Översvämningarna som drabbade Pakistan för drygt tre veckor sedan är troligen de värsta i landets historia. Runt 2 000 människor har dött och totalt har 20 miljoner människor drabbats.

Men inte förrän de senaste dagarna har översvämningarna fått någon större medial uppmärksamhet. Louise Gauffin, insamlingschef på Rädda Barnen, tror att det helt enkelt handlade om prioriteringar. 

– Intresset var lågt i medierna. Man skrev mer om vilken vinbox man skulle köpa än situationen i Pakistan. I brittisk press var det otroligt mycket mer bevakat, och det har vi sett på vår insamling i andra länder.

Intresset har vänt
Hon erkänner att Rädda Barnen är beroende av medierapporteringen för att få in pengar och att de har stor hjälp av att medierna uppmärksammar katastroferna. Men det inledningsvis svaga intresset har nu vänt till en bred bevakning, menar Louise Gauffin.

– Vi ringde till redaktionerna och försökte pressa på med ett rop på hjälp, men då var det andra saker som prioriterades. Men nu har det skrivits mycket bra den senaste veckan.

Trots vikten av att medierna bevakar katastroferna och uppmärksammar insamlingsbehovet, betonar Louise Gauffin betydelsen av en saklig rapportering.

– Det är otroligt bra att det skildras sakligt. Det är viktigt för givarna att se hur situationen ser ut och veta vad man ger pengar till. I ett katastrofläge är det viktigt att det kommer fram vilka risker befolkningen drabbas av.

Dramaturgin spelar roll
Andreas Jansson, kommunikationschef på Röda Korset, ger medhåll till att insamlingarna ökar kraftigt om en katastrof får mycket uppmärksamhet.

– Vi gör vad vi själva kan men när de stora mediekanalerna rapporterar får det större genomslag, och det påverkar naturligtvis hur mycket pengar som samlas in.

Att katastrofen i Pakistan inte uppmärksammades i början handlar troligtvis om dramaturgin i katastrofen och antalet döda, säger Andreas Jansson.

– Det var en katastrof som utvecklades under tid. Man kanske inte förstod hur allvarligt det var i början. I Haiti dog väldigt många människor, och i Pakistan är det inte lika många dödsfall men många fler som är drabbade.

Katastrofer i medieskugga
Haitikatastrofen var ett tydligt exempel på när den massiva mediebevakningen gav klirr i kassan. Men det finns många flertalet situationer i världen som aldrig får någon större uppmärksamhet, säger Louise Gauffin, och nämner Sudan och Niger. Hon besökte själv Haiti i början av sommaren.

– Ett problem med situationen i Haiti är att behovet inte slutar när ljuset från medierna släcks. Barn och familjer har i dag visserligen tillgång till vatten men de bor fortfarande i tältläger.

Mediernas kortsiktighet i bevakningen av katastroferna motsvarar inte den verkliga situationen, menar hon.

– Vi har en stor hjälp av att de skriver och bevakar, men intresset i medierna är mer flyktigt än vårt. Vi tittar inte kortsiktigt. Vi kan inte lämna dem i Haiti. Vi ska vara där i 30 år till. Det är en lång process att bygga upp landet, säger Louise Gauffin.

Fotnot: I går var det World humanitarian day, som bland annat föranledde den här debattartikeln i Göteborgs-posten av Johan Mast, generalsekreterare för Läkare utan gränser.

Mårten Eidevall

Relaterad läsning: DN1, DN2, SR, SVT