second opinion
”Forskares egenintressen påverkar ärligheten”
bild: stock.xchng
Forskare kritiserar ofta vetenskapsjournalister och stora tidsskrifters makt. Men mycket grundar sig i avundsjuka, säger SvD:s medicinreporter Inger Atterstam. Hon skräder inte orden:
– Svensk forskning håller sällan måttet för att nå de här tidningarna.
MEDIETRÄNAD.
Både Carl Johan Sundberg och Malin Sandström har tidigare kritiserat att magasin som Science och Nature har för stort inflytande över dagstidningarna. Inger Atterstam, medicinreporter på SvD, ser stora fördelar i att plocka uppslag från de ledande vetenskapliga tidsskrifterna, eftersom innehållet genomgått omfattande granskning.
– Det finns cirka tio riktigt fina vetenskapliga tidsskrifter och att bli publicerad i någon av dem är som att vinna på bingo. Genom så kallad peer-review, där forskarkollegor undersöker att studien har bäring, vet man att materialet är kontrollerat och accepterat.
Hon kan till viss del förstå forskares frustration över tidsskriftsgiganternas makt, men menar att mycket grundar sig i avundsjuka.
– Svensk forskning håller sällan måttet för att nå de här tidningarna och då blir universiteten sura på oss för att vi inte uppmärksammar den ”fantastiska svenska forskningen”. 90 procent av forskarna skriver vi aldrig om och det är klart att det leder till aggressioner och fördomar mot media.
Döljer biverkningar
Under sina år i branschen har Inger Atterstam sett hur universitetens informationsavdelningar vuxit sig allt större. Man måste vara medveten om att forskarsamhället har en stark lobbygrupp och att egenintressen kan påverka universitetens ärlighet, säger hon.
– De ger ofta en förgylld och överdriven bild av hur duktiga forskarna är och vilket genombrott deras studier kommer att få. Nyheterna om att man kommer att hitta ett nytt läkemedel är oerhört skickligt gjorda. Man säger inget om biverkningar, att det är dyrt att utveckla eller att det sitter forskare i Boston och håller på med samma sak.
Inte bara informationsavdelningarna, utan även forskarna har ett stort ansvar för hur nya studier presenteras i exempelvis pressmeddelanden, säger hon.
– Det skrivs inte en rad utan att doktoranden har godkänt det. Här är det viktigt att känna till att universiteten och högskolorna uppmuntrar forskare att bilda egna företag, vilket innebär att de går in med privata pengar och får ekonomiska intressen i att nå ut med sina budskap. Det leder så klart till en ökad kommersialisering.
Dagliga manipulationer
Med allt fler ekonomiska intressen följer högre krav på vetenskapsjournalisterna att kunna navigera förbi de fällor som läggs ut av universitetens informationsavdelningar och diverse pr-byråer, säger Inger Atterstam.
– Kunniga journalister försöker att stoppa de värsta manipulationerna, men det är tufft. Inom medicin har vi till exempel läkemedelsindustrin som pumpar in miljarders miljoner för att få oss att skriva om deras mediciner och lura in artiklar om olika preparat.
Något som man bör vara skeptisk mot är till exempel när forskare säger att ett nytt fynd kan leda till nya och bättre läkemedel om fem år, säger hon.
– Det kallas femårssyndromet och är ofta taget helt ur luften. Det är lagom nära och lagom långt bort i tid.
Kräver specialkunskap
Den ökade medvetenheten kring mediekommunikation är dock inte bara av ondo, poängterar Inger Atterstam.
– Framför allt den yngre generationen forskare har börjat förstå värdet i att vara öppna och frisinnade. De är ofta medvetna om sin skyldighet att berätta om finansiering och liknande.
Hon upplever att såväl journalister som redaktionsledningarna blir allt mer medvetna om hur man ska hantera externa påtryckningar. Förutsättningarna för att pr-drivna artiklar stoppas även i fortsättningen är däremot att det finns specialreportrar, säger hon.
– Varje vecka är det ett väldigt inflöde av material från vetenskapliga tidsskrifter, pressmeddelanden och folk man känner. Man får titta på om det har stort allmänintresse, vem som har betalat för forskningen och om studien är unik.
Kompletterar med analys
Universitetslektorn Carl Johan Sundberg kritiserade i en tidigare artikel att journalister ofta ger likvärdigt utrymme till två olika forskningsteorier, trots att nästan hela forskningsvärlden står bakom den ena forskningen. Inger Atterstam anser däremot att det är viktigt att låta alla röster komma fram eftersom forskningen ständigt omprövas.
– De etiska reglerna säger att man ska höra alla parter och att vi inte får ta ställning. För några år sedan skrev man till exempel att fett påverkade risken för hjärtsjukdomar, men nu har det svängt. Forskning är ofta kontroversiell, vilket innebär att man kanske måste höra med sex olika personer för att få med alla åsikter.
