Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.e24.se 23 Februari 2011 / Energi
"El-juntans svindyra paella" av Torbjörn Isacson
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(29)     Begrav den här! +(0)

Vem får den billiga elen i E24:s elbutik?

paella.jpg(bild: stock.xchng)

Journalisten Torbjörn Isacson försöker med mataffärs-pedagogik förklara varför elpriset är så högt. Men liknelsen håller inte.

Dela |


ANALYS. Torbjörn Isacson gör en hisnande liknelse på nättidningen E24: han liknar elmarknaden vid en mataffär där du får betala det höga kliopriset för saffran oavsett vilken vara du köper. Det blir väldigt dyrt att tillaga en paella där löken och riset kostar lika mycket som saffran, konstaterar Isacson och menar att elmarknaden är sjuk som fungerar på det sättet.

All el på elbörsen kostar som bekant lika mycket - vid ett givet tillfälle - och bolagen får just nu mycket bra betalt för el som tillverkats billigt.

Men låt oss ta Isacsons liknelse ett steg längre:

vad händer om elmarknaden istället fungerade som en mataffär och el från olika leverantörer kostade olika?

El producerat i låt oss säga vattenkraftverket i Trängslet i Dalarna får ett pris och vatten-elen från Porjus i Norrbotten ett annat. Den importerade kol- elen från Tyskland blir riktigt dyr att köpa, elbutikens motsvarighet till saffran.

Frågan är då vem som då ska få köpa vilken el? Antagligen föredrar Torbjörn Isacson den billigaste elen från låt oss säga Porjus. Dyrelen får kanske någon annan nöja sig med?

Här inser var och en att något är fel med liknelsen. 

Tankefelet är förstås att el är el medan matvaror kan ha väldigt många olika kvaliteter. Ett riskorn är inte utbytbart mot en påse saffran. Men däremot är en kilowattimme från Porjus utbytbar med en från Forsmarks kärnkraftverk. Om el som tillverkats på olika sätt ska kosta olika uppstår snabbt en orimlig situation. 

El är som andra råvaror på fungerande marknader: alla köpare och säljare möter ett och samma pris. Att elen blivit dyr är sannerligen ett problem, men lösningen för billigare el sitter uppenbarligen inte Torbjörn Isacsson inne med.

(El och el är inte altid samma sak: den är olika värdefull vid olika tidpunkter. En kWh klockan sju en iskall februarimorgon är förstås värd mer än en kWh en varm kväll i juli.)

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(29)    Begrav den här! +(0)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 18 Mars 2011 20:49:04

Gunnar Ålfors

Pensionär

Lennart Lindberg.

Försökt förstå vad du får alla dumheter ifrån. Läste därför på din uppmaning din blogg men hittade inget som skulle förklara någon kunskap om det du skriver om. Där står:
”Så lurade Lennart Lindberg lokalpressen”, ”jag blir så lätt sentimental”, ”nu blir han sentimental i alla fall och får torka bort en tår ur ögat.” ”sedan blev jag informationsansvarig trots att jag inte har någon formell utbildning för det.” ”Lurade lokalpressen”, ”Något som Lennart gärna skrattar gott åt är minnet av ... Det är ju preskriberat nu så det här kan jag berätta. Pressen följde ju det här noga, men vi fick husägaren att säga att allt gått bra. Vi ljög som hästar travar för media”, ”välkänd som skribent i J-nytt”.

På den blogadress du föreslår hamnar man i övrigt på något som heter ”Tankesmedjan”. Där finns en massa anonyma (du?) inlägg som elakt häcklar elföretag, elbörs o elmarknad.

Ovanstående ger ingen seriös bild av dig. Du beskriver dig som: ”Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef”.

Du verkar nu skriva frenetiskt utan kunskap o med okunniga o ogenomtänkta åsikter, Varför o vad syftar du till?

