Förra lördagen toppade många svenska medier med rubriker om att man kommer lindrigare undan vid grovt oaktsam körning om man druckit alkohol. Nyheten publicerades först av Östgöta Correspondenten som redogjorde för ny studie utförd av två forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut. Forskarna hade gått igenom 1995 tingsrättsdomar mellan åren 1990 och 2005 och upptäckt att förare som orsakat dödsolyckor under rattfylleri i genomsnitt dömdes till något kortare fängelsestraff än förare som orsakat en dödsolycka i nyktert tillstånd. En förklaring kunde enligt forskarna vara att de som kört rattfulla skaffar bättre advokater.

 

Daniel Thorburn, professor i statistik vid Stockholms Universitet, har tagit del av studien och hans slutsats är att rattfulla generellt sett får allvarligare straff, främst fängelse. I Correns artikel nämns det faktum att färre nyktra döms till fängelse, men detta utelämnas i flera av de refererande medierna.

– Av de siffror som presenteras skulle jag inte vilja dra någon slutsats om att nyktra döms hårdare än rattfulla. För att göra detta skulle man behöva titta på de enskilda fallen och övriga omständigheter. Jag är också mycket tveksam till slutsatsen om bättre advokater, både om vilka som skaffar dessa och vilka effekterna blir. 

 
Flera faktorer saknas

Det går inte heller att jämföra fängelsestraffens längd utan att först titta närmare på andelen fall som gått till rättslig prövning, säger Daniel Thorburn. 

– Om två förare, varav en rattfull, begår i övrigt identiska brott är första frågan vilka av fallen som går till domstol och för vilket brott. Detta gäller förmodligen främst fara för annan. Utgången kan till exempel bli att brottet avskrivs, blir ordningsbot eller går till rätten enbart som rattfylla. Det kan alltså vara så att det krävs större oaktsamhet av en nykter för att fallet skall gå till rättslig prövning. 

 

Dessutom måste man titta närmare på vad som ligger bakom brottsrubriceringarna i de enskilda fallen, menar han. 

– Enligt lagen är rattfylla en försvårande omständighet. Det finns alltså fall av oaktsamhet eller vållande till kroppsskada eller annans död som domstolen enligt lagen skulle bedöma som grov om den skyldige var rattfull, men inte om han var onykter, Det skulle betyda att brotten "grov oaktsamhet" i övrigt är lindrigare om förövaren är rattfull. 

Viktigt att ta avstånd 

Redan i lördags kväll kritiserade Fredrik Olsson, chefredaktör på Dagens Juridik, medierapporteringen i en krönika.

– Vanligtvis skriver jag inte om sådant här, eftersom vi riktar oss till jurister och för dem är det självklart att man måste väga in andra omständigheter för att kunna dra några slutsatser, men eftersom det här anslaget slogs upp så stort kände jag att det var viktigt att vi som tidning tog avstånd från rubrikerna. Man jämför ju äpplen och päron.

 

Han menar att rapporteringen är ett typexempel på när ett påstående exploderar och sprids vidare utan att någon ifrågasätter det.

– Jag tycker att någon på redaktionerna borde ha hört varningsklockor över rubrikerna, särskilt som det inte verkar finns någon förklaring till siffrorna. Corren litar på forskarna och TT litar på det som Corren skrivit och sedan ger det ringar på vattnet genom att Motorförarnas helnykterhetsförbund och Madeleine Leijonhufvud går ut och stödjer tesen att nyktra döms hårdare. 

 
Få dementier

Fredrik Olsson saknar kritiska följfrågor i rapporteringen och menar att han själv inte skulle skriva om undersökningen utan att försöka få med en domares syn på resultatet.

– En domare skulle kunna förklara och problematisera resultatet. Tyvärr är det sällan som svenska jurister går ut proaktivt och tar debatter och journalister har i sin tur uppfattningen att de sällan ger svar. Konsekvensen blir att andra experter som ger bra pratminus får äga och sätta agendan. I det här fallet är det extra beklagligt med domarnas passivitet eftersom påståendena i rapporteringen skadar förtroendet för hela rättsväsendet.

 

Han tycker att det är bra att rubrikerna problematiserades i en DN-ledare och på Aftonbladet Debatt i onsdags, även om han upplever att kritiken fått ett begränsat genomslag.

– Det är ett sundhetstecken att tidningar utvärderar och ändrar sig, speciellt när det gäller sådana här nyheter som alla rapporterat om.