Sajten avpixlat.se basunerade i dagarna ut att en mediestudent kostar mer än tio gånger så mycket att utbilda som en jurist. "Det kan [...] vara på sin plats att fråga hur det kommer sig att mediautbildningar tilldelas så fantastiskt oproportionerligt mycket mer pengar", skriver Avpixlat och noterar att "visst förstår vi att det kan kosta en slant extra att grundligt indoktrinera denna grupp att tänka politiskt korrekt". Bland kommentarerna återkommer tolkningar från som signaturen Hallinskide, som räknat ut att "för pengarna [för] varje liten usel maktmedlöpare till journaliststudent skulle vi alltså kunnat utbilda 4,16 läkare". Problemet är att siffrorna, såsom de tolkas på avpixlat.se, inte stämmer överens med verkligheten. Läs gärna ursprungstexten, och låt oss sedan för en stund ägna oss åt faktagranskning.

FÖR DET FÖRSTA, "högskolan tilldelar det överlägset största guldkruset till studenter inom media", skriver Avpixlat. För att det inte ska föreligga någon grund för missuppfattning så avser alltså tabellen kostnaden per student och år (egentligen summan av ersättningarna till ett lärosäte för å ena sidan en student som är registrerad för heltidsstudier under ett kalenderår eller registreringar av flera studenter för mindre utbildningsmängder som tillsammans uppgår till 60 högskolepoäng och å andra sidan 60 avklarade högskolepoäng), inte kostnaden per utbildningsområde. Det är kanske självklart för vissa och det gör den inte mindre relevant, men eftersom utbildningar med fler studenter naturligtvis vinner skalfördelar gentemot mindre utbildningar kan det vara intressant att notera att den tredjedel av de nämnda utbildningarna som är dyrast per student tillsammans utbildar 2 promille av det totala antalet, medan den billigare tredjedelen står för 84,5 procent av kakan. Det är för övrigt inte högskolorna själva som tilldelar guldkrus, fördelningen är en del av statsbudgeten, men låt gå för att få ett underhållningsvärde i texten. Samhället delar alltså ut större guldkrus per student till en mediestudent än till en jurist, men samhället delar ut ofantligt många fler guldkrus till jurister än till mediestudenter. Och ofantligt mycket större guldkrus till jurist- än journalistutbildningar som helhet.

När Avpixlat sedan jämför kostnaden att utbilda en mediestudent med kostnaden att utbilda en jurist så snubblas det lite. Vi har ju ingen aning om hur lång tid det krävs att utbilda studenterna, allt vi vet är vad de kostar per år. Men visst, siffran 500 000 är mer än tio gånger så stor som siffran 40 000. Så långt gjorde de rätt.

VI GÅR VIDARE. "Propagandamaskinen måste hållas väloljad och återväxten säkras." Det här är ett luddigt påstående. Vad är en propagandamaskin? Flertalet kommentatorer på avpixlat.se verkar läsa in ordet journalist i ordet propagandamaskin, liksom i kategorin media. Kanske gjorde även skribenten på Avpixlat det senare. Det är förståeligt och vid första anblick gjorde jag det själv. Dock är det fel. Journalistutbildningar sorterar under kategorin övrigt, med en medelkostnad på 72 256 kronor per student och år. Vad som innefattas i kategorin medier (med en promille av det totala antalet studenter) är lite svårt att finna, men mer än hälften av utbildningarna sker i regi av Dramatiska institutet. Man skulle kunna hävda att kunskaper i till exempel filmproduktion och ljuddesign är önskvärda för att sprida propaganda, samtidigt kan vi lite anekdotiskt notera att film- och musikproduktion verkar generera tämligen god avkastning för tillfället.

