I en rad artiklar har DN skrivit om smugglingen av drogen khat (eller qat) till Sverige och att pengarna från smugglingen går till militanta rörelser i Somalia såsom Al Shabaab. I samma artikelserie beskriver DN även hur tuggandet av khat ”trasar sönder” familjer i Sverige och är ett av skälen till den misslyckade integrationen av somalier i Sverige.

Det är välkommet att svenska medier tar sig an andra aspekter av konflikten i Somalia än enbart piratproblematiken. Men att som DN slå fast, med högst indiciemässig bevisföring, i såväl rubrik som upprepade gånger i artikeln, att ”drogpengar från Sverige går till terror” är högst problematiskt och bör inte få gå oemotsagt.

Khat är mycket vanligt förekommande både i Somalia och inom den somaliska diasporan. Drogen är, som en av de intervjuade somalierna konstaterar, för somalierna vad alkohol är för svenskar. Det är dock inte på något sätt en oproblematisk drog och det är viktigt att belysa vilka konsekvenser drogens användande får i Sverige såväl som internationellt. Jag anser att de påståenden som görs i DN-artiklarna bör kommenteras närmare.

Kopplingen mellan khatsmuggling och terrorism:
Artikelns huvudkälla, tullinspektör Petter Norman, får stå i stort sett oemotsagd. Han är av den ”alldeles bestämda uppfattningen” att pengarna från khatsmugglingen går till ”stridande krigsherrar” och till terrororganisationen Al Shabaab. Utan att vilja ifrågasätta tullinspektör Normans expertis om den somaliska konflikten är det problematiskt att artikelförfattaren inte har kontaktat någon svensk eller internationell forskare inom detta område.

Konflikten i Somalia är mycket komplicerad. Att den internationella närvaron i landets södra delar, där konflikten är som värst, är i stort sett obefintlig gör det inte lättare att veta vad som faktiskt sker. Artikelförfattaren Gert Svensson anger bland annat att pengar från smugglingen skickas genom transaktionssystemet hawala och att tullen har ”lyckats följa pengarna till Somalia via hawalabanker i Dubai”. Nå, det är gott och väl.

Men bara några rader längre ner motsäger dock artikelförfattaren sig själv, med ett citat från Rikskriminalpolisen: ”Men det är oerhört svårt, för att inte säga omöjligt, att följa pengarna inne i Somalia och få fram konkreta bevis.” Poängen är att hawala-systemet nästan per definition gör att pengar som skickas är helt ospårbara: systemet bygger på en hög grad av informalitet och transaktioner sker i stort sett utan någon som helst dokumentation. Säpo – som kanske borde ges större trovärdighet än tulltjänsteman Norman – konstaterar i artikeln att de ”inte har sett övertygande uppgifter på att detta [att pengar från khatsmuggling går till terrorism] faktiskt sker”.

Att den militanta gruppen Al Shabaab har förbjudit khat för att användandet av drogen inte ligger i linje med deras tolkning av Sharia-lagstiftning, betyder nödvändigtvis inte att gruppen inte kan tjäna pengar på att odla och smuggla den till den enorma somaliska diasporan. Men att inte nämna att Al Shabaab har en oerhört strikt hållning till användandet av drogen är inte helt oproblematiskt.

Passiviseringen av somalier:
I artikeln ”Så ser khatmissbruket ut” följer Gert Svensson några somalier i Tensta och beskriver hur khat-tuggandet är en anledning till varför somalier är så svårintegrerade i det svenska samhället. Porträttet av somalierna (som enligt artikelförfattaren inte ”vågar” träda fram med sina riktiga namn i artikeln) är mycket nedvärderande och exotifierande – ibland på gränsen till rasistiskt.

Artikelförfattaren kommenterar överlägset att somalierna, genom att tugga drogen, ”troligen stöder terroristerna” som de flydde ifrån. Effekten av artikeln och den efterföljande texten, ”Sabuni vill ha hårdare tag mot drogen khat”, där integrationsministern uttrycker sin oro över khat-smugglingen, är att måla upp somalier som passiva, arbetslösa och ointegrerbara.

Att skylla misslyckad svensk integrationspolitik på somalierna, utan att ställa integrationsminister Sabuni till svars, är självklart högst oansvarigt och riskerar dessutom att ytterligare stigmatisera somalier.

DN:s artikelserie målar upp bilden av en koppling mellan somalier, droganvändning, misslyckad integration och – ja, till och med – terrorism. Att sådan tendentiös och oansvarig journalistik förekommer – under ett valår där Sverigedemokraterna fortfarande är en faktor att räkna in – är skrämmande.

Relaterad läsning:
DN