Flygplanen cirkulerar ovanför deras huvud. Regeringstrupperna åker i karavan 300 meter bort och gerillans tungt beväpnade arméstyrkor finns 200 meter bort. Journalisten och författaren Berthil Åkerlund känner inte att han har full kontroll, trots att han åker tillsammans med hjälporganisationernas personal.

De passerar platser som två veckor senare är förstörda och jämnade med marken. FN-styrkorna blir deras räddning: de blir hämtade med helikoptrar efter att FN-soldaterna kommunicerat med regeringstrupperna om att skona konvojen. Platsen är Darfurprovinsen i Sudan, året är 2007.

Det pågår konflikter i Sudan på många nivåer, men en överskuggar alla andra. Dagens Nyheter och Sveriges Radios korrespondenter har ofta rapporterat om konflikten i provinsen Darfur i västra Sudan. Striderna som började 2003 mellan rebellgrupperna och regeringen, med den regeringsstödda Janjawidmilisen, har resulterat i över 300 000 döda.

Drygt 2,7 miljoner människor befinner sig på flykt i Sudan, och otaliga flyktingläger håller på att bli människors permanenta boenden.

Konflikterna i det vidsträckta Sudan spänner över etnicitet, religion, kultur och över tre decennier. Lennart Wohlgemuth är professor vid Center for African Studies, Göteborgs universitet och var tidigare direktör vid Nordiska Afrikainstitutet. Enligt honom symboliserar konflikten mellan norra och södra Sudan skärningspunkten för hela Afrika.

– Jag ser det som en enorm existentiell fråga för Afrika, en skärningspunkt mellan de religiösa grupperna. Frågan handlar om det muslimska i förhållande till det mer kristna, och mer bantudominerande områden.

Men trots alla svårigheter att nå stabilitet finns det framtidstro – i alla fall i södra Sudan, säger Lennart Wohlgemuth, tidigare direktör vid Nordiska Afrikainstitutet och med många resor till Sudan och Afrika i bagaget.

– Där tror man på fredsavtalet som ska leda till folkomröstningen i början av 2011 och till självständighet. Det är en enorm framtidstro och optimism. I norra Sudan och i Khartoum tror jag man känner sig pressad över nord-syd-relationen, men kanske vill de ändå att självständigheten genomförs i praktiken. Risken finns dock att det leder till andra uppror.

Fredsöverenskommelsen, som skrevs under i januari 2005 mellan regeringen i huvudstaden Khartoum och gerillan SPLM/SLA i södra Sudan, var slutet på ett 22 års inbördeskrig där drygt två miljoner människor fick sätta livet till. Januari 2011 – sex år senare - ska sydsudaneserna hålla en folkomröstning och besluta om regionens framtid. Alternativen är självständighet för de kristna och animist-troende afrikanerna eller ett styre under det arabisk-muslimska norra Sudan.

Berthil Åkerlund har gjort många resor till Sudan och Darfur. Han ser en stor skillnad på hjärta och hjärna inför folkomröstningen.

– Många jag pratat med i Sudan har sagt att de vill ha en separat stat, att de vill bli fria från araberna. Men när det kommer till kritan tror jag inte att de kommer rösta för att vara ett eget land. De har inte administrationen för det, och det kan leda till anarki med tanke på de många stammarna de har.


Berthil Åkerlund (längst till höger), med JEM-rebeller i Darfur 2007, tillsammans med fotografen och filmaren Torleif Svensson (tvåa från vänster).

Konflikterna i landet grundar sig i motsättningar som går långt tillbaka, berättar han. Spänningarna mellan araber och icke-araber finns kvar hos en stor del av befolkningen, och många sydsudaneser tycker att nordsudaneserna fortfarande betraktar dem som slavar.

Ett sammelsurium av konflikter, stammar och motsättningar gör det svårt att sätta sig in i och förstå händelseförloppet i dagens Sudan. Och i grunden handlar det om våra referenspunkter, säger Berthil Åkerlund.

– I grund och botten är frågan: hur kommunicerar man det här? Sudan består av flera hundra stammar och där finns historik som ligger långt tillbaka. I någon mening är det två länder från början, och det är där mycket av konflikten ligger.

Södra Sudan drabbades hårt av stridigheter under 2009. Enligt svårverifierade uppgifter dödades 2 500 människor i våldsdåd och 350 000 drevs på flykt, vilket är en högre siffra än i Darfurkonflikten. Magnus Carlquist, Sidas landchef för Sudan, upplever att situationen för befolkningen i södra Sudan är relativt ouppmärksammad. 

– Södra Sudan har ur vårt perspektiv ofta hamnat i skuggan av Darfur, och många indikatorer, som spädbarnsdödlighet, mödradödlighet, tillgång till vatten och läskunnighet, visar att den humanitära situationen är värre i södra Sudan än vad den är i Darfur. Man kan också säga att situationen i Darfur har stabiliseras något under de senaste åren.

