MEDIETRÄNAD. Forskare har i allmänhet inte mycket tid att ägna sig åt kommunikation och de blir ofta stressade av att journalister vill ha så snabba svar, säger Malin Sandström. Hon är kommunikatör på den vetenskapliga organisationen INCF och nydisputerad doktorand på KTH.

– Forskning tar tid att förstå för den som inte är bekant med den, och enkla förklaringar av komplicerade ämnen tar tid att komma på om man inte är väldigt rutinerad.

Hon har under flera års tid drivet bloggen ”Vetenskapsnytt” där hon reflekterar kring vetenskapsnyheter och vetenskaplig kommunikation.

– Jag tyckte att det var för lite naturvetenskapliga nyheter utanför det rent medicinska området, och att bevakningen var för ytlig och oinsatt. Att blogga blev ett sätt att göra något konstruktivt när jag kände mig frustrerad över något som rapporterades illa i medierna.

För lite stöd
Genom bloggandet och en del frilansande har Malin Sandström utvecklat vad hon kallar en ”hyfsad medievana”.

– Vissa universitet erbjuder stöd och vissa universitet erbjuder kurser, men det varierar mycket beroende på var man är. Jag såg till att lära mig själv den långa, hårda vägen.

Hon önskar att kommunikationskurser skulle ingå som en mer obligatorisk del i utbildningarna.

– Jag har läst en kurs i populärvetenskaplig kommunikation, men den fick jag själv leta upp och argumentera för att få gå på.

Delat ansvar
Malin Sandström upplever att vetenskapsvärlden blir mer och mer medveten om hur viktigt det är att kunna kommunicera med medierna, men hon önskar att forskarna fick mer inflytande över sina pressmeddelanden.

– Pressavdelningarna är duktiga på att sammanfatta forskning koncist och begripligt, men ibland kan jag önska att det fanns en bättre kommunikation mellan forskare och pressavdelning. Det händer att jag ser pressmeddelanden och undrar om forskaren verkligen är okej med formuleringarna.

Hon har inte själv varit med om att hennes forskning misstolkats, eftersom hennes forskningsområde om modelleringar av luktsystemet ”var för smalt för att få någon större uppmärksamhet”. Men ansvaret för att återge forskningen korrekt ligger både på journalister, pressavdelning och forskare, menar Malin Sandström.

– Självklart är det upp till forskaren att förse den som intervjuar med bakgrundsmaterial och en sammanfattning. Som journalist bör man i sin tur alltid prata med flera olika källor och länka till den vetenskapliga ursprungsartikeln.

Fåtal med stor makt
Vetenskapliga tidsskrifter brukar skicka ut så kallade presspaket, som innehåller ett urval av veckans kommande forskningsartiklar, till medier över hela världen. Paketen innebär att tidningar som Science och Nature har väldigt stor makt över vad som lyfts fram i medierna, menar Malin Sandström.

– Det känns problematiskt att så få styr det här urvalet, som har gigantisk genomslagskraft.

Ofta har redaktionerna tre dagar på sig att göra artiklar utifrån presspaketen innan materialet får publiceras. Malin Sandström tycker att den extra pressläggningstiden bidrar till en bättre vetenskapsjournalistik, men ser likriktningen som ett problem.  

– Med förberett material och mer förvarning är det lättare för redaktionerna att skriva riktigt bra artiklar om studierna, men de forskare som inte hamnar i presspaketen får en konkurrensnackdel om uppmärksamheten.

Medicin populärt
Eftersom politikerna har ett visst inflytande över vilken typ av forskning som ska finanseras med skattemedel är den mediala uppmärksamheten viktig för forskare, säger Malin Sandström.
 
– Medierapporteringen påverkar politiker som i sin tur påverkar vilken typ av forskning som ska få pengar. På så sätt finns det en lång och lös koppling mellan medierna och forskningen.

I nuläget cirkulerar det mediala intresset kring klimatforskning, forskning om välfärdsjukdomar samt medicinsk och neurovetenskaplig forskning, menar hon.

– Har man ett mindre hett forskningsämne får man kanske hjälpa medierna att hitta nyhetsvärdet i det man gör, eller satsa på mindre nyhetsfixerade medier och kanaler. Även små, smala medier kan ge genomslag på längre sikt eftersom man blir synligt kopplad till ett visst ämne.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se

.............................................................................

 Vad tycker du om vetenskapsjournalistiken?
 Skriv inlägg här!
 Har du ingen profil, skapa här.

.............................................................................