Fokus chefredaktör, Martin Ahlquist, lämnade sin suppleantpost i presstödsnämnden förra året när Nationaldemokraternas tidning Nationell Idag beviljades presstöd. Han sammanfattar fjolårets mediedebatt som yrvaken.
– Det som förvånade mig var förvåningen och upprördheten över att Nationell Idag fick presstöd. Hela systemet bygger ju på en illusion om att man kan dela ut skattefinansierade pengar utan synpunkter på innehåll.

I samband med avhoppet ifrågasatte riksdagsledamoten Maria Abrahamsson varför Martin Ahlquist gått med i nämnden från första början om han inte upplevde att presstödsförordningen fungerade.
– Det var en bra fråga. Jag gick med för att jag var intresserad av att lära mig mer om systemet och hur ledamöterna såg på reglerna. Det var väldigt lärorikt. Jag hade också en tanke om att kunna bidra till att förändra systemet inifrån. Det var måhända en smula naivt. Det som eventuellt kan bidra till en diskussion var snarare mitt avhopp än att jag satt med där.

Många detaljerade regler
Martin Ahlquist menar att det går att ställa krav på det ideologiska innehållet i tidningar som finansieras av skattepengar, utan att det kan klassas som censur.
– Det är svårt, men det är inte skäl nog till att inte försöka. Det finns många detaljerade regler om att innehållet ska vara av nyhetskaraktär och hur många prenumeranter man ska ha, men man säger reflexmässigt ja till tidningar trots att deras innehåll strider mot grundläggande värderingar. Det tycker jag är en banal hållning.

Niclas Malmberg, miljöpartist och ledamot i presstödsnämnden, har reserverat sig båda gånger nämnden beslutat att ge presstöd till Nationell Idag, men inte på grund av det ideologiska innehållet, utan för att han anser att tidningen består av för ensidigt material.
– När den här debatten var aktuell fick jag en massa mejl från folk som trodde att jag ville förbjuda Nationell Idag från att finnas. Alla får finnas, men man ska bara vara berättigad presstöd om man uppfyller kriterierna om allmän nyhetsförmedling.

Undersökte tio nummer
När nämnden hade beviljat Nationell Idag pengar första gången gick Niclas Malmberg självmant igenom tio nummer av tidningen inför nästföljande ansökningsperiod, eftersom han ansåg att nämndens beslutsunderlag var för tunt.
– Jag kom då fram till att cirka 60 procent av nyhetsmaterialet handlade om problem med invandring och 25 procent handlade om att en invandrare begått något brott, men inte heller den genomgången bet på nämnden.

Han upplever att diskussionen om Nationell Idag har gjort att nämnden börjat granska nytillkomna ansökningar hårdare utifrån kravet om allsidig nyhetsförmedling. 
– I kölvattnet av fjolårets debatt har nämnden beslutat att inte ge presstöd till en del andra tidningar som också är lika snäva, men med andra förtecken. Nu återstår att se hur beslutet om Nationell Idag blir inför nästa år.

Arbetaren granskades
I år utredde nämnden huruvida tidningen Arbetaren kunde räknas som en allmän nyhetstidning, efter att redaktionen börjat inrikta sig mer specifikt på fackliga frågor, berättar Åke Wredén, folkpartist och ledamot i presstödsnämnden. 
– Nämnden var enig om att den mötte kravet. Samhällsfrågorna beror lite på utgivaren och i Arbetarens fall är arbetsfrågor en del av produktionens kärna, men inte till den grad att den inte kunde betraktas som en allmän nyhetstidning. 

På liknande sätt gick resonemanget när Nationell Idag fick presstöd, berättar han.
– Inför beslutet jämförde kansliet tidningens ämnesfördelning med ett antal tidningar som också är organ för särskilda åsiktsriktningar och kom fram till att innehållsbredden var likartad. Där hade Niclas Malmberg en annan mening, men att Nationell Idag har beviljats presstöd nu betyder ju inte att den kommer att fortsätta få det automatiskt år efter år.

Efterfrågar förtydligande
Niclas Malmberg hoppas att den utredning kulturdepartementet ska tillsätta om presstödet kommer att behandla frågan om vad som bör betraktas som allmän nyhetsförmedling. 
– Det är den saken som vi har pekat på från Miljöpartiets sida. Jag tycker visserligen att det fungerar med nuvarande förordning, men eftersom nämnden inte håller med mig behövs det uppenbarligen ett förtydligande här. Nischade tidningar behövs självklart också, men de ska inte vara presstödsberättigade.

Martin Ahlquist välkomnar en genomgripande utredning av grunderna för presstödet, men ifrågasätter samtidigt om grundsystemet över huvud taget är värt att behålla framöver.
– Det är en felbedömning när tidningar år efter år tar emot bidrag, i stället för att hjälpa exempelvis kreativa nyhetsprojekt att komma på fötter och gå runt av egen kraft efter ett par år. Jag tror att man kanske måste börja om från början och tänka "nu har vi en halv miljard kronor av skattebetalarnas pengar. Hur använder vi detta på bästa sätt för att skapa mediemångfald?".

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se

Relaterad läsning: Del 2: "Problem i presstödets marginaler"

Fakta: 
Presstödsnämnden beslutar vilka dagstidningar som uppfyller kraven för statens presstöd och målet med fördelningen är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden för att främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning.

Stödet består av distributionsstöd, som är direkt kopplat till kostnader för själva utgivningen och driftsstöd. Driftsstödet lämnas till allmäna nyhetstidningar som utkommer minst en gång i veckan. De ska vidare komma ut under ett eget namn och dess egna redaktionella innehåll ska utgöra minst 55 procent av det totala redaktionella innehållet. 

Som allmän nyhetstidning räknas publikationer av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Andra förutsättningar för presstöd är att tidningen har en upplaga på 1 500 exemplar, varav majoriteten ges ut till prenumeranter och att tidningens täckningsgrad inte överstiger 30 procent.