Bombdåden i Moskvas tunnelbana krävde 39 dödsoffer och minst 80 personer skadades. Dagarna efter florerade övervakningsbilder och fantombilder på tre misstänkta attentatspersoner på olika hemsidor och i ryska tidningar, två kvinnor och en man.

Bland annat Dagens Nyheter återberättade om bilderna på ”två kvinnohuvuden som påstås ha tillhört självmordsbombarna”, som visas på den ryska nyhetssajten Life News.

 Två kvinnor från republiken Dagestan har nu pekats ut som skyldiga till dådet. Båda kvinnor var enligt olika källor änkor till rebelledare och upprorsmän som dödats av ryska styrkor.

Fantombilder svårförlitliga
Lena Jonson, Rysslandsforskare vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm och tidigare kulturråd i Moskva, har inte sett bilderna på kvinnorna, men hon menar att fantombilder vanligtvis är ytterst svåra att förlita sig på och oftast är gjorda på osäkra uppgifter. Hemsidan i fråga har hon inte hört talas om tidigare.

– Nu har jag inte själv sett bilderna på kvinnorna, men om det är bilder är på kvinnor med en sjal på huvudet där man inte ser hur håret faller, då ger de inte mycket information. Sådana tror jag inte mycket på.

Problemet med statskontrollerade medier och underkuvad press är utbrett i Ryssland, och med det följer en risk för desinformation. Rent historiskt är den ryska televisionen långt ifrån fri. En del mindre ryska tidningar upplevs som traditionellt pressfria, men flera tidningar är mer eller mindre statskontrollerade. 

Lena Jonson tror att en konsekvent bevakning av Ryssland kan minska felaktigheter i rapporteringen.

– Som journalist är det inte lätt att hoppa in och rapportera i en fråga om man inte regelbundet följer utvecklingen. Det blir då svårt att avgöra vad som är rimligt och inte rimligt. Man kan lättare avgöra detta om man följer något över lång tid. 



Krävs mer resurser
Det läggs för lite pengar från svensk sida på rapporteringen från Ryssland, tycker hon.


– Det faktum att vi inte ägnar mer uppmärksamhet åt Ryssland är konstigt med tanke på att Ryssland är vår närmaste stora granne. För att undvika att hamna i en situation där journalisterna okritiskt tar det material som de serveras krävs mer resurser på Rysslandsbevakningen.

När svenska medier rapporterar om Ryssland handlar det allt som oftast om händelser på toppnivå – och det syns i bevakningen, enligt Lena Jonson.

– Spekulationerna om en maktkamp mellan Medvedev och Putin gjorde mig överraskad måste jag säga. De svenska medierna intresserar sig mycket för maktkampen i toppen men borde ha en bredare bevakning. Det finns massor med allvarliga problem i Ryssland. Hade Nordkaukasus bevakats av svenska medier hade det omedelbart framgått vilken konflikthärd det är, och därmed att det kunde vara ett högst rimligt spår.

"Tror inte det är desinformation"
Den ryska säkerhetstjänsten FSB gick tidigt ut med uppgifterna om att bombdåden skulle ha utförts av kvinnliga självmordsbombare från norra Kaukasus-regionen. Lena Jonson tror dock inte att desinformation föreligger kring självmordsbombarnas bakgrund.

– De ryska myndigheterna är inte unika med att hålla inne med information till allmänheten i en sådan här situation. Men jag tror inte det föreligger desinformation kring huvudspåret. I det här fallet kan jag inte se ett intresse i att komma med någon desinformation, för Nordkaukasus är relevant här.

Mårten Eidevall Wallin
marten.wallin@second-opinion.se

Relaterad läsning (i urval):
Exp1, DN1, SyD1, AB1