Örebro har under senare år plågats av en rad överfallsvåldtäkter. Efter ett antal ouppklarade överfallsvåldtäkter beskrevs Örebro under 2010 i medierna som ”en stad i skräck”. Polisen menade att två serievåldtäktsmän härjade. Varje överfall beskrevs detaljerat i medierna. Facebookgrupper upprättades, nattvandringar startade och kommunen införde ökade säkerhetsrutiner. På hösten greps Niklas Eliasson som senare dömdes för många av överfallen.

Rädslan drabbar endast kvinnor
Det är knappast riktigt att Örebro var en stad i skräck. Det var i första hand kvinnorna som hade anledning till rädsla, eftersom det var dem som kunde bli offer för överfallen. När den lokala tidningen Nerikes Allehanda återger polisens varningar om att det nästa gång kan handla om dödligt våld, så är det i första hand kvinnor som adresseras. Polisens varningar till kvinnor, att inte gå ut ensamma på kvällar och nätter, kan också leda till ökad rädsla. Denna rädsla kan betyda att kvinnors tillgång till det offentliga rummet begränsas. Dels genom att de själva väljer att stanna hemma kvällstid eller planera hemfärden, dels genom att andra varnar dem och ger råd om hur de bör agera.

Nyhetsartiklarna i Nerikes Allehanda beskrev ofta våldtäkter och överfall detaljerat. Hur överfallen gått till, var de skett, på vilken adress och tid på dygnet. På en Örebrokarta prickades alla platser in där ett överfall skett. Utifrån dessa upplysningar kunde många få en känsla av att det hänt, och kunde hända igen, i närheten av var man själv bodde. Artiklarna kunde på så sätt få karaktär av ”signalerande nyheter”, att de kvinnor som läste kunde komma att bli serievåldtäktsmannens nästa offer.

Etik eller allmänintresse
Ibland väljer media att undanhålla viss information som kan resultera i negativa konsekvenser. Nerikes Allehanda valde t.ex. att inte skriva ut signalement i överfallsartiklarna. Detta för att inte underblåsa rasistiska strömningar, vilket kunde ske om ett vittne beskrivit att gärningsmannen var av ”somaliskt utseende”. Ett vittne kan ta fel, och om signalement återges kan det medföra att somalier generellt misstänkliggörs. Därigenom visar Nerikes Allehanda att de är medvetna om att de inte enbart beskriver verkligheten, utan också att de genom sina artiklar påverkar människors tankar och handlingar. Det visar att det förs en viktig pressetisk diskussion med en vilja att ta ett samhällsansvar. Detta ansvar kommer dock i konflikt med tidningens vilja att betona det som har ”allmänintresse”, som verkar engagerande och som säljer tidningar.
Våldtäkt har alltid engagerat. Artiklar om överfallsvåldtäkter utförda av serievåldtäktsmän blir lästa av många, och kommer därför att få stort utrymme. Själva sensationsartade exponeringen av dessa brott riskerar att få negativ påverkan speciellt på kvinnors rädsla, och därmed också jämställdheten. Det ska samtidigt sägas att NA på andra sätt deltagit i aktiviteter mot kvinnovåld och överfall.

Nya våldtäkter
Det finns naturligtvis många aspekter av detta problem, men medias bevakning är en av dem. Jag menar att det är viktigt att göra uppmärksam på den genusaspekt som en detaljerad kriminaljournalistik kan få i förhållande till överfallsvåldtäkter. Det är återigen aktuellt i skrivande stund, efter att fyra överfall skett de senaste två månaderna. Rädslan kan snabbt aktiveras igen och det kan därför vara viktigt att medierna förhåller sig till det, t.ex. genom att inte framhäva artiklarna på ett detaljerat och sensationsartat sätt.

Mikael Westerlund