I vintras steg elpriset kraftigt under korta perioder. Nu är situationen den omvända. Elpriset har varit väldigt lågt – så lågt som under 1 öre per kilowatt-timme.

– Vinterns höga priser och de låga priserna nu är ett tydligt exempel på att marknaden fungerar som det är tänkt och reagerar snabbt på utbud och efterfrågan, säger Niclas Damsgaard, konsult på Pöyry Management Consulting och expert på elmarknadsfrågor.

I vintras var det kallare än normalt och efterfrågan på el stor, samtidigt gick inte kärnkraften för fullt. Det drev upp priset. Nu är det varmare och efterfrågan på el är mindre, samtidigt gör vårfloden att turbinerna i vattenkraftverken måste gå. Det driver priset neråt.

– Priset sätts i grunden av balansen mellan utbud och efterfrågan och den balanseras timme för timme. Efterfrågan på el varierar, den är till exempel lägre på natten och har sina toppar på morgonen och under eftermiddagen. Det var det vi såg under vissa tillfällen i vintras när priset var högt och det är det vi ser nu när priset är lågt, men det är under några få timmar och är inget varaktigt, säger Niclas Damsgaard.

Men de låga priserna och att marknaden trots allt kanske fungerar som den ska är inget som direkt intresserar medierna, trots deras ymniga och offensiva rapportering om de höga elpriserna i vintras.

TT skrev tidigare i veckan en artikel där de rapporterar om de låga priserna och Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska kraftnät, får säga att det här är ett uttryck för att marknaden fungerar. Den här artikeln valde flera medier att publicera. Sveriges Radio belyste frågan i ett eget inslag, men flera av de andra stora medierna valde att inte göra någon större och mer ingående egen rapportering.

Sett till hur mycket det i vintras rapporterades om de höga priserna och att marknaden inte skulle fungera kan man tycka att proportionerna blir lite märkliga. Men det håller inte Martin Wåhlstedt, biträdande redaktionschef på Aftonbladet, med om:

– Vi har rapporterat ganska sparsamt om de låga priserna, men vi har ju talat om det. Men just nu är det så att elpriserna inte är lika viktiga för våra läsare. Man gör inte av med lika mycket el när det är 25 grader varmt som när det är kallt, därför är det inte intressant. Det slår inte mot plånboken som det gör mitt i vintern när det är höga elpriser. När det blir väldigt höga elpriser, som kanske är den största kostnaden man har för sitt boende, då är det något vi bevakar för det berör våra läsare något enormt, säger han.

SVT: s rapportering om elpriserna i vintras var omfattande, men nu är intresset långt därifrån. SVT:s uppdrag är enligt sändningstillståndet (paragraf 9) att: ”… meddela nyheter, stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor”.

Torbjörn Gustafsson, gruppchef för politik och ekonomi på SVT Rapport, för ett liknande resonemang som Aftonbladet för programmets nyhetsvärdering:

– När priserna är höga rapporterar vi naturligtvis om det, men när priserna sjunker finns det ingen anledning. Det är inget anmärkningsvärt med prissänkning, det drabbar ingen människa. Vi berättar när priser går upp, till exempel när bensinpriset stiger dramatiskt berättar vi om det, men om det går dramatiskt åt andra hållet är inte det lika intressant.

Är det rimligt med så mycket bevakning när det är höga elpriser och så lite bevakning när det är låga elpriser?
– Är det så att svensk basindustri påverkas, de stänger av pappersbruket i Norrköping, stänger av aluminiumrelaterad industri och vad det var på grund av att priset är för högt så påverkar det hela vårt samhälle. Att folk får elräkningar på 15 000 kronor mot normalt 3-4000 kronor är en enorm påverkan. Men nu är det ingen påverkan alls.

För att ge helheten till tittarna bör ni inte rapportera mer om att priserna sjunker nu?
– Att priserna sjunker när det är 25 grader varmt ute är inget som är värt att berätta i Rapport.

Du tror inte den här skillnaden i rapportering kan bidra till att folk får en skev bild av elmarknaden?
– Nej, det tror jag inte.

Martin Wåhlstedt menar med hänvisning till läsarintresset att det inte är märkligt att bevakningen blir mer omfattande när priserna är höga, och tror inte att skillnaden i rapporteringen ger folk fel uppfattning om elmarknaden:

– Vi rapporterar inte skevt, vi rapporterar om vad som händer oavsett. Varje gång vi skriver om elpriserna förklarar vi hur elmarknaden fungerar, det försöker vi faktiskt göra. Men elmarknaden är ganska komplex och svår att förstå, säger han.

Medierna visade under vintern stort intresse för elbolagens vinster på grund av de höga elpriserna. Med de låga elpriserna blir det tvärtom:

– När priset är under ett öre per kilowatt-timme tjänar elbolagen naturligtvis inga pengar alls, det är väl knappt så att det täcker de rörliga kostnaderna ens i vattenkraft. De höga priserna vi såg under vissa timmar i vintras bidrar till att göra det lönsamt för elproducenterna att investera i den produktion som enbart behövs för att möta topparna. När den värsta vårfloden har lagt sig kommer elbolagen att kunna börja magasinera vatten igen och då går priset upp. Att de magasinerar är helt i sin ordning, för gör de av med allt vatten blir magasinen tomma och då blir det betydligt högre priser senare, säger Niclas Damsgaard.

Att det förhåller sig så här har inte intresserat medierna – så här långt.

Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Svensk Energi, menar att media har en uppgift som folkbildare.

– Under perioder med höga priser underblåses en allmän uppfattning att elmarknaden inte fungerar och där fokus riktas på själva prissättningsprincipen där den dyraste kilowattimmen sätter priset. Genom att inte ge en allsidig bild får ju konsumenterna aldrig kännedom om att samma prissättningsprincip även kan leda till extremt låga priser.

- Insikten att såväl kostnaden för som värdet av elen varierar är viktig för att förstå prisvariationer. Detta är också speciellt värdefullt för att få konsumenterna att förstå att deras eget beteende faktiskt kan spela roll, säger Magnus Thorstensson.

Daniel Löfstedt