ALMEDALEN. Mediebilden av invandrare och mediernas identifiering av svenskar och invandrade svenskar var under luppen vid Tidningsutgivarnas, TU, debatt i Almedalen på måndagen. Samtliga debattörer var eniga om att det finns en klar problembild, men lösningarna är inte lika självklara.

– Vi pratar för lite om att redaktionerna ska avspegla samhället, sade Niklas Orrenius, politisk reporter på Sydsvenskan. Tidigare pratade man om tidningen som en del av samhällsbygget. I dag pratar vi pengar och intäkter.

Niklas Orrenius menar att reportrarna måste problematisera bilden av svenskar och invandrare. Michael Anefur, kristdemokraternas talesman i integrationsfrågor, var inne på samma spår.

– Så länge vi pratar om andra generationens invandrare kommer vi inte ifrån problemet. Vi politiker som samhällsbärare och medierna som folkbildare tar inte vårt ansvar.

Eskilstuna-kurirens chefredaktör PeO Wärring berättade om tidningens mångfaldsprojekt, men erkände att tidningen inte alltid lyckas i sin skildring av svenskar och invandrade. En del av problemet är att journalisternas fakta kommer från myndigheterna och deras etiketter på medborgarna, sade han.

– Sverige är ett myndighetssamhälle. Vi journalister är lata och låter oss servas med fakta om problemet från myndigheterna. Etiketter klistras på, och vi har svårt att hitta de positiva exemplen.

Den andra politiska debattören, folkpartiets andre vice partiordförande Helene Odenjung, menar att problemet grundar sig i den svartvita rapporteringen, och efterlyser en mindre schabloniserad mediebild.

Gellert Tamas, journalist och författare, menade att det ibland fokuseras för mycket på problemet istället för på lösningarna. Medierna har en stor del i vilken bild medborgarna får av invandrare och svenskar, sade han.

– Media måste inse – vi tror att vi återger bilderna, men i stället så skapar vi dem.

Mårten Eidevall Wallin
marten.wallin@second-opinion.se