ARTIKELSERIE. Den 21 april begränsade Sydsvenskan möjligheten att kommentera anonymt på deras sajt. Numera måste man antingen logga in med sin nätidentitet, till exempel ett facebookkonto, eller också vänta tills kommentaren förhandsgranskats.

Konsekvenserna av de nya reglerna har inte utvärderats än, men att kommentarerna har blivit färre är ett faktum, menar Sydsvenskans interaktivititetsredaktör Teresa Lindstedt.

– Det fanns med i beräkningen. Vi försöker höja kvaliteten och om det går ut något över kvantiteten är det ändå värt det.

Det är dock fortfarande möjligt att kommentera under ett alias, poängterar Teresa Lindstedt.

– Inloggningen är till för att redaktionen ska veta att det står en person bakom inläggen. Vill man alltså skriva om ens barn som blir mobbad i skolan behöver man inte vara orolig att ens e-postadress avslöjas.

Negativa reaktioner
Liksom många andra dagstidningar har Sydsvenskan haft ett stort problem med att kommentarer inte håller en hyfsad ton och att diskussioner avvikit helt från ämnet. Med inloggningen vill Sydsvenskan få bukt med oseriösa inlägg, förklarar Teresa Lindstedt.

– Några läsare har reagerat negativt och jämställt inloggningen med censur. Det är samma reaktioner som vi får när vi plockar bort inlägg. Vissa tror att det är en mänsklig rättighet att skriva vad som helst.

Den nya policyn har hittills inneburit att färre inlägg behöver plockas bort på grund av olämpligt innehåll och att granskningen går snabbare.

– Tanken är också att journalisterna eller moderatorn med tiden ska bli mer aktiva och svara på kommentarerna. På så sätt kan redaktionen försöka styra upp diskussionerna och påpeka osanningar.

Närhet till redaktionen viktig
Tidigare skötte företaget Interaktiv Säkerhet tidningens moderering, men det upplägget har man nu gått ifrån.

– Dels kostade det pengar, dels ansåg vi att man får ut mer av samspelet med läsarna om man modererar själv. Då får man en känsla av vilka artiklar folk går igång på, tips på uppföljningar och rättelser om faktafel. Vi ser ju kommentarerna som en resurs och då blir det konstigt att lägga ut det på entreprenad. 

Redaktionen har sedan en längre tid tillbaka kommentarsfunktionen avstängd mellan midnatt och klockan sex på morgonen, berättar Teresa Lindstedt.

– Dels eftersom det kostar resurser och dels eftersom vi bedömde att de kommentarer som skrevs då ofta höll en låg nivå.

Extra resurser vid känsliga ämnen
Ett annat sätt att motverka förtal, hets mot folkgrupp eller ryktesspridning är att manuellt stänga av kommentarsfunktionen på artiklar som kan locka till sig sådana kommentarer, säger Teresa Lindstedt.

– Det gäller framför allt notiser om brott och olyckor. Sen är det ingen hemlighet att diskussioner om integration och migration ofta spårar ur, men det innebär inte att vi per automatik stänger av dem. Det kan vara så enkelt som att vi håller ett extra öga på diskussionen i de fallen. Hököpingedebatten var ett sådant exempel. Då såg vi alltid till att hålla åtminstone en av artiklarna i ämnet öppen för kommentarer och lade extra resurser på modereringen.

I nuläget sitter en person dagligen och håller koll på kommentarerna och utanför konstorstid samarbetar kvällsredaktionen kring uppgiften. På sommaren kan vikarier få ansvar för kommentarsgranskningen, men det ser inte Teresa Lindstedt som något problem.

– De har varit här tidigare och är väl inkörda i gränsdragningarna. I första hand kan man titta på våra skrivna regler och är det något inlägg man är osäker på kan man diskutera det inom redaktionen.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se

Läs också hur Östran och DN har valt att sköta sin kommentarshantering.