Det stämmer att vi inte fått någon ny arbetstidsförkortning sedan 80-talet. men vi har fått förlängd föräldraförsäkring, längre semester, och senare inträde för ungdomar på arbetsmarknaden, dels på grund av att fler väljer att ta del av de trots allt tämligen generösa bidragen/lånen från CSN. Dessutom kan pensionärer se fram emot ett längre liv idag än på 80-talet, vilket ökar andelen arbetsfria dagar i våra liv.

Det kan stämma att tempot blivit högre på vissa arbetsplatser. Men det innebär inte nödvändigtvis att det är sämre. Många upplever sysslolöshet på arbetet som minst lika stressande/frustrerande som ett högt arbetstempo.

Det är klart att en stor del av produktivitetsökningen gått till att öka vår materiella standard. Produkter som var rena lyxprodukter på 80-talet finns i var mans hem nu. Men en icke oansenlig del har tagits ut i större betald ledighet, något som sällan nämns.

Varför och om vi arbetar nästan lika mycket idag som på exempelvis 1950-talet, så är väl mindre intressant om det var bättre förr. Den intressanta frågan tycker jag är varför vi på inte på rätt sätt utnyttjar den omfattande och stora produktivitetsökning som har skett sedan t.ex. 1880-talet. Koncentrerar vi oss på tillverkningen och användningen av de saker och system som vi dagligen använder, så har det skett en oerhörd förändring när det gäller de tekniska möjligheterna.

Men där har de infrastrukturella och sociotekniska systemen och logistiken inte på långa vägar utvecklats i takt med de potentiella möjligheterna. Tvärtom så har integrationen och adresseringen av flödena hela vägen från naturresurser till användaren blivit mer och mer ineffektiv, ogenomskinlig, oförutsägbar och ekonomiskt riskfylld.

En enkel och självklar konsekvens av automation (exempelvis PBB = produktion med begränsad bemanning), processreglering och Internet vore exempelvis att majoriteten av konsumenterna och användarna beställer och deponerar betalningen, INNAN någon tillverkningsbatch kör igång. Avsaknaden av sådana enkla och själklara sociotekniska system, leder exempelvis till att det just nu finns ca 25 miljoner nya bilar som antagligen inte kommer att kunna säljas!

För att på enkelt och övertygande sätt visa hur mycket arbete som kan sparas med optimalt integrerade sociotekniska system, så har det faktiskt länge funnits leveranssystem som faktiskt tillämpar användarbeställning och användarstyrning och integration med automät och autogiro!

Det gäller alltså försörjningen av vatten och avlopp inom städer och tätorter. Detta processystem kan bl.a. ses som en integrerad fabriksenhet som använder en del av utrymmet under hela stadens gatunät. Varje användare kan med enkla kranventiler i kök och badrum själv beställa, styra och reglera önskad mängd vatten när som på dygnet, och autonomt betala via autogiro. För detta betalas bara några öre per liter (0,92 öre i Gbg). Samma mängd och sort – som hämtas på returflaska från butikshyllan, betalas i kassan, och om returflaskan återlämnas – kostar ca 1000 ggr mera!!!

Detta visar väl med önskvärd tydlighet hur mycket som skulle kunna vinnas genom en total strukturomvandling av de infrastrukturella och sociotekniska systemen och medföljande totaloptimering av logistiken!

Tillverkningsprocesserna skulle alltså världen över – utan nämnvärda tekniska svårigheter – kunna avfolkas, strukturomvandlas och rationaliseras, i minst samma omfattning som jordbruket gjorde inom västvärlden under förra seklet. Samtidigt bör vi förstås – med hänsyn till begränsade naturresurser, miljön, energibehoven och klimatet – börja hyra ”sällansaker” mm. istället för att bara köpa, köpa och köpa och ställa i (säsongs-) beredskap i överfyllda förråd. Om 20 hushåll använder samma sak före återvinningen, istället för ett – och saken kvalitetssäkras för att hålla och underhållas 20 ggr så länge – så behöver det globalt bara tillverkas fyrahundradelen så mycket världen över!!!

Jo, det är visserligen sant att vi jobbar mindre än för 100 år sedan. Men det är också så att den senaste arbetstidsförkortningen (lagstadgad) härrör från 80-talet. Att produktiviteten inte skulle stigigt sedan dess har jag svårt att tro.
Dessutom är arbetsplatserna idag stressigare än förr, vi jobbar mer på samma (eller mindre tid). Så över lag borde det finnas mer utrymme för arbetstidsforkortning...