Att journalistisken uppfattas som motstridig får man i sådana fall lösa utanför nyhetsplats, menar hon.
– Det har ju varit mycket förvirrande matråd och uppgifter om mobiltelefoners farlighet hit och dit. Därför blir det allt vanligare att man skriver analyser som en service till läsarna, då man försöker bena ut vad som verkligen gäller.
Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Ulf Erlingsson
Doktor i naturgeografi, bosatt i Miami, med intresse för världspolitik.
Jag tänkte skriva en kommentar med ser att Erik Svensson redan har fört fram alla de argument jag ville framföra och fler därtill. Låt mig bara tillägga att artikeln nog kan vara giltig i viss mån på medicinsk forskning, vilket är en mycket udda forskningsgren egentligen. Mycket av argumenten är emellertid helt irrelevanta för huvuddelen av de vetenskapliga fälten. Vad har t ex en ny hypotes om en dinosaurie för ekonomiskt värde för forskaren?
Jag skulle rekommendera vetenskapsskribenterna att läsa dels Nature och Science, men också då och då alla möjliga och omöjliga tidskrifter, inklusive svenska. Det går inte att följa allt hela tiden, men ett axplock. Den som sitter och väntar på pressreleaser missar nog ofta en hel del intressant.
Per Köhler
Det finns fortfarande disputerade människor som på allvar försvarar flogistonteorin. Att ge lika stort utrymme åt alla åsikter är i vissa fall absurt, men det vill inte Atterstam veta av. Att fabricera kontroverser säljer i och för sig bättre, så hon har väl en ursäkt. Värt att anmära är att Atterstam inte menar att man skulle gå till en orginalartikel för att "stoppa de värsta manipulationerna", vilket skulle kunna tänkas vara det enklaste sättet att värdera ett vetenskapligt genombrott, men det ligger olyckligtvis utanför redaktionernas kompetens på de svenska drakarna.
Ett litet förslag till den något optimistiskt namngivna Analysen som nämns på slutet: Om kontroversen är genuin, och inte bara ett fall av Intelligen Design eller annat nys, var inte rädd att inte skriva. Om den vetenskapliga litteraturen kring t.ex. mobiltelefonstrålning är för svårgenomtränglig är det knappast en service till läsarna att servera gissningar baserade på rundringningar, skvaller eller retorik. När inte experterna på ett område klarar av att enas är det svårt att se nyttan i att leverera snuttifierade för och emot, eller ens egna gissningar. Jag får ingen rätsida på hur det ligger till med global uppvärmning t.ex., men det näst bästa är inte att höfta till så bra som möjligt utan att antingen sätta mig in i frågan ordentligt eller undvika att ha en åsikt.
Camilla Hermansson, Redaktionen
Journalist. Har en doktorsexamen i journalistik. Undervisat och forskat på journalistprogrammet på Stockholms universitet och MKV vid Södertörns högskola. Frilansat för bl.a. Norrländska socialdemokraten och den finlandsvenska tidskriften Ny Tid i Helsingfors.
Något jag tycker vetenskapsjournalister ofta glömmer bort är att det finns annan forskning än teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk.
Vi har en hel drös samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning vars kvalitet inte värderas utifrån publikation i en utländsk tidskrift.
Erik Svensson
Håller med om en del, men inte allt. Det stämmer att svensk forskning inte alltid håller måttet och därmed inte når in i de här tidskrifterna.
Samtidigt måste jag säga att jag tycker att det är för mycket fokus på just Nature, Science och PNAS, för den mesta och ofta också den bästa forskningen publiceras i många andra tidskrifter. Och detta säger jag inte bara för att jag är avundsjuk; jag har också publiceringserfarenhet från dessa journaler. Utan också för att policyn i dessa tidskrifter till stor del styrs av nyhetsvärdet: en rigoröst genomförd studie som inte uppfattas som tillräckligt "sexig" har mindre chans att bli accepterad där än en hafsigt genomförd studie som uppfattas som nydanande.
Baksidan av Science- och Nature-hysterin är det växande forskningsfusket: det är sannolikt ingen tillfällighet att just Science har drabbats av detta och flera publicerade artiklar har pinsamt nog fått dras tillbaka.
I det här sammanhanget är det bra att en journal som PLoS ONE har dykt upp, som fokuserar på studiernas TEKNISKA kvalitet, och ignorerar nyhetsvärdet. PLoS ONE har också lyckats mycket bra vad gäller genomslaget i media.
