Sverige är ett skatteparadis, kan man läsa i Dagens Industri. Vi har världens högsta skatter, skriver Dagens PS. Hur går det ihop? Second Opinion försöker reda ut dessa olika bilder.

Inkomstskatter 
Sverige har världens högsta marginalskatt, alltså den progressiva skatt där en inkomsttagare betalar mer ju högre inkomst. Ofta är det just denna skattesats som reportrar och debattörer anspelar på när de slår fast att Sverige har världens högsta skatter. Marginalskatten uppgår till 57 procent för den grupp med högst inkomster.

– Vi tar ut den högsta marginalskatten, inklusive värnskatten, i världen. Danmark låg tidigare högre men har nu sänkt och vi gick om, säger Johan Fall, skatteexpert på Svensk Näringsliv.

Det är bara ett fåtal länder i OECD - en organisation för världens rikaste länder - som har en marginalskatt på över 50 procent, och alla dessa länder tar ut den högsta skattenivån vid högre inkomster än i Sverige. I Sverige kan man tjäna 32 000 kronor i månaden innan man kommer upp till en inkomstnivå där skatten är över 50 procent. Den översta nivån, det vill säga inklusive värnskatt, inträder vid cirka 45 000 kronor i månaden.  

– För de med lägre inkomster så är Sverige inte längre i topp när det gäller skatteuttag. De nya skatteavdragen som införts de senaste fyra åren har medfört att vi nu befinner oss någonstans i mitten av skalan bland jämförbara länder. Det har också medfört att vi inte ligger helt i toppen när det gäller skatt på medelinkomster, men fortfarande på övre halvan.

Sedan tillkommer arbetsgivaravgiften, som dock har sjunkit de senaste åren. Från hela 38,97 procent 1990 till 31,42 procent idag. Och nu finns undantag för en del grupper som unga och pensionärer som har lägre avgift.

– Om man drar ett snitt på de vanligaste konkurrentländerna till Sverige så hamnar de någonstans runt 20 procent. Men det finns ett fåtal länder som ligger högre än den svenska nivån. Man ska komma ihåg att arbetsgivaravgift inte alls finns i Danmark, säger Johan Fall. 

En ny tid för företagen?
– Om man jämför med hur det såg ut för några år sedan innan man avskaffade arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna (tre olika), så är det en slags paradistillvaro nu, sett isolerat till dessa skatter. Men om man tittar på till exempel beskattningen av arbetskraft så är situationen såklart inte lika paradisisk, säger Johan Fall i en kommentar till artikeln i Dagens Industri där Göran Grosskopf, ordförande i Ikeas ägarbolag Ingka Holding, utropar Sverige till ett skatteparadis.

"Företags- och ägarbeskattningen talar inte längre emot Sverige. Den talar för Sverige", säger Göran Grosskopf till DI.

Arvs- och gåvoskatten finns fortfarande i många andra länder så där är Sverige konkurrenskraftigt, slår Johan Fall fast.

I Sverige ligger bolagskatten sedan årsskiftet på 26,3 procent, vilket är i linje med snittet i OECD-länderna.

– Det är okej i internationell jämförelse, men beskattningen av företagen beror också mycket på vilka andra regler som gäller såsom hur man bestämmer vilka som ska beskattas. Där har Sverige haft skapliga regler som blivit hårdare, säger Johan Fall. 

Skatten på mervärde, moms
Det finns inget land i OECD som ligger över den svenska moms-nivån på 25 procent, men det finns ett antal länder, såsom Norge, Danmark och Ungern, som ligger på samma nivå. Sedan tillkommer en hel del undantag. I Sverige är det exempelvis lägre moms för livsmedel, turism och hotell (12 procent) samt kultur och tidningar (6 procent). En del varor är helt momsfria. Enligt Johan Fall finns det i Danmark mindre undantag än i Sverige. Så på detta område är vi inte högst beskattade, men i det absoluta toppskiktet. 

Skattetryck i internationell jämförelse
Att skatterna utgör en betydande del av den svenska ekonomin blir uppenbart vid en jämförelse av skatterna som andel av BNP. Danmark och Sverige toppar med råge listan. 48,3 procent respektive 47,1 procent av ländernas ekonomier utgörs av skatter. På tredje och fjärde plats hittas Belgien (44,3 procent) och Italien (43,2 procent).

Som jämförelse kan man nämna att USA, med en skatteandel på 26,3 procent, lägger sig lägre än alla de europeiska västländerna. EU-snittet (EU 15) uppgår till 39,7 procent och OECD-snittet till 35,8 procent. (Siffror från OECD, avser 2008)

Erik Durhan
erik.durhan@second-opinion.se