De planerade Tors torn vid Norra station är det senaste exemplet på när stockholmarna ”ser rött” och blir upprörda, skriver Metro. Tidningen nämner bland annat Gallerian vid Odenplan och det planerade flytande hotellet i Riddarfjärden som tidigare stoppade byggprojekt.

Victoria Grönros, projektledare vid Exploateringskontoret i Stockholm och ansvarig för de tidigare galleriaplanerna vid Odenplan, säger att de många stegen i ett byggprojekt inte alltid kommer fram i medierapporteringen. Hon anser att invånarna har en stor möjlighet att påverka det som byggs. Men det är inte hela sanningen i byggprocessen.

– Det är många steg i ett projekt, och man tar hänsyn till många olika aspekter. Om politikerna är i ett speciellt läge kan de stoppa ett projekt på grund av opinionen. Men det är inte den enda sanningen att det är stockholmarna som har stoppat de här projekten. Vid Odenplan tror jag inte heller att det var den avgörande orsaken.

Många byggen i medieskugga
Hon pekar på att det är många byggprojekt som genomförs i staden som inte alltid lyfts fram i medierna.

– Det byggs jättemycket i Stockholm, men en otroligt liten del som det skrivs om. Vi har mängder med projekt i hela staden, även om det kan vara ner till en liten villatomt i en kringförort.

Under 2008 byggdes 5 235 bostäder färdigt i Stockholm, enligt siffror från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor. Inte sedan mitten av 1970-talet har siffran varit så hög.

Den officiella historien kring bygget av gallerian vid Odenplan är att den första aktören hoppade av för att det inte var tillräckligt attraktivt efter politikernas beslut att dra ner på byggytorna. Den andra aktören avbröt planerna för att det saknades en finansiär, berättar Victoria Grönros.

– Det kan ha funnits flera orsaker till att de tidigare byggherrarna avbröt samarbetet kring projektet.

En klok opinion
Göran Folin vid organisationen Alternativ Stad vill inte kalla stockholmarna för fega, konservativa nejsägare.

– Nej, jag tycker inte att det är ett fegt nejsägeri utan oftast en klok och kunnig opinion som inte vill ha vilken utveckling som helst, som dikteras av stora byggbolag. Det är sunt att man reagerar på en näringslivsrinriktad omvandling av staden, som allt för mycket byggs för bilburna kunder.

En viss makt har stockholmarna över sin stad, enligt Göran Folin. Han pekar på Almstriden 1971 som en vändpunkt för när den allmänna opinionen blev hörd av politikerna. Fler och fler engagerade stadspolitiska grupper och miljöorganisationer har kommit fram, med ett visst inflytande över stadsplaneringen. Han har sett att det finns många konservativa bakåtsträvare i Stockholm, som inte vill se några förändringar. Det finns också en slagsida i mediedebatten, menar Göran Folin.

– Man hänger upp sig för mycket på enstaka hus istället för totalmiljön. Det kan bli enorma debatter om ett enda hus. Det ser vi kring Tors torn och Stadsbiblioteket. Utformningen och höjden, det verkar som hela stans framtid står och väger på det. Det är väldigt tillspetsat.

Vad beror det på?
– Det är lätt att ha estetiska synpunkter på en enskild kåk som man ser bilden på, att den är för hög, ful eller fyrkantig. Och så drivs det igång en debatt om den enskilda kåken, som ibland skymmer sikten för helhetsmiljön och sammanhanget.

Komplexiteten i en byggprocess är det största informationsproblemet, menar Victoria Grönros. Det handlar om ett raffinerat samspel mellan staden och byggherren, där många olika instanser och aktörer kommer med yttranden och förslag. Medierapporteringen får inte alltid med det, vilket kan leda till en snedvriden bild av projekten, enligt Victoria Grönros.

Krävs mer och tydlig information
Men staden har också ett informationsansvar. Victoria Grönros tror att projekten i framtiden kommer att kräva mer och tydligare information både från Stadsbyggnads- och Exploateringskontoret. Göran Folin är inne på samma spår.

– De som håller i omdaningen av staden borde ha ett eget intresse att effektivare informera om vad som är på gång så att folk kan sätta sig in i frågorna i ett tidigare stadium. Nu blir det sena brandkårsuttryckningar, vilket gör planeringsprocessen ryckig och kanske dyrare. Det behövs tidigare och tydligare information.

Mårten Eidevall Wallin
marten.wallin@second-opinion.se

Relaterad läsning:
DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3

Fotnot: Metroartikeln finns inte i webbversion, utan endast i pappersversion, från den 6/4.