Vi kan också se hur vissa forskningsfält, som inte alltid är de mest rigorösa, får oproportionerligt stort utrymme i Science och Nature. Till dem hör paleoantroprologin: studiet av förhistoriska människors fossil och evolutionshistoria. Det är en sådan studie som Ingrid Atterstam refererar till i sin SvD-artikel och som det nu är bråk om. Från min ekologiska forsknigshorisont så är vi många som brukar hånskratta åt denna typen av Science-artiklar där forskarna baserat på några få benrester från en enda, eller några få individer, publicerar sin artikel i Science eller Nature. Det är ofta oerhört spekulativt, och dåligt underbyggt, och håller inte alls den rigorösa vetenskapliga nivå som t. ex. ekologi eller evolutionsbiologi på nu levande organismer som t. ex. bananflugor. Vill man vara elak är det inte ens riktig vetenskap, eftersom det bara är "case studies" utan replikerade data: alltså en "story" om en enda individ och en fantasifull beskrivning av vad denna individ möjligtvis gjorde under sin levnad. Så paleoantroprologin som forskningsfält har det väl förspänt: de har lätt att komma in i Nature och Science, men deras artiklar hade aldrig haft en chans om det ställdes samma rigorösa krav på statistisk databehandling och stora dataset som det görs inom andra forskningsfält.
Jag tycker att vetenskapsjournalister ska försöka lyfta blicken och inte bara skriva om vad som skrivs i Nature och Science, utan även andra journaler. Och då inte bara om svensk forskning, utan även forskning från andra länder.

/images/pereurenius.jpg)
/images/nilsmagnus.jpg)
/images/Goran_presstj.jpg)
/images/medimedier.jpg)
/images/DAN_8861Daniel.jpg)
/images/sophia_martin.jpg)
/images/Aleksanteri_toisen_patsas.jpg)
/images/nergelius_joakim.jpg)
/images/DSC_0320.jpg)
/images/HELIN_JAN_2.jpg)
/images/presstöd.jpg)
/images/Namnlös_12.jpg)
/images/duo.jpg)
/images/Arnäs P-O2.jpg)
/images/johan lundberg.jpg)
/images/bargholtz.jpg)
/images/Falck och Paborn.jpg)
/images/Bild 1.klar_.jpg)
/images/Anna,Olov,Elisabeth. Bild2.jpg)
/images/Robert Rosén2.jpg)
/images/Lapa-Rio-534x356.jpg)
/images/800px-Addis_Abeba,_Ethiopia.jpg)
/images/timbro_0.jpg)
/images/Mediebruset.jpg)
/images/lars.jpg)
/images/Castren_Maaret.jpg)
/images/juholt och Ulf K2.jpg)
/images/mary430.jpg)
/images/bo-hedin-och-tre-till.jpg)
/images/GB bild2_0.jpg)

/images/Bahareh M Andersson2.jpg)
/images/presstod.jpg)
/images/studioaktuellt.jpg)
/images/Universitetsbiblioteket_pressbild.jpg)
/images/ledare.jpg)
/images/thorburn.jpg)
/images/024.jpg)
/images/kina.jpg)
/images/Eddy Bild 2004 _0.jpg)
/images/liten bild tvk t twitter.jpg)
/images/Fredrik_090617_430.jpg)
/images/y_b_k.jpg)
/images/WoWScrnShot_031611_194920.jpg)
/images/bild.Carl2_.jpg)
/images/krönika_1.jpg)
/images/westerlund.jpg)
/images/adaktusson.jpg)
/images/5797487397_2f60c3a4fa_z.jpg)
/images/magnus_webb (2).jpg)
/images/Rebecka.jpg)
/images/pk_debatt.jpg)
/images/krönika_0.jpg)
/images/bengt.jpg)
/images/lena (2).jpg)
/images/annagimp.jpg)
/images/Namnlös_9.jpg)
/images/JOJ Ekberga2.jpeg)
/images/Krister.Hamm_.jpg)
/images/LENAbeskuren_2.jpg)
/images/funke (1).jpg)

/images/Bahareh M Andersson2_1.jpg)
/images/krönika_1_0.jpg)
/images/johan lundberg (1).jpg)
/images/Castren_Maaret_0.jpg)
/images/lars_0.jpg)
/images/juholt och Ulf K.jpg)
/images/024_0.jpg)
/images/annie_0_0.jpg)
/images/handshake2_0.jpg)
/images/KMkol10_0.jpg)
/images/Jeanette%20Gustafsdotter_0.jpg)
/images/Namnlös_4_0.jpg)
/images/Olasigvardsson_0.jpg)
/images/CarinG%C3%B6tblad_0.jpg)
/images/GertF_0.jpg)
/images/Stig-Bj%C3%B6rn082_0_0.jpg)

/images/enk%C3%A4t_0.jpg)