Är en helt fri och okontrollerad spridning av texter på internet bra för yttrandefriheten? Det menar Gunnar Petri att det inte är. Han har forskat om upphovsrätt och i sin avhandling Författarrättens genombrott (2008) kom han fram till att upphovsrätten är en förutsättning för äkta yttrandefrihet – alltså inte ett hinder som många påhejare av fri fildelning menar.

- Det handlar om en grundläggande sammanblandning när man angriper upphovsrätten som ett hot mot yttrandefriheten. Då tycker man att yttrandefrihet är detsamma som att stjäla en precis likadan text eller ett precis likadant musikstycke som någon annan har skrivit och sedan få skicka runt det i cyberrymden som man vill. Men det här har ju inget med yttrandefrihet eller yttrandefrihetens positiva effekter på samhällslivet att göra. Du berikar ju inte på något sätt samhällsdialogen för att du själv tar dig rätten att publicera en text som någon annan redan har publicerat. Det ökar inte förekomsten av verk i allmänhetens ägo och förutsättningarna för en dialog ökar inte heller, det tycker jag man måste komma ihåg. Den verkliga yttrandefriheten består ju av att uttrycka egna åsikter och inte andras, säger han.

Gunnar Petri är styrelseordförande i STIM (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå) och anser att upphovsrätten är mycket viktig. Han har i sin avhandling återvänt till 1600-talets England och 1700-talets Frankrike, för att visa hur sambandet mellan upphovsrätten och yttrandefriheten hänger ihop. Under den här tiden kritiserades censursystemet hårt, så hårt att det till slut föll och det var det här som var grunden till att yttrandefriheten fick sitt genombrott – och därmed också upphovsrätten. För med det fria ordet fick också författarna rätt till sina egna texter.

- Man ska komma ihåg att censur länge uppfattades som det fullkomligt självklara i samhället. I alla länder i Europa där tryckkonsten spreds var kyrka och stat omedelbart framme och såg till att det tryckta ordet blev rejält censurerat. Ingenstans i Europa i början av 1700-talet fick man ge ut en enda bok utan att den censurerades. I och med att censuren försvann så fick helt plötsligt författaren kontroll över sitt eget verk. Och den kopplingen gäller än i dag, säger Gunnar Petri. Hade inte upphovsrätten och yttrandefriheten gått hand i hand i England och Frankrike vid de här tidpunkterna hade vi i stället för dagens system sannolikt sett ett så kallat ämbetsförfattarsystem, menar Gunnar Petri. Då hade författarna varit beroende av antingen markandsaktörer eller statsmakt och samhället hade inte fått den litteratur som vände sig ut mot den breda allmänheten och som så småningom fick den styrkan, så att statsmakter och andra inte kunde rå på dem.

Men så blev det inte. I stället såddes fröet till dagens system, där Gunnar Petri pekar på hur upphovsrätten och yttrandefriheten hänger ihop.

- För att en författare ska kunna uppnå verklig upphovsrätt så måste två förutsättningar finnas. Det ena är en formell yttrandefrihet med rätt att uttala sig och att inte till exempel censur eller andra hinder läggs i vägen. Det andra villkoret är att man har en sådan situation att man kan ge uttryck för självständiga meningar och det kan man bara om man framför sig kan se möjligheter till ett oberoende. Det är bara i samhällen där det finns oberoende författare, åsiktsbildare och skribenter som yttrandefriheten verkligen får det genomslag och den effekt på samhällslivet det är tänkt att yttrandefriheten ska ha. Det är bara i sådana samhällen verklig demokrati kan uppstå. Så fort författarna, skribenterna, journalisterna blir fängslade genom att de utsätts för censur eller förtryck, då dör också demokratins själ, det fria meningsutbytet och det fria diskuterandet om hur samhället bör utformas.

Om inte upphovsrätten får leva vidare när fildelningen nu gör sitt intåg på allvar tror Gunnar Petri att yttrandefriheten kan äventyras. Han lyfter fram två centrala hot. Det ena handlar om ekonomiska förutsättningar, som på sikt hotar det fria meningsutbytet.

- Om dagens bokmarknaden förstörs av en okontrollerad fildelning där ingen kan ta betalt för intellektuella prestationer försvinner möjligheten att bygga upp oberoende och långsiktigt författarskap och konstnärskap. För att man i längden ska kunna verka på ett självständigt och oberoende sätt och våga vara orädd att framföra det som inte är comme il faut för ögonblicket så krävs att man uppnår en trygg och oberoende situation. Att man får en ekonomisk oberoende ställning är viktigt för att man ska kunna utveckla ett konstnärskap eller en opinionsbildande roll, säger Gunnar Petri.

Det andra hotet rör åsikternas ursprung, som är centrala för det fria meningsutbytet:
- Upphovsrätten ger upphovsmannen rätt att kontrollera hur det han eller hon skriver används och att det används med respekt. Den ger rätt att bli nämnd och den ger rätt att det man skrivit inte förvanskas, alltså förutsättningen för egentligt meningsutbyte. Det här är också viktigt ur läsarens synpunkt, om du vill skaffa dig en uppfattning i en fråga har du också stort intresse varifrån åsikten kommer. Det är ju både ur läsarens och avsändarens synpunkt viktigt att visa respekt för den intellektuella prestationen.

Gunnar Petri tror att risken är att utan upphovsrätten blir det som på Wikipedia – man vet inte vem som har skrivit vad och har ingen möjlighet att kontrollera uppgifternas ursprung. Det gagnar inte yttrandefriheten, menar han.