Elisabeth Sörhuus är rektor på Hjulstaskolan sedan tjugo år tillbaka och är van vid att medierna riktar uppmärksamhet mot skolan. Trots det blev hon förvånad när hon såg listorna i Dagens Nyheter.

”Det är vanligtvis kvällstidningarna och gratistidningarna som publicerar topplistor. Dagens Nyheter brukar ha en mer nyanserad bild, men nu följer de efter. Det gjorde mig besviken. Jag förstår mig inte på den här typen av sensationsjournalistik."

"Jobbigt"

Artikeln sätter igång stora rörelser på skolan. Elisabeth Sörhuus samlar elever och lärare och förklarar hur det kommer sig att Dagens Nyheter skriver att Hjulstaskolan är Stockholms sämsta skola.

”Eleverna tycker att det här är jobbigt. De drar slutsatsen att de är sämre. De kan också bli retade när andra läser att de går på den sämsta skolan. ’Får man verkligen göra så här’, frågar vissa elever. De tycker att det är oschysst. Lärarna mår också dåligt. De framsteg eleverna gör spelar ingen roll i sådana här rankningar.”

Nio förberedelseklasser

Listan som Dagens Nyheter publicerade bygger på niornas slutbetyg som rapporteras in till Skolverket. I Hjulstaskolan klarade 30 procent av alla eleverna godkänt i alla ämnen vårterminen 2008. 32 procent, om man räknar med sommarskolan.

”Vi har nio förberedelseklasser för nyanlända elever. Vissa som börjar kan inte ett ord svenska. Det här är inget konstigt för oss, och vi har beredskap att ta emot eleverna. Vissa elever som slutat nian har varit här i två år – andra i två månader. Men det är omöjligt att inhämta nio års kunskap på kort tid. Även de elever som lärt sig prata svenska kan ha svårt att klara målen för att få godkänt, eftersom de saknar djupförståelsen för språket.”

Många flyttar

Uppemot 30 procent av eleverna passerar in och ut genom skolan under loppet av ett år, eftersom det sker en stor in- och utflyttning i området. Av förra årets drygt 130 niondeklassare hade bara 20 stycken gått i Hjulsta Skolor hela studietiden. Nyanlända elever, in- och utflyttningen och trasslig bakgrund är flera skäl till att vissa elever får noll poäng i betyg, menar Elisabeth Sörhuus.

”Det kommer många analfabeter till skolan. Först får de lära sig läsa på modersmålet, och sedan på svenska. På ett par månader kan eleven läsa. Men de kanske ändå inte klarar godkänt.”

Mår dåligt

Många koncentrerar sig på att klara svenska, engelska och matte för att bli behöriga till gymnasiet. Men alla mäktar inte med.

”Många familjer har hemska upplevelser bakom sig och mår dåligt. Det får givetvis återverkningar på skolarbetet.”

Debatten i medierna blir ofta ytlig, menar Elisbeth Sörhuus. Hon är kritisk till att listor publiceras utan djupare förklaring till varför det ser ut som det gör.

”Det räcker inte bara att publicera ’bäst’ och ’sämst’ rakt upp och ned. Jag vill få med en mer nyanserad bild. I rankningen som publicerades tittar man bara på betygen. Det finns fler mål än rena kunskapsmål att uppnå i den svenska läroplanen. Vår skola ha fått många utmärkelser för gott arbete under åren, eleverna trivs och känner sig trygga och presterar bra utifrån sina förutsättningar.”

Får konsekvenser

”Vi vet att vi förlorar elever varje gång vi får negativ publicitet. Konsekvenser blir att vi förlorar resurser och riskerar därmed att förlora kompetent personal. Just nu sitter föräldrar och elever hemma och väljer högstadieskola, så det var sämsta tänkbara timing också. Det är ofta de mest resursstarka föräldrarna som väljer bort förortsskolan. Om det står i tidningen att skolan är sämst väljer man kanske bort Hjulstaskolan utan att ha provat först.”

Vill skapa debatt

Ulrika By skrev artikeln i Dagens Nyheter. Hon menar att listan över de bästa och sämsta skolorna är viktig konsumentinformation, kanske inte inför valet av skola, men för att skapa debatt.

”Politikerna måste få upp ögonen för att det finns skolor där bara trettio procent av eleverna klarar alla mål och fatta modigare beslut för att bryta den negativa trenden. Man kanske inte kan ha fokus för mycket på att uppnå sociala mål. Man måste lära sig någonting också. Om det nu är så att Hjulstaskolan har en stor andel nyligen hitkomna elever kanske man ska diskutera om det är så bra? Varför tar inte Stockholm ett större ansvar för att sprida de här eleverna?”

Ulrika By håller med om att man kan ifrågasätta uppdelningen i ”bästa” och ”sämsta” skolorna.

”Vi hade kunnat ha rubriken: ’så stor andel av eleverna klarade målen.’ Men jag tror inte att det hade spelat så stor roll. Vårt syfte är inte att säga att Hjulstaskolan är en värdelös skola eller att göra elever sårade och ledsna. Vårt syfte är att skapa debatt.”

Freja Salö
freja.saloe@second-opinion.se