Det enda som går att vaska ut av ditt skrivande är att du ogillar avreglerade marknader, frihandel, öppna gränser o konkurrensmarknader. Dessutom verkar du ha en konspiratorisk uppfattning om marknadens aktörers beteenden. Den rudimentära kunskapen om vad som händer på marknaden verkar baseras på tittande på Internetsidor som du inte kan tolka riktigt.

Vad vill du egentligen? ”Ljuga som hästar travar” kanske, men varför då?

Varför??

Den 09 Mars 2011 10:26:51

Kristian Grönqvist

Vilket otroligt korkat resonemang. I de flesta andra system skall marknadslagar råda, men inte i elbranschen...?
Där är tydligen kartellmodellen bilden.
Billigt producerad el är billigare än Dyr el. Hur man än räknar.
Potatis som åkt från Australien i flygplan är naturligtvis dyrare än den jag själv producerat i täppan. Jag skall få köpa den australiska om jag vill ha den (08-resonemang), men jag skall framför allt erbjudas att få den egna.
Att som i Sverige sälja billigt producerad (vatten) el på vintern, när priset är högt och kärnkraftverken "råkar" stå, för att på sommaren sälja dyrare kärnkraftsel, när vattenmagasinen pga vinterförbrukningen är tomma säger bara det en hel del om artikelförfattarens tankekapacitet.
Vinsterna går ut som utdelning till Fortum (finskt) Eon (tyskt) och jag tror inte de vinstpengarna någonsin kommer Sverige till del.
Så man kan i princip säga:
Svenska pengar går till att betala överdrivna elräkningar och en stor del av de pengarna stannar inte i landet. Är det nationellt en bra ekonomi?

Den 01 Mars 2011 15:13:08

Erik Löfström

Lik förbaskat försöker elbolagen att sälja grön el. Hur skiljer man ut den?

Den 27 Februari 2011 21:09:07

Nils Andersson

Lennart. Jag tycker också att det är skönt att vi är överens om att elmarknaden fungerar. Även i min värld är beslutet om avreglering ett politiskt beslut. Men det beslutet har tagits av EU och det kan vi inte ändra på i Sverige. En effektiv konkurrensutsatt elmarknad i hela Europa kommer att bidra till effektiva elpriser för alla kunder. Den tiden är förbi när vi i Sverige hade lägre elpriser än vad man hade på kontinenten.

Den 27 Februari 2011 09:23:08

Lennart Lindberg

Ingenjör

Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef

Skönt, då är vi överens Nils. Vi har en fungerande konkurrens, ja, och de höga elpriserna beror på politiska beslut, ja. I min värld är beslutet om avreglering ett politiskt beslut. Utan detta politiska beslut hade vi haft lägre elpriser.

Den 27 Februari 2011 09:12:59

Nils Andersson

Lennart Vi är helt överens om att kunderna fått högre elpris men det beror inte alls på avreglerine´gen utan på politiska beslut. Tack vare den mycket väl fungerande konkurrensen påverkas marknadspriset på el direkt av utsläppshandeln. Det går inte att undvika. Att jämföra med Kalifornien är inte relevant. I Kalifornien infördes ett pristak vilket gjorde att marknaden kollapsade. I Norden finns inget oligopol, ingen prissamverkan. Att konkurrensen fungerar bevisas av att marknadspriset alltid speglar hela systemets marginalkostnad.

Den 26 Februari 2011 20:58:46

Lennart Lindberg

Ingenjör

Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef

Visst är det intressant att mina motdebatörer (nåja vi är rätt överens) dock ger mig rätt i att vi fick dyrare el efter avregleringen, trots att vi var lovade billigare. Det är till och med kvantifierat i förarbetet till lagen då det utlovas samma effektivisering som i konkurrensutsatt industri d v s minst 2% per år!!!
Jag försöker bara få alla att säga att avreglering ger högre priser, alltså är avreglering fel. Ett citat från Energimyndighetens utmärkta granskning av Kaliforniens elkollaps:
"Kalifornien misslyckades också med att förhindra elproducenterna från att dra fördel av en mekanism som tillkommit för att säkerställa elleveranserna. Genom att hålla tillbaka produktion av el och sälja först när marknaden börjat agera kunde de öka sina förtjänster. Denna marknadsmakt har trots många varningar tillåts styra skeende och förvärra krisen." Bättre kan jag inte säga det själv.

