Den tryckta boken är fortfarande helt dominerande på den svenska litterära marknaden. Men e-boken står på tröskeln till sitt genombrott. Enkelt och smidigt kan man ladda upp sin bok, men det är fortfarande lika mycket jobb som ligger bakom att ta fram titeln. Uppfattningen att det är påtagligt billigare att producera en e-bok än en tryckt bok är fel.

– För oss är grundkostnaderna desamma oavsett i vilket format som berättelsen ges ut. Vi ger ut en bok och oavsett vilket format så bygger arbetet på samma grundprincip. Vi ser det som att vi ger ut en berättelse på olika sätt och sedan är det upp till kunden att avgöra hur hon eller han vill ta del av berättelsen. Sedan är varje enskilt format förknippat med olika kostnader, men dessa ska bara fördelas om, säger Magnus Nytell, ansvarig för digital utgivning på Bonnierförlagen.

Jobbet med att hitta och ta fram bra författare, arbetet med att stötta författaren och insatsen att få titeln såld gäller även för en e-bok, och det är här som huvuddelen av kostnaderna för att ta fram en litterär titel ligger.

– Att leta upp författaren, förädla texten och att marknadsföra boken står för 50-60 procent av kostnaderna för att göra en bok. Här ingår inte royalties, och de är svåra att generellt uppskatta eftersom de baseras på intäkten. Men de kan uppgå till 30 procent av kostnadsmassan, ibland mer, säger Magnus Nytell.

Förlagens roll kommer att vara densamma även i framtiden när den elektroniska boken blir vanligare, tror Bengt Brodin, docent i företagsekonomi. Han har sedan 1970-talet som konsult och utredare följt bokbranschen och förlagens roll. Han tror att förlagens uppgift blir att slå vakt om kvalitet.

– I det brus av information vi har i dag med bloggar och artiklar av olika slag, så blir två funktioner väldigt viktiga för köparen som i det här fallet är läsaren. Den ena funktionen är urvalet och den andra är kvalitetsgarantin. Kvalitetsgarantin och därmed också urvalet bygger på att någon har funderat på vad folk kan vara intresserade av att läsa. Och då handlar det inte nödvändigtvis bara om lättsåld och enkel litteratur, utan att man även funderar över något nytt, vad som ligger i luften, säger han.

Förr var det tidskrävande att söka titlar och få tag i böcker, och det kunde ta veckor att få hem en speciell titel till bokhandeln. I dag är det betydligt smidigare och enklare, men för den sakens skull inte säkert att det är lika lätt att hitta litteratur med kvalitet.

– Informationsflödet är dramatiskt och vem väljer då åt mig? Kanske är det sökmotorer som Google som ur vissa aspekter kan vara bra, men ur andra inte är särskilt bra. Förläggaren står mellan författaren och läsaren och som mellanled måste man alltid ställa sig frågan vem man arbetar för. Historiskt sett har förläggaren arbetat mer för författaren än läsaren. Men jag tror att många bokköpare vill ha en funktion som bevarar deras intressen i det här värdeskapande systemet, säger Bengt Brodin, som tror att den här kvalitetsgaranterande rollen kommer att utövas av flera aktörer – förlagen är en, kulturjournalistiken kan vara en annan.

Men klart är, enligt Bengt Brodin, att vara en kvalitetsgarant kostar pengar.

– Du kan i och för sig sätta vilken person som helst att göra jobbet, men frågan är hur bra det blir. Här krävs det kunskaper och erfarenhet om det ska bli bra. Kompetenskraven är höga.

Med digitaliseringen av litteraturen kommer den illegala fildelningen att vara ett hot mot förlagens intäkter. Frågan är om förlagen kommer att kunna fortsätta få betalt för sitt kvalitetsarbete.

– Den illegala fildelning påverkar inte utgivningen som sådan. Det gäller för oss att erbjuda så bra legala möjligheter som möjligt att ladda ner böcker på nätet och samtidigt skydda upphovsmännen genom att lagföra dem som fildelar och stjäl. För konsumenten kommer alltid gratis finnas runt hörnet, då gäller det för oss att i köpsituationen skapa ett läge så att konsumenten tycker det är värt att betala för en bok, det är vår utmaning. Det gäller för oss att det ska vara enkelt och snabbt att köpa en bok, så att vi blir ett attraktivt alternativ till illegal fildelning, säger Magnus Nytell, vars kompromisslösa ambition är att även i en digitaliserad framtid kunna ta betalt för den kvalitet som förlaget tillför en litterär titel.

Varför tror du att förståelsen för att det kostar att producera en litterär titel är så liten bland de som kopierar filer på internet?
– Jag tror att man tänker att den tryckta boken ändå görs och ser e-boken som en biprodukt. Men vi ser det ju inte så, vi gör en berättelse som kommer ut i olika format. Det är två helt olika grundtankar som krockar här. Men min förhoppning är att det här kommer att förändras och det kommer säkert med att fler och fler e-böcker säljs, att det blir självgenererande, säger Magnus Nytell.

Bengt Brodin ser också en krock i hur man ser på den digitala formen av litteratur:

– En komponent i det är att man griper tillfället i flykten och ser chansen att komma över något utan att betala. Sedan är den genomsnittlige medborgaren inte så duktig på kostnadskalkylering. Och så är det vilket perspektiv du har när ny teknik ersätter gammal – det beror helt enkelt på hur du ser på det. Tittar du på frågan från ett perspektiv ser du vissa kostnader, från ett annat gör du inte det.

Daniel Löfstedt
På uppdrag av Svenska Förläggareföreningen

Relaterad läsning:
Dagens Nyheter
Svenska Dagbladet