– Jag och mina kollegor har upplevt en berg-och-dalbana under alla år i Bryssel. Vi har försökt att göra stora insatser, både med allmän bevakning och konkreta redogörelser. 

Snart lämnar Rolf Gustavsson Bryssel efter 26 år som korrespondent vid Svenska Dagbladet och SVT. Under en diskussion i Europahuset pratar han om sin tid i Bryssel, Sveriges tid som medlemsland i EU och svårigheterna att rapportera från maktens centrum.Och bitvis har bevakningen varit svag, enligt Rolf Gustavsson.

– Bevakningen av Bryssel är under stadigt avklingande. Många medier tampas med ekonomiska svårigheter, och har i dag mindre bevakning. Inrikespolitiken tar över, och under valåret kommer frågorna inte handla om EU. Fast jag kan tycka att flera av frågorna gör det.

Har journalisterna lyckats att konkret förklara EU-besluten för läsarna?

– Det svåra är att samtidigt granska politikerna och förklara vad besluten innebär. Det är så många led på stegen mellan förslagen, de politiska besluten och vad de har för effekt, medger Rolf Gustavsson.

Tidigare fanns det som mest ett 20-tal korrespondenter stationerade i Bryssel. I dag är siffran nere på dryga tio. Om man räknar in samtliga ackrediterade frilansjournalister är det 14 journalister på plats, enligt regeringskansliets hemsida. 

– Men Sveriges Radio gör ett stort jobb, genom att rapportera med kontinuitet. Det har nog varit det svåraste för mig, kontinuiteten och att arbeta med tydliga uppföljningar, säger Rolf Gustavsson.

Mårten Wallin
marten.wallin@second-opinion.se

Second Opinion har tidigare intervjuat TV4:s Lena Smedsaas och DN:s Henrik Brors om hur politiska reportrar tampas med att granska makten och EU-politiken i ekonomiskt svåra tider.