Den 26 Februari 2011 20:42:12

Gunnar Ålfors

Pensionär

Skatter o avgifter verkar en del bortse från. Obegripligt.
Vattenvärde har alltid varit en variabel som beaktats.
Frihandel har vi haft sen länge,
Kolkondens alltid på marginalen. Vattenvärdet oftast bestämt av kolkondesen.
Baspriset på el naturligt utgående från konkurrens och kolkondens.
Skatt o avgifter plussar på extremt mycket.
Internationell marknad m utjämnade priser o hundra säljare. Konkurrens. Börspriserna OK. Marginalkol. Import/export. Bra samhällsekonomi (Frihandel inte protektionism). Överföring monopol /övervakning. Politik: Dyrare el. Skatt+moms dubbelt. Elcertifikat/utsläppsrätter. Pålagor fyrdubblats. Företagen får inte mycket. Pålagor/ökad skatt på olika produktionskällor. Stor del till staten. Elföretagens behållning utsatt för internationell konkurrens.

Den 25 Februari 2011 20:06:51

Gunnar Ålfors

Onormalt bra dialog om elpriser. Elmarknaden är inte svensk. Sedan 1915 har vi förbindelser med andra länder. Nu åtskilliga. Norden dessutom med Ryssland, Estland, Polen, Tyskland mm. Frihandel, avreglering, samverkande börser mm gör att elpriserna bestäms av hela marknadens produktion. Större världens produktion domineras av koleldad el.
Vi varken vill eller kan vara protektionistiska. alltså är marginalpriset för koleldad elproduktion basen.
I Sverige har staten lagt på orimligt stora avgifter/skatter (Vatten- o kärnkraftsavg. elberedskapsavg. elcertifikatsavg. stor elskatt (Faktiskt sänkt från 28,3 till 28) och sedan moms på allt. Alltså moms på skatten!
Producentpriset är alltså naturligt (frihandel) men slutpriset dominerat av statliga pålagor.

Den 25 Februari 2011 19:45:31

Nils Andersson

Lennart du har rätt i att det fanns en brokig skara olika kontraktsformer före avregleringen. Efter avregleringen möter alla kunder samma marknadspris på spotmarknaden. När jag försökte beräkna marknadspriset 1995 utgick jag från en lägenhetskund som betalade 88 öre/kWh. I det priset ingick elskatt med 9 öre/kWh. Resten, 79 öre/kWh, blir marknadspris för el samt nätavgift. Det fanns ingen uppdelning mellan el och nät på den tiden. Om nätavgiften är 54 öre/kWh blir marknadspriset 25 öre/kWh. Räknat i dagens penningvärde motsvarar det ca 30 öre/kWh. Till detta kommer påslaget för utsläppsrätter som kan uppskattas till 10-15 öre/kWh.
Du kan säkert ha synpunkter på hur jag räknat, det kanske ingår moms i dom 88 öre/kWh. I så fall blir marknadspriset lägre men att marknadspriserna skulle varit under 10 öre/kWh tycker jag är alldeles för lågt med tanke på att priserna på den tiden var helt kostnadsbaserade. Hälften av produktionen var kärnkraft som kostade betydligt mer än 20 öre/kWh. Även om vattenkraften var billig kan knappast helheten kostat under 10 öre/kWh.
Målsättningen med avregleringen var att minska överutbyggnaden och effektivisera driftkostnaderna. Detta uppnåddes men införandet av utsläppshandel ökade marknadspriset rejält. Elskatten har också ökat från 9 öre/kWh till 28,3 öre/kWh. Dessutom betalar små elkunder ca 6 öre/kWh för att stödja utbyggnaden av förnybar el.
Så det är klart att kunderna högre elpriser.

