second opinion
Brittisk professor: Den nordiska elmarknaden är väl ansedd

Den nordiska elmarknaden kritiseras hårt i medierna för att vara undermålig. Second Opinion har intervjuat Richard Green, brittisk professor med inriktning på elmarknader, som berättar hur man ur ett internationellt perspektiv ser på den nordiska elmarknaden.
- Den är väl ansedd, säger han.
Av Daniel Löfstedt och Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.
I spåren av den kalla vintern har mediernas fokus ofta och hårt riktats mot den nordiska elmarknaden. Second Opinion har vid flera tillfällen gett kompletterande bilder till den ensidiga och inte sällan inkorrekta bilden som medierna ger.
För att ytterligare komplettera mediebilden av den nordiska elmarknaden har Second Opinion intervjuat den brittiske professorn Richard Green. Han är verksam på University of Birmingham och chef för Institute for Energy Research and Policy, där man för samman de tekniska aspekterna av energi med de samhällsvetenskapliga och politiska. Richard Green har ett internationellt perspektiv och har följt den nordiska elmarknaden under flera år.
- Richard Green är en väl ansedd expert på elmarknadsfrågor inom forskarvärlden, säger Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen.
Richard Green gjorde 2005 tillsammans med Niclas Damsgaard, ekonom på konsultföretaget Econ Pöyry och expert på elmarknadsfrågor, SNS-studien ”Den nya elmarknaden: framgång eller misslyckande?”. De undersökte konsekvenserna av avregleringen och kunde konstatera att den var bra för Sverige.
Richard Green menar att bland internationella elmarknadsexperter har den nordiska elmarknaden gott anseende.
- Den är väl ansedd som en marknad som fungerar smidigt och effektivt levererar det den ska för företag och kunder, säger Richard Green, som tycker att konkurrensen på den nordiska elmarknaden är bra:
- Marknaden har mycket handel sett till hur mycket el som levereras, vilket tenderar att göra det lätt för aktörerna på marknaden att agera, säger Richard Green och fortsätter:
- Nord Pool har relativt sett många elbolag jämfört med många andra elmarknader. Det här hjälper till att få ett elpris som ligger nära företagens faktiska kostnader, och så är inte alltid fallet i andra länder.
Elpriset på den nordiska marknaden är ur ett internationellt perspektiv lågt, konstaterar Richard Green.
- Generellt sett är det relativt lågt, särskilt ut ett europeiskt perspektiv, och det är det på grund av den stora andelen billig vattenkraft. Men så förhåller det sig ju inte ett torrt år, så klart, säger han.
Daniel Löfstedt och Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Gunnar Ålfors
Staten tar stor del av el-pengarna
Elmarknaden är internationell. Redan för nästan ett sekel sedan kopplades Sverige ihop med utlandet. Under det senaste halvseklet har mängder av ledningar tagits i drift, Inte bara mellan Sverige och grannländerna, utan även mellan andra nordiska länder och omkringliggande länder. Det finns starka förbindelser till Ryssland, Estland, Polen och framförallt till Tyskland.
Avregleringen har gjort att elmarknaden liksom de flesta andra marknader är internationell. Frihandel och borttagna tullar/avgifter har gett en marknad som är hypereffektiv. Elbörser finns inte bara i Norden utan även i flera andra länder. Börserna påverkar varandra (på samma sätt som aktiebörserna). På den nordiska elbörsen finns företag från flera än de nordiska länderna. Elpriserna blir därigenom utjämnade inom Europa.
Det finns mängder av elproducenter som handlar på börserna. Vattenfall, som ibland anses stor, är liten i sammanhanget (20 % i Norden men mycket mindre i hela marknaden). Därtill finns ändå många fler säljare av el. Enbart i Sverige finns fler än hundra.
Konkurrensen är alltså stor och priserna starkt kopplade till utbud och efterfrågan.
Inom varje land bestäms priserna huvudsakligen av annat än elbörspriserna. Statliga skatter och avgifter utgör ofta en mycket extremt stor del av slutpriserna på el.
Kritik mot höga elpriser bör därför i första hand riktas mot politikernas skatt- och avgiftspålagor.
Att elbörspriserna är som de är, är naturligt. I den stora marknaden är det alltid (nästan) kolbaserad elproduktion som ligger på marginalen. Sverige klarar sig inte utan att ibland importera och ibland exportera. Självklart blir då producentpriset beroende av koleldade elproduktionens priser.
Detta (Eftersom vi lyckligtvis har frihandel och inte gammaldags protektionism med tullar och annat effektivitetshindrande) leder till bästa samhällsekonomi.
Överföring el på ledningarna är fortfarande ett monopol. Det måste det vara, det är orimligt att olika företag bygger flera egna ledningar parallellt. Det finns dock övervakning av elnätspriserna så de kan inte sättas självständigt av nätägarna.
Politiska beslut har gjort elen allt dyrare. Sedan 1996 (tidigare var elskatterna ändå lägre, eller helt obefintliga) när elmarknaden avreglerades har elskatten inklusive moms ökat till mer än det dubbla. Till detta kommer kostnaden för el-certifikat och utsläppsrätter. Statens pålagor har därigenom fyrdubblats. Den del elföretagen själva tar in har inte alls ökat tillnärmelsevis lika mycket. De producerande företagen har dessutom drabbats av andra statliga pålagor som ökad skatt på olika produktionskällor.
Väldigt stor del av el-betalningen hamnar alltså hos staten. Det som elföretagen får behålla är därtill utsatt för internationell konkurrens.
Rolf Kero
Att fråga en engelsman är värdelöst. Dom har aldrig haft lågt pris på el. Dom har ju inga älvar. I Sverige skall vi ha lågt elpris. Det är grunden för vår ekonomi,
Vi har världens modernaste och effektivaste skogsindustri och järngruvor. Utan billig el hade vår verklighet sett helt annorlunda ut. Sverige var ännu i mitten på 1800 talet ett av Europas fattigaste länder.

