I en granskning i lördagstidningen uppmärksammade SvD det åtagande som Stockholms stad och andra kommuner i Stockholms län 2003 tog på sig för att skydda natur och bilda naturreservat.

Vi kunde konstatera att av de 12 områden som pekats ut i Stockholms stad som skyddsvärda, så hade fem naturreservat bildats. Under de senaste fyra åren har det gjorts politiska omprioriteringar. Nytillträdda miljöborgarrådet Ulla Hamilton (M) sade i medierna efter maktskiftet att den politiska majoriteten avsåg att stoppa bildandet av naturreservat och ompröva en del av de reservat som bildats. (DN 061106).

Detta var också inriktningen när den nya majoriteten lade fram sin första budget. (Budget för Stockholms stad 2007). Därefter valde vi att undersöka vilka diskussioner och planer som finns för de områden som ännu inte blivit naturreservat.

I vår granskning kunde vi visa att det nu på olika sätt finns hot om eller planer på exploatering i samtliga utpekade skyddsvärda naturområden, men som saknar långsiktigt skydd. I sin kritik av vår granskning påstår nu borgarrådet Kristina Alvendal att SvD inte har koll på fakta, och att artikeln är "full av faktafel".

Vår artikel bygger på granskning av kommunala dokument och beslut, som vi dessutom följt upp med samtal med en rad tjänstemän inom Stockholms stad. Som underlag för granskningen har vi talat med områdesansvariga för de respektive område på exploateringskontoret i Stockholms stad. Vi har också talat med tjänstemän på miljöförvaltningen, liksom med översiktsplanerare och stadsplanerare på stadsbyggnadskontoret.

Punkt för punkt redovisar vi nedan vår faktakoll:

1. Årstaskogen: Programarbetet för Gullmarsplan gäller överhuvudtaget inte Årstaskogen, enligt Kristina Alvendal, som skriver att Årstaskogen är en viktig del i grönstrukturen i Söderort, och staden nu utreder hur grönvärdena ska stärkas.
SvD: "Ett programarbete för Gullmarsplan har inletts. Ansökan om markanvisning för bygge på Årsta IP utreds. Oklart vad det på sikt betyder för Årstaskogen."

Ansökan om markanvisning på Årsta IP innebär att bostadsbyggande ett tiotal meter från skogen kan bli verklighet. Enligt tjänstemän på stadsbyggnadskontoret som SvD talat med är det oklart vad planarbetet för Gullmarsplan på sikt kommer att innebära för Årstaskogen. Planerna på att ge skogen ett långsiktigt skydd i ett naturreservat togs i stadsbyggnadsnämnden 20060620, men stoppades sedan av den borgerliga majoriteten i stadshuset.

2. Älvsjöskogen: SvD: "En av de föreslagna dragningarna av Spårväg Syd går längs kanten på det tänkta reservatet." Här ger Kristina Alvendal SvD rätt. Älvsjö stadsdelsnämnd antog dessutom vid mötet 100422 en skrivelse med krav på reservatsbildande, för att skydda skogen från spårdragningen.

3: Norra och Södra Djurgården: Här skriver Kristina Alvendal att "SvD får det att låta" som om skyddet av området dragits tillbaka. Det stämmer inte.
SvD: "April 2009 drog Stockholm stad tillbaka sitt uppdrag om naturreservat för området, och frågan om skydd enligt miljöbalken flyttades över till länsstyrelsen."

Kommunfullmäktige 090420: "Stadsbyggnadsnämndens uppdrag om naturreservat för Norra och Södra Djurgården dras tillbaka och frågan om skydd enligt miljöbalken för om­rådet inom Nationalstadsparken överlämnas till länsstyrelsen."

Det lagliga skyddet i miljöbalken för Nationalstadsparken innebär inte ett lika starkt juridiskt skydd som ett naturreservat skulle ge. Bland annat omfattas inte trädfällning, ett aktuellt problem i Nationalstadsparken som SvD uppmärksammade 26/4.

4. Fagersjöskogen: Kristina Alvendal skriver i sin artikel att några planer på ett nytt stadsmässigt stråk mellan Fagersjöskogen och Farstanäset inte finns i Stockholms översiktsplan. SvD: "Ett nytt stadsmässigt stråk som kan knyta ihop Fagersjöskogen med Farstanäset pekas ut i översiktsplanen. " Översiktsplanen s. 65: "De viktiga gröna sambanden från Fagersjöskogen till Farstanäset bör kunna kombineras med nytt stadsmässigt stråk."

5. Rågsveds friområde: SvD: "Politiska direktiv att pekat ut områden lämpliga för småhusbebyggelse, bland annat i Snösätra. På sikt kan 1 000 bostäder byggas".