Den 25 Februari 2011 15:00:38

Lennart Lindberg

Nja det var nog inte sant Nils Andersson. Året 95, sita året innan avregleringen sålde det företag jag representerade el+nät för cirka 22 öre/kWh. År -96 hade vi ett elpris på 17 öre/kWh och sålde ett treårsavtal med en råkraftleverantör "nära Dig" för 14 öre/kWh. Jag vidhåller att priset är fel, utsläppsrätterna skall överhuvudtaget inte påverka vårt elpris. Jag vet sedan att marginalprissättningen påverkar, men knappast med 15 öre/kWh. Så återigen, varför var det billigare före avregleringen!!! Vi blev faktiskt lovade att det skulle bli billigare efter!!

Den 25 Februari 2011 13:59:48

Nils Andersson

Lennart, Marknadspriset före 1996 var ca 25 öre/kWh. 2005 infördes utsläppshandeln då steg marknadspriset med 15 öre/kWh. Nu ligger det på ca 45 öre/kWh. Skillnaden motsvarar ungefär skillnaden i penningvärde.

Den 25 Februari 2011 13:10:36

Lennart Lindberg

Tack Nils för detta klarläggande. Jag förutsätter att det fungerade så före 1996 också! Då kostade råkraften under 10 öre/kWh. Varför??

Den 25 Februari 2011 11:34:45

Nils Andersson

Lennart
Varje producent som har tillgång till reglerbar vattenkraft beräknar värdet av vattnet i varje magasin utifrån vilken produktion vattenkraften kan ersätta vid ett senare tillfälle. Producenten tar fram vad som kallas vattenvärden i varje magasin. Dessa vattenvärden beräknas med långsiktiga kraftbalanser som tar hänsyn till sannolikheten för att det kan bli torrår och eller våtår samt hur elförbrukningen varierar.
Vattenvärden används sedan för att bjuda ut produktionen på spotmarknaden.
Med hjälp av denna metod kommer den reglerbara vattenkraften att produceras när den bäst behövs dvs när elpriserna är höga. Skulle man inte producera på det sättet skulle elpriserna blivit ännu högre vid den tidpunkten och lägre vid en senare tidpunkt. Den reglerbara vattenkraften bidrar alltså till att jämna ut elpriser. Metoden gynnar alltså både producenterna och kunderna.
Denna metod användes även före avregleringen eftersom det blir bäst för alla parter

Den 25 Februari 2011 10:45:03

Lennart Lindberg

@Oskar.
Håller helt med Dig om kärnkraften. Tittar man de senaste veckorna är ju produktionen utom all kritik. Men vi har ett elpris på över 60 öre/kWh ändå. Detta trots att vi långa tider, ur Sveriges synpunkt, exporterar el.
Jag är nog lite dum men vidhåller att "pudelns kärna" är användandet av vattenkraften. Om man som producent ville, men det är ju dumt, skulle man mycket bra sett över året kunna agera på ett annat sätt framförallt med resursern vatten, och därmed uppnå ett mycket lägre elpris. Detta kan vi väl vara överens om. Jag vill dessutom påsta att det var så de svenska elproducenterna agerade före 1996. Men nu är det andra tider, och jag tycker att det är dags för politikerna att träda fram och meddela "att det blev inte som vi tänkt oss". Vattenkraften använd UR KONSUMENTENS SYNPUNkt skulle mycket väl kunna skapa ett lägre pris. Men återigen, det är inte tillämpligt i en fri marknad. Bara ett tankeexempel på hur bra vi hade haft det om vi INTE avregelrat.

