Second Opinion har tidigare skrivit om hur flera amerikanska tidningar felaktigt påstått att den friade Amanda Knox egentligen blev fälld i den italienska domstolen. Enligt en källa till Pressgazette hade The Daily Mail en förberedd fullängdsartikel med citat från åklagaren redo att publiceras utifall Knox blev fälld. 

 

Kjell Häglund lyfter i en krönika på Journalisten.se problemen med att journalister ibland måste skriva om saker innan de sker för att hinna leverera innan deadline. Bland annat berättar han om när han på 80-talet rapporterade om en konsert som sedermera blev inställd och att han därefter fick bannor av chefen eftersom han infört en rättelse. ”Sånt där rättar man inte inte, man förbigår med tystnad” var chefens respons.  

 

Häglund menar också att liknande missar samtidigt är synliga i alla delar av printmedierna, från sportsidorna, där bland annat hockeyexperten Magnus Nyström skrev att Rob Schremp imponerat på försäsongen trots att han aldrig hann spela några träningsmatcher, till kultursidorna där det kan tipsas om tv-serier som journalisten själv inte sett. 
 

I det senare fallet menar Häglund att det handlar om ett personligt tilltal som de flesta tidningar strävar efter att ha med sina läsare men att den ofta passionerade fackkunskapen inte är kompatibel med redaktionernas tidspress och underbemanning. Häglund anser att printmedierna bör ha en öppenhet kring de egna ”systemfelen” och att journalistiken bör ifrågasätta sig själv inför öppen ridå. 

 

Även om webbjournalistiken har minimerat pressläggningsproblemet har webbjournalistiken andra allvarliga problem, där informationsflödet skapar orubbliga berg av ”faktoid”-fel snarare än enstaka, lättkorrigerade faktafel, skriver han.