Enligt Kristina Alvendal ligger det föreslagna området för bostadsbebyggelse i Snösätraområdet, som är ett industriområde. Det stämmer att Snösätraområdet är ett industriområde, som ligger mitt i Rågsveds friområde. Men ett program för detaljplanering av ett större område inom Rågsveds friområdet ska inledas, enligt projektledare på exploateringskontoret.

Rågsveds friområde pekas också ut som ett område med ytterligare förtätningsmöjligheter i beslut av explotateringsnämnden 20100422, ärende 7 i beslut om Stockholms utvecklingsområden: "Ytterligare förtätningsmöjligheter finns i Snösätra/Rågsveds friområde." Enligt tjänstemän på exploateringskontoret betyder det på sikt cirka 1 000 nya bostäder inom området.

6. Kyrkhamn-Lövsta: Enligt Kristina Alvendal har exploateringskontoret pekat ut det som möjligt att bebygga området på 20-30 års sikt, men inga konkreta planer finns. Avsikten med vår granskning har varit att visa på inriktning och målsättning, lika väl som konkreta planer.

SvD: "Ett av de få kvarvarande större markområden i ytterstaden där en ny stadsdel på sikt kan byggas. 8000-10 000 lägenheter har diskuterats." Exploateringsnämnden 20100422, ärende 7, beslut om Stockholms utvecklingsområden: "Lövsta är ett av de få kvarvarande större markområdena i ytterstaden där en ny stadsdel kan byggas. Det är därför viktigt att området reserveras för bostadsbebyggelse i stadens planering."

En förstudie för framtida markanvändning i Kyrkhamn-Lövsta antogs gemensamt av exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafik- och renhållningsnämnden våren 2008. Politikerna slog då fast att området "rymmer en väsentlig potential för bostadsbyggande", och att det därför var "angeläget att arbetet för framtida exploatering fortsätter", Exploateringsnämnden protokoll 080313.

Kristina Alvendal skriver i sin artikel att SvD inte velat ta med i sin rapportering att en ny översiktsplan antagits av kommunfullmäktige 15 mars 2010, trots att den nämns flera gånger i artikeln. Alvendal skriver också att kommunfullmäktige i samband med beslutet om översiktsplanen i kommunfullmäktige den 15 mars gav i uppdrag "till alla berörda förvaltningar att arbeta fram förslag på hur värdefulla grönytor i Stockholm ska skyddas." SvD skrev om direktivet 100425.

Direktivet, som antogs av fullmäktige den 15 mars, ser emellertid lite annorlunda ut än i Kristina Alvendal beskrivning: Kommunfullmäktiges protokoll 100315: "Stadsbyggnadsnämnden och trafik- och renhållningsnämnden ges i uppdrag att i samverkan med andra berörda parter utveckla parkprogrammet och ta fram metoder för planering och utveckling av parker och grönområden med fokus på hur fler stockholmare ska få möjlighet att utnyttja stadens gröna miljöer."

I direktivet står däremot ingenting om att kommunen vill gå vidare med planerna på att skydda natur. Att staden "utreder hur grönområden kan stärkas", som Alvendal skriver, är något helt annat än att ta steget och bilda naturreservat. Och det är poängen med vår granskning. Ett biologiskt värdefullt område kan säkert skyddas både en och två mandatperioder, om viljan finns hos den politiska majoriteten.

Men trycket på att bygga på stadens mark är stort, och frestelsen kan finnas att exploatera, kanske bara lite i kanten eller rejält. Att bilda naturreservat sätter definitivt punkt för sådana diskussioner. Kyrkhamn-Lövsta är ett bra exempel. Exploateringskontoret pekar ut området, som ett av få i ytterstaden där det fortfarande går att bygga en helt ny stadsdel. Kanske inte inom de närmaste fem åren, och Kristina Alvendal påstår att det är först om 20-30 år, utan att kunna styrka det på något sätt.

Men kommer ett grönområde att "stärkas" om det fortfarande finns planer på att bygga en ny stadsdel där? Ett naturreservat har som syfte att utveckla de naturvärden som finns i ett biologiskt värdefullt område. En skötselplan sörjer för att så också sker, och pengar avsätts för detta i en naturvårdsbudget. Det juridiska skyddet gäller över mandatperioder, decennier, generationer. Att "stärka grönområdena" är ett begrepp fritt för tolkning.

Det var därför vi valde att granska viljan att bilda reservat som ett mått på Stadshusmajoritetens naturvårdspolitik. Granskningen är noggrant genomförd. På ingen punkt kan vi ge Kristina Alvendal rätt i sin kritik.

Anna Gustafsson, Stockholmsreporter
Susanna Baltscheffsky, Miljöreporter på Svenska Dagbladet