Den 25 Februari 2011 10:33:39

Oskar Ahnfelt

@Klas,
för det första har kärnkraften i stort sett producerat för fullt denna vintern. Under de veckor kärnkraften diskuterades som flitigast så kan det vara värt att nämna att Vattenfall slog produktionsrekord vecka 51, 52 och vecka 2.
Ingen aktör på den nordiska elmarknaden är så stor att den kan kontrollera elpriset genom den typ av "gambling" som du indikerar. Dessutom är det praktiskt omöjligt - kärnkraften sätts inte "av" och "på" utan revisionerna som görs kräver långa planeringshorisonter. Trots allt är det enstaka timmar med prisspikar vi pratar om som beror framför allt på hur kallt det är, vilket inte kan planeras på det sättet. Som producent vill man ha så hög tillgänglighet som möjligt, det tjänar man alltid på i längden.

@Lennart, det fiffiga med vattenkraften är att kundernas och producenternas mål går hand i hand. Om priset är högt, då vill man producera, och det är också då som behovet från kunderna är som störst. Om priset är lågt (behovet från kunderna är lågt), då vill man spara till bättre tider (=högre priser). Risken med att spara är förstås att man (vid ett väldigt högt vattenflöde) måste släppa på - det är varje vattenkraftsproducent mardröm.

Den 25 Februari 2011 09:29:30

Lennart Lindberg

Intressant och seriös diskussion. Men varför tas inte med i beräkningen att en producent kan låta bli att procucera för att skapa en brist och ända ha varan kvar. Elen förfars ju inte, utan vattnet ligger ju kvar i magasinet. Jag har förfäktat, felaktigt kanske, men så länge "vattenkraftproducenterna har kontroll på vatten", så kan de bestämnma priset. Är det fel resonerat. Observera jag anser inte detta olagligt, bara att man som tillhandahållare av en vara maximerar sin vinst. Det finn sju som bekant enget krav på att något skall göra el om den inte vill!!

Den 25 Februari 2011 08:33:10

Klas Persson

Med nuvarande system finns ju inget incitament för de tre största elproducenterna att lösa problemen med kärnkraftverken (ris och lök), de tjänar ju mycket mer pengar på att toppa produktionen med hjälp av ett litet kolkondensverk (saffran) för att höja marginalpriset.

Det är fortfarande ingen som kan svara på varför vi i Sverige, med Europas lägsta produktionskostnad för en stor del av vår el, skall betala Europas högsta priser för den. Vattenfalls vinst hamnar iaf i statskassan och de pengarna hade ju Borg&Co tagit in på annat sätt, men varför skall jag göda Eon, Fortum mfl för att de inte får ordning på sina kärnkraftverk?

(Jo, jag vet mycket väl vilka dumheter som pågår på de olika verken, jag har kontakt med folk på alla tre anläggningarna med jämna mellanrum)

Den 25 Februari 2011 08:08:41

Oskar Ahnfelt

Hej Klas,
Om jag som saffransproducent inte får betalt för mina höga kostnader, så kommer jag naturligtvis sluta producera saffran. Med en åsdan prissättningsmodell försvinner en hel del produktion från marknaden och då kommer vi ha stora problem med att överhuvudtaget få el under stora delar av året.
Problemet i debatten är att man tror att elprissättningen är speciell, när den i själva verket fungerar som alla andra marknader. jag läste att kaffepriset gick upp på grund av dåligt väder. Oljepriset rusar pga krisen i arabvärlden. Också ett resultat av marknadsprissättning, samma som vi har på elmarknaden.

Den 24 Februari 2011 19:00:10

Mats Olin

Klas,
Så kanske man kan göra, men frågan är fortfarande vad de olika leverantörerna ska få betalt. När det gäller paellan är det väl inte rimligt att de får lika mycket oavsett vad de levererat för ingrediens. När det gäller elen däremot är det svårt att tänka sig att de ska få olika betalt för kilowattimmar.

Den 24 Februari 2011 14:50:20

Klas Persson

En portion paella prissätts inte efter saffranets kilopris utan efter kostnaden för samtliga ingredienser och arbetet dividerat med antalet portioner. Varför kan inte elpriset sättas likadant?