/images/398px-Fredrik_Reinfeldt_0c181_8620.jpg)
/images/tvk.jpg)
/images/Mikael Ohlsson2.jpg)
/images/pascalido.jpg)

/images/pereurenius.jpg)
/images/nilsmagnus.jpg)
/images/Goran_presstj.jpg)
/images/medimedier.jpg)
/images/DAN_8861Daniel.jpg)
/images/sophia_martin.jpg)
/images/Aleksanteri_toisen_patsas.jpg)
/images/nergelius_joakim.jpg)
/images/DSC_0320.jpg)
/images/HELIN_JAN_2.jpg)
/images/presstöd.jpg)
/images/Namnlös_12.jpg)
/images/duo.jpg)
/images/Arnäs P-O2.jpg)
/images/johan lundberg.jpg)
/images/bargholtz.jpg)
/images/Falck och Paborn.jpg)
/images/Bild 1.klar_.jpg)
/images/Anna,Olov,Elisabeth. Bild2.jpg)
/images/Robert Rosén2.jpg)
/images/Lapa-Rio-534x356.jpg)
/images/800px-Addis_Abeba,_Ethiopia.jpg)
/images/timbro_0.jpg)
/images/Mediebruset.jpg)
/images/lars.jpg)
/images/Castren_Maaret.jpg)
/images/juholt och Ulf K2.jpg)
/images/mary430.jpg)
/images/bo-hedin-och-tre-till.jpg)
/images/GB bild2_0.jpg)

/images/Bahareh M Andersson2.jpg)
/images/presstod.jpg)
/images/studioaktuellt.jpg)
/images/Universitetsbiblioteket_pressbild.jpg)
/images/ledare.jpg)
/images/thorburn.jpg)
/images/024.jpg)
/images/kina.jpg)
/images/Eddy Bild 2004 _0.jpg)
/images/liten bild tvk t twitter.jpg)
/images/Fredrik_090617_430.jpg)
/images/y_b_k.jpg)
/images/WoWScrnShot_031611_194920.jpg)
/images/bild.Carl2_.jpg)
/images/krönika_1.jpg)
/images/westerlund.jpg)
/images/adaktusson.jpg)
/images/5797487397_2f60c3a4fa_z.jpg)
/images/magnus_webb (2).jpg)
/images/Rebecka.jpg)
/images/pk_debatt.jpg)
/images/krönika_0.jpg)
/images/bengt.jpg)
/images/lena (2).jpg)
/images/annagimp.jpg)
/images/Namnlös_9.jpg)
/images/JOJ Ekberga2.jpeg)
/images/104423_2509_1.jpg)
/images/LENAbeskuren_2.jpg)
/images/funke (1).jpg)

/images/Bahareh M Andersson2_1.jpg)
/images/krönika_1_0.jpg)
/images/johan lundberg (1).jpg)
/images/Castren_Maaret_0.jpg)
/images/lars_0.jpg)
/images/juholt och Ulf K.jpg)
/images/024_0.jpg)
/images/annie_0_0.jpg)
/images/handshake2_0.jpg)
/images/KMkol10_0.jpg)
/images/Jeanette%20Gustafsdotter_0.jpg)
/images/Namnlös_4_0.jpg)
/images/Olasigvardsson_0.jpg)
/images/CarinG%C3%B6tblad_0.jpg)
/images/GertF_0.jpg)
/images/Stig-Bj%C3%B6rn082_0_0.jpg)

/images/enk%C3%A4t_0.jpg)