I en artikel om bisfenol-A skriven av SVT:s vetenskapsredaktion refereras till en ny studie gjord av forskare vid Yales universitet. I artikeln går att läsa att en låg dos bisfenol-A använts i studien och att det trots detta har visat sig ge effekt på djur.

Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, håller dock inte med om att en dos på 5 mg per kroppsvikt är en låg dos.

– Dosen de här djuren har injicerats med är cirka 150 000 gånger större per kroppsvikt än vad människor utsätts för.

Detta enligt en studie från LaKind och Naiman som publicerats i Nature i år baserat på mätningar av bisfenol-A i urinen.

Uppskattningar av exponeringen via maten (enligt den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) ger dock ett lägre förhållande mellan injicerad dos av bisfenol-A i mus och intag i människa; dock fortfarande mer än 400 gånger för barn och mer än 3000 gånger för en vuxen.

– Oavsett resonemanget ovan så är det inte någon låg dos som givits till mössen, säger Kettil Svensson.

Annika Hanberg är docent och forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM), vid Karolinska Institutet. Hon intervjuas i artikeln från vetenskapsredaktionen på SVT. Så här i efterhand när Second Opinion ringer upp understryker hon att det kanske inte framgick tydligt att hon pratade mer generellt om forskning kring bisfenol-A och inte så specifikt om den här rapporten.

I artikeln uppfattar man det som att du pratar just om den studien. Vad tänker du om det?
– Jag känna hålla med om att syftningarna inte blev helt perfekta i artikeln jämfört med det jag sa. Men det kunde ha varit ännu värre, säger Annika Hanberg.

Hon vidhåller dock att hon anser att doserna som använts i studien av Taylor är låga.

– Om man ser till säkerhetsmarginalen när det gäller barn som matas med flaska som innehåller bisfenol-A, är den inte lika hög. Den informationen finns på Livsmedelsverkets hemsida. Sen kanske det intaget är en överskattning, säger Annika Hanberg.

Forskningsbrister
Second Opinion har vid flertalet tillfällen skrivit om forskningsbrister och riktlinjer för god forskning. När det gäller studier på Bisfenol-A har OECD riktlinjer för hur forskningen ska utföras för att den ska få ligga till grund för de gränsvärden som antas inom EU och då Sverige.

Studien från forskarna vid Yales universitet uppfyller inte dessa riktlinjer. Forskarna har bland annat inte testat för samband vid olika doser, vilket är brukligt. Därför har de inte kunnat visa på ett så kallat dos-respons-samband, vilket innebär att vid högre dos finner man större effekt.

I Taylors forskning har man injicerat mössen i magen med bisfenol-A. Hur jämförbart är det med hur vi får i oss bisfenol-A?
– Det går inte direkt att jämföra med att äta eller dricka något som innehåller bisfenol-A. Den typen av studier ligger inte till grund för uträknandet av det tolerabla dagliga intaget (TDI), just av den anledningen att det inte är jämförbart, säger Kettil Svensson.

TDI eller tolerabelt dagligt intag är den mängd av ett ämne man kan få i sig varje dag under hela livet utan risk för hälsan.

Två mätmetoder
Det finns två sätt att mäta halten bisfenol-A i djur och människa. Ett är att uppskatta hur mycket människor får i sig genom att mäta hur mycket som utsöndras i mat från olika material. Det andra sättet är att mäta hur mycket bisfenol-A som finns i urinen.

Studier som undersöker halten bisfenol-A i urin hos människa visar på mycket lägre nivåer än studier som gör uppskattningar på hur mycket som människan får i sig genom mätningar av mat. Detta trots att mätningar av halten bisfenol-A urin fångar in andra sätt som vi får i oss ämnet än via maten. Studier visar inte på negativa effekter på människors hälsa vid de nivåer av bisfenol-A som uppmätts i urinen hos människor.

– Studier som mäter halten bisfenol-A i urinen visar på att människor utsätts för mindre bisfenol-A ligger nog närmare sanningen, säger Kettil Svensson.

Pernilla Enebrink
På uppdrag av Plast- & Kemiföretagen

För mer information om forskning om bisfenol-A.

Länk till LaKind Naiman.

Länkar till mer information om Bisfenol A, BPA:

Livsmedelsverket
Kemikalieinspektionen
Information Centre on Bisphenol A
Karolinska Institutet