömning, och den som har vårdbehovet har ett individuellt behov i stöd kan som sagt försvinna ibland mängden. Det är inga konstigheter alls och varför man även gör sakligen ”individuella vårdplaner”. Myndighetsmässigt är ”det” redskapet till för i stöd; för båda parter.

Organisationen och individen, så saken kan utvärderas och sakligen utifrån i en kommande instans. Vilket är konkret faktiskt samhället, och en del avdelningar upplever detta som sagt störande. I en målsättning ifrån samhällets sida till journalistiskt undersökande, och andra gör det inte. Beroende på arbetsledningen och till själva verksamheten praktiskt. Det vill säga att vi anhöriga i stöd för våra gamla är inga idioter och så vi inte kan se problemen!

Att människan; inte bara är en fysisk kropp, för en läkemedelsbehandling som en träbit. Därför finns det även idag samhällsutbildad akademisk personal för kostbehandling, av människan i dietister, som det finns arbetsterapeuter , sjukgymnaster, psykologer och socionomer som kan socialjuridiken ofta i benämnda, som i kuratorer eller som LSS handläggare.

Och som sagt det har vi fått lära oss själv igenom tack och lov igenom handikapporganisationerna och inte av dem och var en del sätter upp egna samhällsregler. Helt åt skogen och i rent tragiskt. För jag skiter i hur deras så kallade mamma och hur hon som gamla har det och klarat sig med sina behov, samt även gäller läkarens familj. Vi lever som sagt inte samma liv och som pepparkakor på en ugnsplåt; och så blir man inkört på en avdelning som till en ugn.

Det kan många anhöriga tyvärr säga idag upplysande idag; och att det är för djävligt att man måste ta i mig fan behöva bli även sin egen expert som ”sjuk” . Det vill säga bli friskar än en frisk person är för att orka. Få hävda sin rätt; så det där med medicinsk omvårdnad tål som sagt att diskuteras anser vi; och som anhöriga i stöd för våra gamla. Omkring oss var vi bor - och som till våra arbetsplatser. Om vi får säga det själva i fler mer djupgående reportage. Det vill säga att idag ”fuskas” med detta i att få en egen sakliga behovsbedömd en upplagd behandlingsplan inom organisationerna, eller om man så vill inom avdelningarna!

Detta gäller i även i oavsett: om det så är inom den offentliga sektorn; eller inom den privata sektorn. Plus när det även är så att vi fick verkligen fått kämpa för rätt stödpersonal, och som sagt i även att få något så enkelt som rätt information; för våra morföräldrar (och med andra anhöriga). I rent konkret, enkelt så idag har mormor även fått stöd igenom IVP instrumentet.

I ett verktyg som har ett klart samband om varför det inte görs på avdelningarna! Så man idag kan rent informativt även säga att gör man expert utredningar och till sitt syfte som det är även tänkt. Så får man även fram de faktiska behoven och ifrån den medicinska sidan. Rent konkret och så att man även kan räkna fram arbetstimmarna. I exakt för en avdelning; med de inskrivna.

Rent framorganiserat och det kan som sagt påverka som sagt att det kanske inte är fler sjuksköterskor man behöver individuellt eller ”läkartimmar”. Utan att man i rent konkret behöver faktiskt istället fler undersköterskor. I konkret aktivering för att åldras är ingen sjukdom; men som idag medikaliserar. Så detta gäller om det är så är sakligen; inom den offentliga sektorn; och inom den privata sektorn. I ett stöd för detta har vi kunskapsområdet den svenska geriatriken som ett forskningsområde och även medicinsk utvecklingshistoriska ifrån tidigare seklen i århundraden.

Det vill säga livmedikus har blivit varse att kemi och fysik har gett resultat ifrån 1960 talets läroplan helt enkelt och för att göra en historia kort Om varför detta i sakliga upplägg i ett IVP instrument motarbetas; oftast inom sjukvårdsavdelningarna. Var man bor och till sakligen ”mål och medel”, med allt så även hamnar man på ett kommunalt planet. Att om man inte har anhöriga som stöd för sin gamling och som kan deras rättigheter, så betyder det väl inte med automatik ”att vi köper allt socialt som står i pressen” - i typ om blöjor - eller om det är skydd. Detta kan man väl säga i rent allmänbildat. Redan för om man inte får säga blöjor indikerar redan ett vardagsproblem redan uppstått och för ”vem” .
Det det hela ifrån grunden även indikerar ju att vuxna måste alltså hålla tätt, eftersom blöjan är även för barn som inte är mogna att hålla ”tätt”. Det fysiska i kroppen och personligen kan man väl redan säga i redan där. Att man är naturligt i underläge som i person; till att bli så kallat ett fall som anhörig. I ”utstickande” för det är ju bara och man kan väl tänka själv, och i att vara läsare. Just med saken i även till inkontinens (urinläckage). När det även är en stor mänsklig förlust i dignitet. För personen själv, men det medför även i arbetstimmar; ”för personalen”.

Dvs. Det är säkert enkelt enkelt ett rationalisera bort frågan för en del som har aldrig satt sin fot inom en sjukvårdavdelning, eller inom stödboendena. Men; inte för oss som besöker de gamla när vi vill. För när det med faktum även går det att rationalisera bort arbetstimmar i organisationen; och ifrån toalettbesöken idag: - Kommer snart, kommer snart; och kommer man först efter en halvtimme blir som sagt facit i byxorna. Det ser många konkret sett ifrån avdelningarna, och då uppkommer i även en besvärlig person (patient). Kläder blir våta och en helt del sänglakan som måste tvättas, så nej!

Vi anser det därför bra att debatten för vidare. I medialt ”utstickande” rubriker. Måste då vi säga själv; så det nedmonterande kan byggas upp igen Socialförsäkringstekniskt. För varje individ som person; och när vi har också instrument (IVP). För enligt HSL är ”inte” lagen tvingade; och med facto en rekommendation en enligt LSS är det alltså lagen tvingade lagstiftning. för målgruppen som för personer under 65 år däremot; så inom jobbet har vi funderat mycket på det här och som kvinnor givetvis om varför det är så ”egentligen” mellan lagarna. För vi behöver inte ens vänta, på att bli gammal och för få se det sorglig. Att få till stånd i något så enkelt som sin rätt att få vara människa - och inte en medicinsk träbit, med (skydd bolagen)

Plus tack för ordet och ursäkta att inlägget blev så långt.

Den 13 December 2011 19:44:04

Niklas Lundin

Med föräldrar och morföräldrar och andra äldre som jag själv hjälpt så kan jag direkt säga att mediebilden tyvärr ofta är nära sanningen. Det är inte bara kissblöjor som du försöker förminska det till utan hela processen. Hör av er om ni vill ha mer info - och ja jag har positiva historier också.

Så där... inte lika anonymt :)

Den 14 December 2011 08:42:53

Maria Bjaring, Redaktionen

Redaktör/Medgrundare

På twitter @Maria_Bjaring

Niklas, du är välkommen att skriva ett inlägg. Second Opinion är en öppen plattform för alla att komplettera, fördjupa och granska nyheter. Berätta gärna dina erfarenheter. Tänk på att inlägget bör ha någon relevans till medierapporteringen. Skapa en profil och skriv ett inlägg. Eller kontakta redaktionen så hjälper vi gärna till, redaktionen@second-opinion.se MvH Maria Bjaring