Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.dn.se 24 Juli 2008 / Miljö
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(22)     Begrav den här! +(6)

Mer förpackning kan vara bättre för miljön

forpackning430.jpg
Foto:stock.xchng

Mycket av det som skrivs om förpackningar, speciellt inom livsmedelsindustrin, är artiklar som fokuserar på återvinning eller miljöfara. Det visar Second Opinions mediegranskning av rapporteringen. Men förpackningar kan vara bra för miljön, säger forskaren Helén Williams som vill nyansera bilden. 

Av Pernilla Enebrink på uppdrag av Plast- & Kemiföretagen.

Dela |


– Tio procent av miljöpåverkan kommer från förpackningen medan nittio procent kommer från innehållet. Det gäller för energiåtgången, och om man tittar på försurning och övergödning är andelen miljöpåverkan orsakat av förpackningen oftast betydligt mindre, berättar Helén Williams.

– Generellt skulle man kunna öka förpackningsmängden för att minska mängden mat som slängs. Och på så sätt minska vår miljöpåverkan, säger hon.

Helén Williams är doktorand på miljö och energisystem vid Karlstads Universitet. Hennes forskning fokuserar på förpackningar och miljöfrågor.

Skev mediebild
Second Opinions mediegranskning visar dock att medierna skildrar en helt annan bild av förpackningarnas betydelse. Medierna förmedlar inte sällan missuppfattningar om förpackningar, speciellt inom livsmedelsindustrin. Majoriteten av artiklar vinklar på de uttjänta förpackningarna. Sällan skrivs det om vilken nytta de faktiskt gör. Samtidigt visar forskningen att större fokus bör ligga på förpackningarnas roll för att skydda livsmedel och förlänga dess hållbarhet.

– Man behöver inte vara så upprörd över att frukt och grönt ofta är inpackat med plast. Det är den kategori mat där det slängs mest. Plasten förlänger hållbarheten avsevärt. Fler, bättre och mindre förpackningar gör att en större andel livsmedel klarar sig i butiken och kommer ut till konsumenterna. Som konsumenter vill vi att maten ska se fräsch ut annars köper vi den inte och då slängs den, säger Helen.

Det är ganska anmärkningsvärt?
– Ja, för många kan det tyckas så. Till viss del beror den här missuppfattningen om livsmedelsförpackningar på att vi har en EU-lagstiftning som säger att vi ska fokusera på förpackningar som avfall. Naturvårdsverket ser dock problemet med EU-lagstiftningen. Och Sverige kommer förhoppningsvis att framföra detta när lagen ska uppdateras i EU, säger Helén Williams.

– När man utvecklar förpackningar i framtiden ska de naturligtvis vara lätta att återvinna och vi ska inte slösa med förpackningsmaterial, men det är viktigt att se till helheten och alla de funktioner som förpackningen bidrar med.

– Frågan har blivit något uppmärksammad i medierna, men mer fokus på den här frågan behövs, säger Helén Williams.

Här är två exempel från rapporten på hur det kan se ut i dagspressen.


Dagens Nyheter, 24 juli 2008 ”Den onda plasten”

”Det gäller att se helheten. Därför måste strategin vara att bekämpa miljöboven plast över hela linjen. Mycket finns att vinna genom att minska förpackningsraseriet. Varje år säljs till exempel en miljard förpackningar i svenska mataffärer. Inslaget av plast är betydande inom stora delar av handeln. Skrymmande förpackningar skapar i sin tur onödigt omfattande transporter.”

Ett solklart återskapande av bilden av att förpackningarna är miljöboven nummer ett. Och att mindre förpackningar givet ger mindre transporter och bättre miljö, vilket inte är givet.


Aftonbladet, 10 mars 2007 ”SOPIGT Moderater bra på källsortering – men de nobbar miljöbil”

”Sopsortering är moderaterna bättre på. Bara 12 procent av de tillfrågade struntar i att sortera sitt avfall. Hemma hos paret Reinfeldt åker papper, metall, glas, plast och batterier ner i olika kärl. – Genom att ta ansvar för de förpackningar man köper kan man göra mycket för miljön, säger Filippa Reinfeldt.”


I artikeln intervjuas ledande moderater om hur miljömedvetna de är och hur de drar sitt strå till stacken för en bättre miljö. Inte helt oväntat kommer förpackningarna upp, men inte ett ord om matsvinn.

Metro, 22 april 2010 ”Lokalt odlade grödor, säsongsanpassade produkter och allt som kräver lite   förpackning är miljövänligare eftersom det krävs mindre energi för att ta fram”. (Finns ej längre på webben. Se pdf-tidningen 22 april 2010)

Metro har en ”specialutgåva” om hur vi ska rädda världen genom att äta grönt. Ingenstans i tidningen (miljöfokuset är utlagt på fyra uppslag) skrivs om att inte slänga mat eller att förpackningar kan vara förlänga livsmedlens hållbarhet och minska matsvinnet.


Källor för mer information om förpackningarnas roll för att minska vår klimatpåverkan går att återfinna på flera håll.

- På Livsmedelsverkets hemsida finns information om nya typer av livsmedelsförpackningar.

- Institutet för livsmedel och bioteknik har flera forskare som jobbar med utveckling av nya typer av förpackningar för att öka hållbarhet och minska livsmedelssvinn.

- Vid flera svenska universitet forskas också inom området, däribland Karlstad Universitet. Dessa kan bland annat nås genom Expertsvar.


Pernilla Enebrink
På uppdrag av Plast- & Kemiföretagen.

Attached files:
Rapport om livsmedelsförpackningar 100511.pdf - Rapport om livsmedelsförpackningar 100511.pdf
Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(22)    Begrav den här! +(6)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 17 Maj 2010 11:56:25

Kami Petersen

Nej, förpackningar med den köpta vinkling som artikeln framför medger inte framför allt längre hållbarhet. I stället är den märkbara effekten att vi i stället för att erbjudas säsongsbaserad närproducerad färsk mat i butikerna enbart och alltid endast kan köpa exakt samma 3 sorters bönor från Kenya, exakt samma 4 sorters äpplen från Tyrolen och andra lika smaklösa, stendöda och formstöpta industriprodukter. Detta har ingenting med miljövänligt att göra. Det är dock oerhört praktiskt för de stora butikskedjorna.