Jag tänkte skriva en kommentar med ser att Erik Svensson redan har fört fram alla de argument jag ville framföra och fler därtill. Låt mig bara tillägga att artikeln nog kan vara giltig i viss mån på medicinsk forskning, vilket är en mycket udda forskningsgren egentligen. Mycket av argumenten är emellertid helt irrelevanta för huvuddelen av de vetenskapliga fälten. Vad har t ex en ny hypotes om en dinosaurie för ekonomiskt värde för forskaren?

Jag skulle rekommendera vetenskapsskribenterna att läsa dels Nature och Science, men också då och då alla möjliga och omöjliga tidskrifter, inklusive svenska. Det går inte att följa allt hela tiden, men ett axplock. Den som sitter och väntar på pressreleaser missar nog ofta en hel del intressant.

Det finns fortfarande disputerade människor som på allvar försvarar flogistonteorin. Att ge lika stort utrymme åt alla åsikter är i vissa fall absurt, men det vill inte Atterstam veta av. Att fabricera kontroverser säljer i och för sig bättre, så hon har väl en ursäkt. Värt att anmära är att Atterstam inte menar att man skulle gå till en orginalartikel för att "stoppa de värsta manipulationerna", vilket skulle kunna tänkas vara det enklaste sättet att värdera ett vetenskapligt genombrott, men det ligger olyckligtvis utanför redaktionernas kompetens på de svenska drakarna.

Ett litet förslag till den något optimistiskt namngivna Analysen som nämns på slutet: Om kontroversen är genuin, och inte bara ett fall av Intelligen Design eller annat nys, var inte rädd att inte skriva. Om den vetenskapliga litteraturen kring t.ex. mobiltelefonstrålning är för svårgenomtränglig är det knappast en service till läsarna att servera gissningar baserade på rundringningar, skvaller eller retorik. När inte experterna på ett område klarar av att enas är det svårt att se nyttan i att leverera snuttifierade för och emot, eller ens egna gissningar. Jag får ingen rätsida på hur det ligger till med global uppvärmning t.ex., men det näst bästa är inte att höfta till så bra som möjligt utan att antingen sätta mig in i frågan ordentligt eller undvika att ha en åsikt.

Något jag tycker vetenskapsjournalister ofta glömmer bort är att det finns annan forskning än teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk.

Vi har en hel drös samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning vars kvalitet inte värderas utifrån publikation i en utländsk tidskrift.

Håller med om en del, men inte allt. Det stämmer att svensk forskning inte alltid håller måttet och därmed inte når in i de här tidskrifterna.

Samtidigt måste jag säga att jag tycker att det är för mycket fokus på just Nature, Science och PNAS, för den mesta och ofta också den bästa forskningen publiceras i många andra tidskrifter. Och detta säger jag inte bara för att jag är avundsjuk; jag har också publiceringserfarenhet från dessa journaler. Utan också för att policyn i dessa tidskrifter till stor del styrs av nyhetsvärdet: en rigoröst genomförd studie som inte uppfattas som tillräckligt "sexig" har mindre chans att bli accepterad där än en hafsigt genomförd studie som uppfattas som nydanande.

Baksidan av Science- och Nature-hysterin är det växande forskningsfusket: det är sannolikt ingen tillfällighet att just Science har drabbats av detta och flera publicerade artiklar har pinsamt nog fått dras tillbaka.

I det här sammanhanget är det bra att en journal som PLoS ONE har dykt upp, som fokuserar på studiernas TEKNISKA kvalitet, och ignorerar nyhetsvärdet. PLoS ONE har också lyckats mycket bra vad gäller genomslaget i media.

Vi kan också se hur vissa forskningsfält, som inte alltid är de mest rigorösa, får oproportionerligt stort utrymme i Science och Nature. Till dem hör paleoantroprologin: studiet av förhistoriska människors fossil och evolutionshistoria. Det är en sådan studie som Ingrid Atterstam refererar till i sin SvD-artikel och som det nu är bråk om. Från min ekologiska forsknigshorisont så är vi många som brukar hånskratta åt denna typen av Science-artiklar där forskarna baserat på några få benrester från en enda, eller några få individer, publicerar sin artikel i Science eller Nature. Det är ofta oerhört spekulativt, och dåligt underbyggt, och håller inte alls den rigorösa vetenskapliga nivå som t. ex. ekologi eller evolutionsbiologi på nu levande organismer som t. ex. bananflugor. Vill man vara elak är det inte ens riktig vetenskap, eftersom det bara är "case studies" utan replikerade data: alltså en "story" om en enda individ och en fantasifull beskrivning av vad denna individ möjligtvis gjorde under sin levnad. Så paleoantroprologin som forskningsfält har det väl förspänt: de har lätt att komma in i Nature och Science, men deras artiklar hade aldrig haft en chans om det ställdes samma rigorösa krav på statistisk databehandling och stora dataset som det görs inom andra forskningsfält.

Jag tycker att vetenskapsjournalister ska försöka lyfta blicken och inte bara skriva om vad som skrivs i Nature och Science, utan även andra journaler. Och då inte bara om svensk forskning, utan även forskning från andra länder.