För att vara berättigad till presstöd krävs dels att tidningen innehåller 55 procent eget material, dels att publikationen inte är för lik en annan tidning avseende ägaranknytning, utgivarskap, spridningsområde, marknadsföring, redaktionellt arbete, namn, utseende och layout. Efter drygt tjugo år med dubbla presstöd beslutade Östrans styrelse nyligen sig för att sluta söka separat presstöd för Östrans systertidning Nyheterna. Tidningarnas chefredaktör, Bo Hedin, menar att det vore dumt ur ett kvalitetsperspektiv att fortsätta uppfylla kravet om 55 procent eget material. 
– Dels var det mycket kostnader förenade med att särskilja materialet genom redigering, inköp av dubbelt material och omskrivning. Dels var det begränsande för vår journalistik eftersom många artiklar vi skriver är intressanta både i den norra och södra delen av länet, bland annat sport, kultur och olika granskningar. Att söka två bidrag har varit ett kreativt sätt för oss att söka presstöd, men jag tror inte att det har varit det bästa för våra läsare.  

Han tycker dock fortfarande att presstödsnämndens regel om övervägande eget material är positiv. 
– Det är klart att det blir svårare för redaktionerna ju mer procent det rör sig om, men det känns vettigt med hårda krav på olika material nu när nästan alla tidningar på landets orter har samma ägare. Vi är ju lite speciella eftersom Östran och Nyheterna utkommer i olika områden och inte konkurrerar med varandra.

Svårt att kontrollera redaktionellt samarbete
Regeln om att publikationer som helhet inte får vara för lika varandra infördes år 2009 för att förhindra att tidningar får flera presstöd genom att dela upp sitt material mellan två upplagor, berättar Åke Wredén, folkpartist och ledamot i Pressens Opinionsnämnd.
– Det har skett missbruk i det här avseendet och det är en anledning till att nämnden nu skärpt upp sin praxis och blivit mer noggrann. Numera kan tidningarna till exempel inte erbjuda kombinationsprenumerationer, som i praktiken inneburit att man får samma prenumeranter. Om man inte ser upp kan det leda till fler och fler fall där man försöker komma undan med långtgångna samarbeten och det kan i längden undergräva förtroendet för hela presstödet.

Niclas Malmberg, miljöpartist och ledamot i presstödsnämnden, tycker att den nya regeln är bra, men upplever fortfarande svårigheter att kontrollera hur stort det redaktionella samarbetet är mellan samägda tidningar. 
– När större tidningar köper upp mindre konkurrenter kan det få till följd att man rationaliserar bort det redaktionella utrymmet för den mindre tidningen. Då märker vi det på innehållet och tidningarna förlorar sitt presstöd. Men det är svårare att veta exakt hur det diffusa begreppet redaktionella resurser fördelas efter en sammanslagning, till exempel när man delar lokal.

Flera tidningar har ifrågasatts
År 2009 drogs presstödet in för tvådagarstidningen ST Torsdag Lördag, eftersom den ansågs vara för lik gratistidningen ST Tisdag, som gavs ut av samma ägare. Då tidningarna ansågs som en uppfyllde tidningen inte längre kravet om att vara huvudsakligen abonnerad. Annars uppstår problemen med särskiljning oftast när det gäller rikstäckande tidningar som ges ut av samma koncern, berättar Åke Wredén. Till exempel drogs presstödet till Zenit in förra året, efter att nämnden bedömt att den var för lik systertidningen Arbetaren. 
– Där var saken tydlig, men nu har de återigen beviljats presstöd efter att de sett över inriktningen i tidningarna och inte längre har samma prenumerationskrets. Den här typen av fall kommer säkert att komma upp fler gånger, men det är bara små problem i presstödets marginal, sett i relation till antalet tidningar som får presstöd.

Åke Wredén har också ifrågasatt om Dagens ETC och ETC skulle kunna betraktas som en och samma tidning, vid en genomgående helhetsbedömning.
– Jag har yrkat på en närmare prövning av dessa tidningar, men har alltid förlorat, så jag kan inte säga att det verkligen kan räknas som en och samma produkt. Mycket talar dock för att ETC, åtminstone tidigare år fått ett presstöd för mycket, men i brist på material kan jag inte uttala mig om annat än indicier.

Även Fokus chefredaktör, Martin Ahlquist, ifrågasätter att ETC-företagen och andra koncerner kan kvittera ut grundstödet på drygt 2,2 miljoner kronor för så många av sina titlar. 
– Det finns otaliga vittnesmål om att två tidningar med samma ägare, i sina försök att upprätthålla kravet på innehållsmässig skillnad, publicerar åtskiljande putslustigt och anekdotiskt material, samtidigt som själva nyhetsinnehållet är detsamma för båda upplagorna.

Finansiering genom reklamskatt
Martin Ahlquist menar att systemet öppnar upp för trixande och att presstödet har blivit en intäktskälla för fiffiga entreprenörer. ETC:s vd, Johan Ehrenberg, tycker att Martin Ahlquists påståenden är tramsiga.
– Våra tidningar är separata. Det finns inget "smart" man kan göra för att få presstöd annat än att uppfylla kriterierna och om man tror att man kan tjäna pengar på att driva presstödsberättigade tidningar skulle det starta 100 borgerliga tidningar i veckan. I bästa fall går de runt och då kan man vara glad att man har lyckats ordna jobb åt två journalister. 

Han poängterar samtidigt att presstödet finansieras genom den allmänna reklamskatten och menar att presstödsmotståndarnas återkommande hänvisningar om slöseri med skattebetalarnas pengar därmed är missvisande.  
– Det är egentligen Bonnier och numera även Schibsted som står för den största kostnaden för presstödet, eftersom det är de som betalar mest reklamskatt.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se

Relaterad läsning: Del 1: Yrvaken debatt om Nationell Idag"