Förra våren var fildelningen den stora frågan i många medier. Anledningen var att männen bakom fildelningssajten The Pirate Bay stod åtalade och ställdes till svars i tingsrätten. De dömdes för medhjälp till brott mot upphovsrätten. Intresset för målet nådde långt utanför Sveriges gränser. Anledningen var att fallet var unikt och frågan hur rätten skulle se på fildelning kontra upphovsrätt avgjordes. Flera av de svenska medierna attraherade väldigt många läsare till sina nätupplagor.

Second Opinion har gått igenom vad två riksmedier, Sveriges Radio och Svenska Dagbladet, har publicerat om Pirate Bay-målet och kommit fram till att fildelning, både laglig och olaglig, beskrivs som en allmänmänsklig företeelse (se bifogad fil). Vare sig lagstiftning eller betalningsmodeller har hängt med i utvecklingen och måste anpassa sig till fildelningen, menar medierna.

Att medierna målar upp den här bilden har betydelse för vad allmänheten, men även myndighetsutövare har för åsikt i frågan. Det menar Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.

- Jag tror att det har betydelse för vår rättsuppfattning, vad som är rätt och fel. Jag har inte undersökt det här på samma sätt som ni, men min uppfattning som vanlig mediekonsument är att det har handlat väldigt lite om upphovsrättsliga frågor, det rent juridiska. Och det påverkar rättsuppfattningen. Det har också varit en fokusering på de stora film- och musikbolagen och man upplever att de tjänar jättemycket pengar. Men kärnan i upphovsrätten att man har rätt till sitt verk har inte framkommit i medierna. Det kan jag tycka är en brist för det är en viktig fråga att diskutera i en demokrati. Och det är klart att detta har haft betydelse för hur synen på fildelning i allmänhet blir, säger hon.

Gunilla Jarlbro tror att en av anledningarna till ointresset i medierna för kärnan i upphovsrätten kan bero på att det är för komplicerat. Den här delen av juridiken är abstrakt jämfört med fildelningen som är konkret. Och det är lättare att bygga upp bra mediala stories kring konkreta fenomen och på det sättet locka sin publik, menar hon.

Second Opinions bedömning är att mediernas syn på fenomenet fildelning kan ha den klassiska förklaringen att medierna tar parti för den svage mot den starke. I det här fallet är alla dem som fildelar de svaga i förhållande till de företag som säljer skivor, filmer och böcker och tjänar pengar på det.

Second Opinions genomgång visar att i många publiceringar får båda sidor – förespråkarna för fildelning respektive upphovsrätten – komma fram. Men det blir på ett relativt ytligt plan och inte sällan handlar det om hur mycket pengar upphovsrättsförespråkarna har förlorat. När perspektivet ska vidgas och konflikten mellan fildelning och upphovsrätt ska problematiseras och fördjupas i principiella resonemang handlar publiceringarna inte om juridiska frågeställningar.

Gunilla Jarlbro skriver just nu en bok med arbetsnamnet Vad en jurist bör veta om medier och opinionsbildning, som bland annat behandlar frågan om mediernas påverkan på det allmänna rättsmedvetandet, men även dess påverkan på myndighetspersoner. Hon tycker att det för allmänhetens skull är viktigt att journalister och jurister spelar bättre tillsammans och att de får förståelse för varandras roller.

Jurister inom domstolarna måste bli bättre på att förklara svåra juridiska saker för både journalister och allmänhet. Jurister måste också förstå vad opinionsbildningen spelar för roll för deras yrkesutövande, menar Gunilla Jarlbro.

- Mitt mål med boken är att få jurister att inse att det de sysslar med inte är någon objektiv verklighet och att de inte kan frigöra sig från allt det här mediebruset och den formen av opinionsbildning, säger hon.

The Pirate Bay-domen är överklagad till hovrätten. Det som medierna har skrivit om fildelningen och rättegången kan mycket väl få betydelse för nästa rättegång, tror Gunilla Jarlbro. Hon tycker att man kan dra vissa paralleller med andra mål, till exempel det mycket uppmärksammade våldtäktsmålet 2007 där de så kallade Stureplansprofilerna friades i tingsrätten, men senare dömdes i hovrätten. Den mediala bevakningen var mycket omfattande.

- Jag tycker det är fascinerande att hovrätten kom till en annan slutsats än tingsrätten och frågan är om de hade gjort det om inte det här målet hade blivit uppmärksammat. Det kan vi inte veta, men jag tycker att vi kan diskutera det i alla fall, säger Gunilla Jarlbro.

Daniel Löfstedt
På uppdrag av Förläggareföreningen

Relaterad läsning i SVD:
Ökat intresse för piratstreaming
Facit efter Ipred
Fildelningen minskar - men har inte upphört
De tre Ipred-fallen