Journalister, ekonomer och apotekare. Det är yrken du inte ska plugga till om du vill ha ett jobb i framtiden. I alla fall om man ska tro medierapporteringen. Nyhetsmedierna visar ett stort intresse för Högskoleverkets årliga rapport om hur olika utbildningar står sig mot den framtida arbetsmarknaden. Men ofta blir det förenklat och feltolkat.

Örjan Hemström, utredare vid Högskoleverket och ansvarig för rapporten, är bekymrad över hur medierna behandlar resultatet.

– Det har funnits en tendens att det lätt blir negativa uppgifter som lyfts fram. Bland annat hade TV4 Nyheterna rubriken ”Utbildningarna som leder till arbetslöshet”. Det är inte riktigt vad ett överskott på utbildade betyder, utan det innebär att det kan vara svårt att få jobb inom området. Men som högskoleutbildad har man alltid bättre chans att få jobb än de gymnasieutbildade har.


Arbetsmarknaden förändras
Svenska Dagbladet har ett stort uppslag om den tuffa framtid som väntar de blivande ekonomerna. Men läget är inte nödvändigtvis så dystert, enligt Örjan Hemström.

– Ekonomer har haft en etablering på arbetsmarknaden som är över genomsnittet, trots överskott av utbildade. Etableringsuppgifterna kommer från andra rapporter som vi har tagit fram sedan några år tillbaka.

Att medierna ser nyhetsvärde i framtidsprognoser tror Thomas Lindh, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier, beror på en efterfrågan av informationen. Men rapporteringen är ofta förenklad.

– Jag ser det som en betydande förenkling. I dagens läge är det knappast hög efterfrågan på ekonomer, men det kan ändras sig ganska snabbt. På de fem, sex år det tar att ta sig igenom en utbildning kan arbetsmarknaden förändra sig ordentligt.

"Som bantartips"
Istället för varningar ger medierna en överdriven bild av etableringsmöjligheterna, anser han.

– Ja, där tycker jag det börja likna nivån med bantartipsen i tidningar. Det är ungefär lika väl underbyggt. Jag tror att man behöver vara mer kritisk och fundera över andra möjliga utvecklingsstudier genom att kontrastera olika scenarier mot varandra.

Högskoleverket gör rapporten på uppdrag av regeringen, och den första kom 2006. Den ska vara ett underlag för landets lärosäten och deras utbud i relation till arbetsmarknadens framtida behov. I rapporten står tydligt att den är vägledande och att resultaten inte är givna.

– Det är lite svårt med säkerheten. Rapporten baseras på de beräkningar SCB gör var tredje år. Vi försöker göra långtidsprognoser över hur sysselsättningen utvecklas och vad som kan påverka utvecklingen. Det finns en risk för större fel ju längre fram vi beräknar, säger Örjan Hemström.

Har ni tittat bakåt på hur tidigare prognoser slagit ut?
– Inte precis. De här har gjorts så kort tid, med fem rapporter hittills. Det är än så länge ett kort tidsperspektiv. Men vi ser att balansläget förändras, och studenttal kan ibland svänga snabbt.

Thomas Lindh tycker det är bra att det rapporteras om trender. Men det är vanskligt att sia om framtidens arbetsmarknad, menar han.

– Man kan inte vara allt för specifik, det går inte att överblicka långt in i framtiden. Med tanke på den kris vi nyss haft är det ganska uppenbart att prognoserna från 2007 inte hade någon vidare verklighetsförankring.

– Man måste ta prognoserna med en stor nypa salt. Ju mer detaljerade prognoser, desto mer salt behövs.



Mårten Eidevall Wallin
marten.wallin@second-opinion.se


Relaterad läsning:
GP1, Metro1, Nyhetskanalen1, TV4