Artikeln uppdaterades något senare, och rubriken ändrades till Tonårsflicka hittad död. Expressen skriver vidare att misstankarna om ett brott avskrevs helt under kvällen, och att omständigheterna kring situationen är oklara.

Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, tror att de flesta svenska tidningar har en strikt policy kring felaktiga rubriker.
– När det gäller realtidsrapportering måste man bestämma vad som är "fel" och vad som är "uppdatering". Journalistiken har ju både möjligheter och begränsningar, det är bra att medierna är snabba på att informera men man måste vara medveten om att vinkeln på en historia kan förändras hela tiden.

Upplever ingen kritik
Han medger att en enskild rubrik kan göra det svårt att förstå sammanhanget, men tycker att rubrikerna ska ses tillsammans med texten den har under sig.

– Om du rycker ett telegram ur ett flöde eller en rubrik kan nog formuleringarna ibland upplevas som konstiga. Journalistik kräver ett visst mått av engagemang hos läsaren. Det är klart att om du bara hör en teve- eller radiosändning får du inte hela bilden, det kan vara en ny version vid nästa sändning. Men idag upplever jag inte någon omfattande kritik mot det som tidigare beskylldes för "snuttifiering" eller "vinklat" i medierna.

Expressen har alltså inte fått någon kritik för sin rubriksättning?
– Knappt alls numera, vad jag kan minnas. Jag brukar återge i min blogg när vi får kritik. Det finns andra frågeställningar där läsarna kommer med mediekritik, men det handlar inte om rubriksättningen eller citat som man ju minns att det kanske handlade mer om förr om åren. Det här är knappt alls en fråga i branschmedierna heller, vill jag påstå, och det beror nog på att publiken har en förståelse för att rubriker och påor i tidningar, radio och tv är en kortfattat sammanfattning.

Men är det inte att gå över gränsen med en rubrik om mordspekulering?
– I det här fallet var det ju ingen spekulation. Det är viktigt att påminna om att alla stora tidningar rapporterade om att polisen inlett en förundersökning om just mord. När brottsrubriceringen ändrades, ändrade medierna också sin rapportering. Det är en ganska normal process.

Myter om rubriker
Kvällstidningarna har vid flera tillfällen kritiserats för smaskiga rubriker som inte har fullt stöd i texten. Webbtidningarnas rubriker ska locka till fler klick, men Thomas Mattsson håller inte med om kritiken att rubriker på nätet vinklas hårdare för att öka klickfrekvensen på artikeln.

– Att alla försöker få så många klick som möjligt är ju själva förutsättningen för att publiken ska ta del av journalistiken. Alla rubriker är förhoppningsvis vinklade, annars fångar de inte essensen. Men jag upplever inte att det är hårdare vinklat på nätet. Det är en typisk missuppfattning eller myt att det är en lägre verkshöjd på nätrubriker.

Realtidsrapportering ovanligt
Artikeln om den döda flickan på Lidingö är ett exempel på realtidsrapportering där händelseförloppet snabbt kan förändras, och läsarna behöver hålla sig uppdaterade. Realtidsrapportering är ett fenomen vi fortfarande är ovana med i Sverige, menar Thomas Mattsson. Och han tror att den ovanan kan ge konsekvenser.

– Vi har ofta en efterdebatt om olika händelser, där folk som inte jobbar med realtidsrapporteringen sitter med facit i hand och uttalar sig. Det är lite orättvist mot den som rapporterar om en komplicerad sak. I Sverige förmår vi inte att uppskatta eller inse hur svår den här rapporteringen är, medan man i exempelvis USA delar ut Pulitzer-priser i kategorin "breaking news”.

Är liverapporteringen enbart av godo?
– Kort svar: ja. Den kompletterar den andra rapporteringen. Den här diskussionen som du och jag har nu hade man haft i USA för 30 år sedan.

Second Opinion har tidigare skrivit om vilseledande och felaktiga rubriker.



Mårten Eidevall Wallin
marten.wallin@second-opinion.se