Efter en urartad demonstration på Landstinget Sörmland valde landstingsledningen att skriva ett mediekritiskt inlägg i Södermanlands Nyheter. Tidningen har via sin insändarplats tillåtit uppmuntrande inlägg till hotfulla påtryckningar mot landstingsledningen, menade Åsa Kullgren, landstingsstyrelsens ordförande och Karin Welin, landstingdirektör.

Historien började med att ett lokalt mediedrev inleddes i augusti 2010, efter att landstinget betalat ut arvoden till politiker utan officiella beslut, berättar Anna Jerdén, informationschef på Landstinget Sörmland.
– I augusti gick mediekoncernen i Sörmland ut i samlad styrka och skrev fem dagar i sträck om anklagelser och felaktigheter som gjorts. Drevet var i en omfattning som jag aldrig upplevt tidigare och Sörmlands landstingsstyrelseordförande avgick.

Ingen ekonomisk skada
I mitten av september kom revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers med en oberoende utredning som slog fast att det hade begåtts en del formella fel, men att landstinget inte hade lidit någon ekonomisk skada. Anna Jerdén tycker att Södermanlands Nyheter har misslyckats med att förmedla rapportens innehåll och att de fel som varit har rättats till.
– Tidningen låtsats antingen inte om att rapporten finns eller också försöker man att misstänkliggöra den. Vi har försökt på de sätt vi har kunnat att nå ut med vår bild och bjudit in medborgarna till diskussion, men i slutändan har Eskilstunakoncernen en hushållstäckning på 230 000 invånare och landstingets sajt har 1500 besökare per dag.

Fredrik Pettersson, socialdemokratiskt personallandstingsråd i Sörmland, håller med om att rapporten, i relation till den massiva rapportering som har varit i frågan, borde fått mer utrymme i Södermanlands Nyheter.
– Vi fick oberoende rekommendationer och följde dessa. När rapporten kom ut hamnade den i en högerspaltare och nu känns det som att att folk man inte förstår varför vi agerat som vi gjort, men detta är inte oklart för den som läst utredningen.

Beskrivs som roffare
I rapporten framgick tre möjliga handlingsvägar för landstinget. Ett alternativ var att betala tillbaka arvodena, vilket ansågs kunna fungera men rättsprocessen kunde bli långvarig och utfallet osäkert. Ett alternativ var att inte agera alls, vilket inte rekommenderades och det tredje alternativet var att konfirmera hanteringen med beslut med retroaktiv verkan, vilket var den väg landstinget valde att gå. Fredrik Pettersson tycker att frågan nu borde vara utagerad.
– Trots att det inte framkommit något nytt skrivs det fortfarande hårdvinklade artiklar om "olagliga arvoden", att man har betalat ut "två miljoner för mycket" och att landstingspolitikerna har "en dold agenda". Vi beskrivs som roffare och det har gjorts kopplingar mellan arvodena och sjukvårdens ekonomi.

Bara sedan valet i september har landstinget samlat cirka 80 insändare och artiklar om arvodesaffären. Anna Jerdén tycker också att det är tråkigt att tidningen fortsätter att riva upp frågan trots att landstinget har en nyvald ledning.
– Jag frågar mig vad det är tidningen vill uppnå. Det här har en gång för alla blivit utrett och det har inte framkommit något nytt i ärendet, men debatten dör aldrig. Rapporteringen blockerar alla andra frågor. Vi kan inte ha det så här längre.

Ifrågasatt rapport
Göran Carstorp, chefredaktör på Södermanlands Nyheter, tycker att rapporten fått tillräckligt med utrymme i tidningen men menar att den också har varit väldigt omdiskuterad.
– I rapporten står det att "en retroaktiv konfirmering borde, en gång för alla, stoppa den infekterade debatten om förtroendevaldas arvoden". Det är alltså det som är konsultens egentliga uppdrag, men man fick inte tyst på debatten. Kvalificerade bedömare hörde av sig till SN och framförde kritik mot rapporten och hanteringen av frågan och det är klart att vi måste skriva om det.

Ångrar ingenting
Göran Carstorp upplever ett stort tryck på att skriva om arvodena och hänvisar till att 60 av 600 deltagare i deras läsarpanel uttryckligen efterfrågat mer bevakning i ämnet den senaste månaden. Han är kritisk mot att landstinget hela tiden hänvisar till rapporten när de motiverar varför de valt att hantera frågan på det sätt som de har gjort.
– Väldigt många nyköpingsbor tycker att de politiker som har fått felaktiga arvoden ska betala tillbaka dem och jag kan inte strypa en debatt som Nyköpingsborna är väldigt engagerade i bara för att landstinget har fattat ett beslut. Landstinget får alltid komma till tals när vi skildrar den här frågan, men det är inte de som bestämmer vilken bild medborgarna har, utan det lever sitt eget liv i väldigt stor utsträckning.

Han tycker varken att redaktionen har drivit frågan för hårt eller att det finns någon annan anledning till självkritik när han ser tillbaka på bevakningen.
– I grunden, nej. Vi nagelfar så gott som dagligen nyanser i det publicerar och försöker att korrigera riktningen i vår journalistik. Att landstinget kunde få hålla på på det här sättet tyder snarare på att vi har haft en för dålig landstingsbevakning i Sörmland innan det här tog fart. Vi borde ha kommit på det här med arvodena tidigare.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se

Relaterat på Second Opinion:
Södermanlands Nyheter ger inkorrekt bild av landstinget
SN: "Någon måtta på finkänslighet får det vara"