Det är svårt att peka på varför oroligheterna i östra och södra Sudan inte får mer utrymme än notiser och telegram. En förklaring är att områdena är väldigt svåråtkomliga, tror Magnus Carlquist.

– Tillträdet till södra Sudan är komplicerat, och det är enorma arealer. Vi pratar om återuppbyggnaden av södra Sudan men det har till exempel inte funnits ett hälsosystem innan. Brister i logistik och regnperioderna omöjliggör kontakt med stora delar av landet. Periodvis kan du bara nå stora delar av södra Sudan med helikopter.

Orosmolnen är många, och framtiden är oviss i ett land som ska hålla sitt första demokratiska val sedan 1986. I vissa delar av södra Sudan växer det dock så det knakar, berättar Lennart Wolgemuth.

– Det är full framtidstro i södra Sudan, men det är brist på resurser, mänskliga resurser. Pengarna finns med bistånd och internt från oljan, men det räcker inte till. Frågorna att lösa är enorma. Bland annat flyttade man alla universitet till norra Sudan under inbördeskriget, och nu ska de flyttas tillbaka. Men det har blivit full fart framåt.

Framgår det i rapporteringen?
– Trots att jag läser mycket både i svensk och i internationell press har jag inte sett det någonstans. Man måste tvingas se det med egna ögon.
Journalisten Berthil Åkerlund tror att ett falnande intresse för Afrika är en bidragande orsak till de få spaltmetrarna.

– Varje land har sin skrivna eller oskrivna agenda. Afrika glider undan, bort i rymden känns det som ibland. Det fanns ett stort intresse en gång i tiden, men i dag är Sverige ganska ointresserat.

Dock finns det intresse att bevaka och skriva om Darfurkonflikten, och om flyktingarnas framtid och svälthärdarna som drabbat provinsen. Och det har sin enkla förklaring, enligt Berthil Åkerlund.

– Darfurkonflikten är enklare att beskriva än syd och nord-konflikten. Det handlar mer om det som rör alla: livsutrymmet, att det svänger i klimatet och att vattenkällorna sinar. Syd-nord-konflikten handlar om saker som för många är ganska abstrakta.

Sudan står inför ett vägskäl, och mycket talar för att nya gränser kommer att dras. Att bibehålla ett enat Sudan är inget troligt scenario, enligt Lennart Wohlgemuth.

– Jag tror inte att det går att ena landet. Skulle de i söder bli ”lurade” på självständighet så tror jag det blir ett nytt inbördeskrig.

Magnus Carlquist håller delvis med.

– Fler och fler har börjat ställa in sig på att det blir två stater. Men man ska inte överdriva skillnaden, i dag fungerar det redan i praktiken som två stater. Det är inte som att muren faller, det är inte den typen av skillnad som kommer ske. Det är en anpassning till det redan existerande läget.

Mårten Eidevall Wallin
marten.wallin@second-opinion.se

...............................................
FAKTA SUDAN
Länder i fickformat

Statsskick: republik
Yta: 2 505 813 km2
Huvudstad: Khartoum (ca 5,7 milj. inv. i storstadsområdet Khartoum, Omdurman och Khartoum North) (uppskattning 2003)
Högsta berg: Kinyeti (3 187 m ö h)
Längsta flod: Nilen
Invånarantal: 33,6 miljoner (uppskattning 2003)
Invånare/km2: 13
Naturlig befolkningstillväxt: 2,8 % (1997)
Läs- och skrivkunnighet (vuxna): män 60 %, kvinnor 349 % (2002)
Folkgrupper: araber (40-50 %), dinka (ca 12 %), nuba, nuer, fur, nubier, beja (ca 2-9 % vardera)
Språk: arabiska är officiellt språk, hundratals inhemska språk
Religion: muslimer ca 70 %, afrikanska religioner 20-30 %, kristna 5-10 %
BNP/invånare: 416 US dollar (2002)
Olika näringsgrenars andel av BNP: jordbruk 39 %, industri 19 %, tjänster 42 % (2001)
Naturtillgångar: olja, gas, guld, krom, marmor, gips, glimmer
Viktigaste exportvaror: olja, gas, sesamfrön, bomull, boskap, hudar och skinn
Valuta: 1 dinar = 10 sudanesiska pund = 0,03 SEK (feb 2004)
Medlemskap i internationella och regionala organisationer: FN, Afrikanska unionen (AU), Arabförbundet, den islamiska samarbetsorganisationen OIC

KÄLLA: UI

Länkar
DN: Hjälporgan varnar för ökat krigshot i södra Sudan, Valrörelsen har börjat i Sudan
SR: Valobservatörer hotas av utvisning, Darfur
BBC: Sudan country profile
UK BLog: Making sense of Sudan