De senaste åren har Sveriges bostadspriser stigit kraftigt utan någon ände i sikte. Tidningarna har fyllts med spekulationer, analyser och framtidsprognoser. DN har exempelvis samlat alla publicerade artiklar om bopriser under en temavinjett som innehåller hela 450 artiklar. Av dessa har ett femtiotal publicerats bara under det senaste halvåret. Men i rapporteringen är det framförallt fastighetsbranschen och bankerna vars åsikter lyfts fram.

En genomgång av SvD:s och DN:s bostadsartiklar om prisutveckling, oktober till april, inräknat de TT-artiklar som publicerats, visar att det just är chefer för mäklarfirmor och chefsekonomer på banker som i första hand kommenterar bopriserna. Det senaste halvåret har ett tiotal olika mäklarchefer uttalat sig om bostadspriserna i SvD och DN. Frekvensen skiljer sig dock betydligt. Exempelvis Peeter Pütsep, vd på Svensk Fastighetsförmedling, samt Per Johnler, vd Fastighetsbyrån, förekommer ofta, medan andra bara uttalat sig enskilda gånger.

Till detta kommer branschorganisationen Mäklarsamfundets vd samt analyschefen som båda ofta citeras.

Forskare uttalar sig mer sällan, med undantag för KTH-professorn Stellan Lundström. Av bankekonomerna särskiljer sig Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, samt Gunilla Nyström, sparekonom på SEB. Den senare yttrar sig ofta i samband med SEB:s egen Boundersökning (se inforuta). Men representanter för alla storbankerna förekommer.

Det figurerar kommentarer från helt oberoende källor, framförallt från Statens bostadskreditnämnd och Riksbanken, men i klart mindre omfattning än experter från mäklerier och banker. De lyfts fram främst i de fall då de själva har publicerat statistik, såsom när Statens bostadskreditnämnd i slutet av februari varnade för en bostadsbubbla.

För okritiska
Annika Creutzer, chefredaktör på Pengar24 och utsedd till årets finansiella folkbildare 2009, har skrivit mycket om bostadsfrågor. Hon tycker att svenska journalister ibland är för okritiska till mäklarnas åsikter.

– Jag deltog i en debatt om bostadspriser där jag sade att journalister måste använda fler källor än bara mäklarna. Jag fick då 300 arga fastighetsmäklare i publiken emot mig. Jag blev utbuad från golvet, det har jag aldrig varit med om tidigare. Så det verkar inte riktigt som om de är intresserade att diskutera frågan.  

Hon tycker dock på att problemet även finns inom andra delar av ekonomijournalistiken. Exempelvis kommenteras räntepolitiken ofta av bankekonomer.

– De är säkert alla seriösa och objektiva, men de har ändå sin lön från en bank. Det händer för ofta att reportrar väljer att intervjua personer som får lönen från en institution som påverkas av det de pratar om.

Sverker Thorslund är bostadsexpert på SvD och har i över trettio år arbetat med bostadsfrågor på Konsumentverket. Han delar bilden att det är problematiskt med det utbredda användandet av mäklar- och bankkommentarer.  

– Man ska ha egen kunskap på redaktionerna så att man inte låter mäklarna vara de som talar om hur marknaden fungerar. En journalist kan inte låta dem stå för sanningen eller vidarebefordra kommentarer och pressmeddelanden utan att veta om de är sanningen eller inte.

Letar svenska bostadsjournalister tillräckligt utanför mäklarhusen när de letar kommentarer och analyser?
– Nej, tiden finns inte. Det finns allt färre dedikerade bostadsreportrar idag. Nu när de specialiserande bostadsreportrarna nästan helt försvunnit så blir journalisterna bara rapporterande istället för att göra klassiskt journalistiskt arbete. Det blir ytligt, säger Annika Creutzer.

Hon får stöd av Sverker Thorslund som saknar de granskande reportrarna med insikt och kunskap om bostadsmarknaden.  Han är särskilt kritisk till de bostadsbilagor som ofta skickas med nyhetstidningar. 

– Bostadsbilagor finns det gott om, men det är ingen bostadsjournalistik. Det är mest marknadsföring för fastighetsmäklare och bostadsrätter. Granskande journalistik på bostadsområdet är det dåligt med. De med ett ordentligt kunnande försvinner och ersätts inte. 

En vikande journalistik
Annika Creutzer tycker att svensk bostadsrapportering blivit klart sämre och utvecklas åt fel håll.  Minskade resurser leder till att det enorma läsarvärdet som god bostadsjournalistik innebär hamnar i bakgrunden. 

– För de flesta människor är ett bostadsköp bland de största affärer man gör i livet, plus alla känslor som det innebär med ett nytt eget hem. Det är väldigt tacksamt med bostadsjournalistik från ett läsarperspektiv, men det kanske inte är särskilt sexigt att bevaka för en reporter. 

Bostads- och fastighetsjournalistik är ett område där det krävs kunskaper i ekonomi och juridik, så att sätta en vanlig nyhetsreporter på att även bevaka bostadsmarknaden lite då och då fungerar inte, tycker Sverker Thorslund.  

– Bostadsjournalistik är en viktig del av konsumentjournalistiken, och bra sådan är det allt mer ont om. Men det finns fortfarande. Om man tittar på Göteborgs-Posten och deras utbud av bra konsumentjournalistik så är den mer omfattande än DN:s och SvD:s sammanslaget. Även Helsingborgs Dagblad är en oerhört bra tidning om man vill läsa om bostadsfrågor.

Info: 
Undersökningen är gjord genom en genomgång av de artiklar som skrivits om bopriser och publicerats på Svd.se, samt de artiklar på DN.se under temavinjetten bostadspriser. 

Det finns ett antal undersökningar som mäter hur bopriserna utvecklas. Mest omskrivet är Mäklarstatistik som presenteras en gång i månaden.  Företaget Mäklarstatistik AB, som ägs av Fastighetsbyrån (Swedbank), Svensk Fastighetsförmedling (DnB NOR) samt branschorganisationen Mäklarsamfundet, är de enda som följer prisutvecklingen för bostadsrätter.

SCB månatliga småhusbarometer, som är baserad på lagfarter över försäljningar, får också mycket medieuppmärksamhet.  Prisutvecklingen mellan dessa två skiljer sig ibland vilket kan framstå som märkligt, men det beror på olika mätmetoder. Anledningen är SCB:s statistik bygger på lagfarter som tar några månader att utfärda vid en försäljning. Mäklarstatistik, som istället bygger sin statistik på det inrapporterade priser på runt 70 procent av alla bostadsförsäljningar, är därmed mer aktuell. Då hela marknaden inte är med i Mäklarstatistik, tillsammans med det faktum att en del försäljningar går tillbaka, anses SCB:s statistik som något korrektare.

Erik Durhan
erik.durhan@second-opinion.se

Relaterat: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, DN6