Det där sista var kanske ett stickspår, åter till Avpixlat. Verkligheten tolkas i regeringens och Högskoleverkets siffror som tolkas av SCB som tolkas av Avpixlat som i sin tur tolkas av dess läsare. Någonstans på vägen försvinner det, som vanligt är, fakta. Det är lätt att felaktigt läsa in journalistutbildningen i kategorin media. Det förefaller skribenten Hallinskide ha gjort, som "med disillusionerad blick" kommenterar att "för pengarna varje liten usel maktmedlöpare till journaliststudent skulle vi alltså kunnat utbilda 4,16 läkare". Låt oss avslutningsvis syna påståendet som ett exempel på en slutsats utifrån Avpixlats artikel, så att vi själva slipper att trampa i samma klaver.

EN JOURNALISTSTUDENT KOSTAR, kom vi fram till, ungefär 72 256 kronor per år (kategorin "övrigt" innefattar även bland annat bibliotekarieutbildning, vissa grafiska utbildningar samt moment under lärarutbildningarna). Läkarutbildningen å sin sida sorterar under medicinska, som kostar 130 719 kronor per student och år - vilket, noterar den uppmärksamme, innebär att Avpixlat höftat åt lite fel håll när siffran avrundats till 125 000 (man har även använt begreppet vårdare för farmaceut, trots att vårdare är en egen kategori med högre kostnad). Till det kommer kostnader för den kliniska delen av utbildningen. Fördelningen av resurserna för denna del görs av lärosätena, men i avtal med staten finns ett minimibelopp om cirka 70 000 kronor per helårsstudent. Nu är vi alltså uppe i över 200 000 kronor per år och student. Läkarutbildningen är fem och ett halvt år.

Journalist, å andra sidan, är inte ett legitimationsyrke och det finns ingen gemensam modell för utbildningen (vilket för övrigt måste vara ett problem för den maktapparat som vill indoktrinera journalisterna). En stor del yrkesverksamma journalister är utbildade i regi av folkhögskolor eller privata utbildningsanordnare, och en inte obetydlig del har ingen formell journalistutbildning alls utan har kommit in i yrket via praktik, volontärarbete eller i egenskap av experter på andra områden.
På landets äldsta journalistskola, Poppius, är grundkursen sex schemalagda timmar i veckan i ett halvår, kostar 18 320 kronor plus moms och är inte studiemedelsberättigad.
På JMK i Stockholm, den antagligen mest välrenommerade för journalister, är utbildningen 120 poäng med 180 poängs förkunskapskrav, alltså totalt fem år. Själv läste jag två år (numera ett och ett halvt) vid Lunds universitet med två års förkunskapskrav (också ett och ett halvt numera). Att utbilda en läkare kostar alltså 1,1 miljoner kronor, plus kostnader för AT (allmäntjänstgöring, 18-21 månader) respektive eventuell ST (specialisttjänstgöring). Att utbilda en journalist vid högprofilerade JMK kostar totalt 361 280 kronor om vi antar att journalisten under sina första tre år studerar något som kostar likvärdigt journaliststudierna. En student som i stället läser ett och ett halvt års samhällsstudier och lika länge till journalist i Lund kostar 169 263 kronor. Med förbehåll för att jag inte är helt på det klara med hur läkarutbildningen är uppbyggd och kan ha fel i någon siffra kan vi ändå konstatera att tolkningen som Hallinskide och flera andra på avpixlat.se har gjort är fullkomligt felaktig.

Det är inte dyrare att utbilda en journalist än en läkare, tvärtom. Snarare kan vi för kostnaden av en läkare, AT och ST oräknat, utbilda 6,5 journalister.

VI KAN TILL SIST passa på att notera en liten detalj om skalfördelarna i utbildningen. Vi såg att två promille utbildas till rejäla kostnader per student, och att de billigare utbildningarna - däribland journalist - står för 84,5 % av studenterna. Ser vi närmre på siffrorna så utgör just kategorin övrigt, där journalister räknas in, bara 2,5 % av det totala antalet studenter. Alltså en liten utbildning till en låg kostnad. Vilket kanske skulle kunna föranleda en ny artikel på Avpixlat, där anledningen till att vi vänstervridna maktmedlöpare (är inte det något motsägelsefullt ur svenskt perspektiv?) är så usla är att det läggs så oproportionerligt lite pengar på att utbilda oss?

Men räkna och läsa innantill behärskar vi ju uppenbarligen redan.